Bygga utedass

För att få ordning på sopproblemet skulle kvartersmästare övervaka renhållningen, men resultatet var inte övertygande. År skulle en särskild inspektör förbättra renhållningen i hamnen, men inte heller denna åtgärd hade någon större effekt. Renhållningen från avträden var den enskildes angelägenhet. Latrintunnor var okända och sina behov uträttade man i en grävd grop på bakgården; ibland fanns en överbyggnad i form av ett enkelt skjul över gropen. Mycket latrin hamnade direkt på gatan.

Var bor du?

I Stockholms tänkebok för år står det bland annat att en deltagare i ett dryckeslag uträttade sina behov genom ett fönster och därvid ramlade ner på gatan och slog ihjäl sig. Att stadens medborgare skulle sköta renhållningen frivilligt och utan ersättning fungerade helt enkelt inte. Det framgår av de ständiga uppmaningarna antecknade i stadens tänkeböcker, som gick ut på att renhållningen skulle förbättras. I slutet på talet gav kung Karl XI själv ut en förordning att folk från rasphus och spinnhus skulle sättas i arbete flera gånger i veckan i avsikt att föra bort all orenlighet från gator, torg och brunnar. Till och med Stockholms stadsarkitekt Nicodemus Tessin d. År framlade han ett omfattande förslag om hur renhållningen skulle organiseras. Förslaget väckte en våldsam opposition av borgerligheten, som skulle stå för kostnaderna. År kom ett första förslag att låta entreprenörer hämta latrin och avfall, samt städa gatorna. Även det förslaget motarbetades och blev aldrig utfört.

Exempel på detta är bland annat Träsket , Katthavet och Fatburen. På Mälartorget i Gamla stan fanns på den tiden en enorm latrin- och avskrädeshög, omgärdad av plank, där stadsdelens latrintunnor tömdes. Platsen kallades därav för Flugmötet , namnet var såpass officiellt att det upptogs i en vägvisare från år Genom hela medeltiden och ända fram till mitten av talet, gällde i princip Bjärköarättens och Magnus Erikssons stadslag med diverse tillägg om renhållningen i Stockholm. Renhållningslagen från år var den första realistiska förordningen som lätt skulle kunna tillämpas rent praktiskt. I detalj beskrevs hur sopor skulle omhändertas och hur snö skulle röjas eller inte röjas. I denna förordning reglerades även för första gången att entreprenörer skulle borttransportera latriner. Medborgarna var skeptiska mot entreprenadsystemet, men år tecknades ett tioårskontrakt med en firma som skulle renhålla gator och allmänna platser, men bara i Gamla stan.

I kontraktet ingick bland annat snöröjning och isborttagning från gatorna samt viss sophämtning hos privatpersoner. Totalt innehöll kontraktet 32 paragrafer tillsammans med en vitesklausul. Man försökte utnyttja avfallet på olika sätt, exempelvis såldes latrin som gödsel till bönder. I princip fortlevde det gamla systemet genom hela talet, fram till år då Stockholms stad övertog all gaturenhållning. Avträdesrenhållningen hade staden redan övertagit år då Stockholms renhållningsverk inrättades. Beslutet att sköta latrinhanteringen hade påskyndats av koleraepidemin som drabbade Stockholm år På den här tiden bodde cirka 92 invånare i Stockholm, som var en av Europas osundaste städer. De som kunde, skaffade sommarnöjen i stadens utkanter eller i Stockholms skärgård och lämnade sommartid den stinkande staden. Den sanitära situationen var mycket otillfredsställande på talets mitt. Först år upptäckte den tyske bakteriologen Robert Koch kolibakterien och sammanhangen klarnade.

I samband med att stadens renhållningsverk kom igång år och att Stockholms första vattenverk, Skanstullsverket , invigdes år se Vatten och avlopp i Stockholm sjönk dödligheten direkt. En politiker som starkt förordade bättre hygien var riksdagsledamoten och stadsplaneraren Albert Lindhagen. Han stod bakom förslagen för bland annat nya ordnings- och hälsovårdsstadgan i rikets städer. Hälsovårdsmyndigheterna i Stockholm räknade år åter med en ny koleraepidemi, lik den som två år tidigare hade drabbad Hamburg , men epidemin uteblev mycket beroende på långsamfiltrerat dricksvatten och ordnad sop- och latrinhämtning. För varje uppvisad råttsvans fick råttjägaren 2 öre i början av talet. Före vattentoaletternas tid i Stockholm var latrinhanteringen en stor del av stadens totala renhållning. År köpte Stockholms stad ögruppen Fjäderholmarna för att forsla dit latrinavfall. En del av avfallet skeppades sedan vidare till egendomar i skärgården för att användas som gödsel.

Redan efter nio år fick man sluta med verksamheten, det luktade illa när öarna passerades och klagomålen var många. Efter en del protester från befolkningen i omgivningen gavs år klartecken att behålla och utöka stationen. Strax innan sekelskiftet år kom de första vattenklosetterna i bruk, men det var förbjudet att använda vatten från stadens vattenledningar till spolning, då man fruktade att vattnet inte skulle räcka till. Vattentoaletter fick enbart anslutas till stadens vattenledning efter att ett speciellt tillstånd hade erhållits, och år fanns bara ett fyrtiotal hus med WC. Eftersom staden ännu saknade avloppsreningsverk det första var Bromma reningsverk , invigt år flyttade man enkom latrinproblemet från landbacken till strandkanten — om inte WC-stolen anslöts till en egen tank. En engelsk expert, professor E. Hämtning av latrinkärl skedde efter "budning"; den budande uppgav namn och adress samt avträdesnummer. Trots att man strödde sågspån på de öppna kärlen hamnade ofta en del av innehållet på gatan.

På den kalla årstiden blev hanteringen av latrintunnorna särskilt besvärligt och smutsigt. Innehållet frös fast och fick nödtorftigt hackas ut. På Fjäderholmarna utfördes enbart sysslan att rengöra tunnorna. År var Stockholm uppdelat i 14 så kallade budningsdistrikt, och då var latrinhämtningen som störst med hämtade kärl. Då fanns även ett latrinkärl av plåt som slöt tätt och som en man kunde bära på axeln ut till hämtningskärran. Vid normal fyllningsgrad vägde ett kärl cirka 55 kg. Efter år blev det tillåtet att använda vatten från stadens vattenverk för toalettspolning. Då sjönk antalet hämtade latrinkärl drastiskt trots att befolkningsantalet samtidigt steg kraftigt. Undan för undan tog stadens avloppsledningar hand om den typen avfall. Innan det fanns vattenklosett i varje bostad samlade en hel yrkeskår in latrin från stadens utedass för vidare transport ut till Lövsta där latrintunnorna tömdes och rengjordes. Den erhållna produkten såldes som gödsel till handelsträdgårdarna i Hässelby med omnejd.

Latrinhanteringen upphörde på Lövsta år ; därefter utfördes arbetet vid Gladö kvarn i Huddinge kommun. Fram till år ansvarade renhållningsverket så gott som ensamt för avträdesrenhållningen i Stockholms centrala delar, därefter sköttes uppgiften av entreprenörer. Ända in på talet var torrdassen vanliga i de äldre byggnaderna i Stockholms innerstad. De sista dassen försvann under Norrmalmsregleringen på talet och upprustningarna runt och talen. Med gaturenhållning menas exempelvis sopning och spolning samt snöröjning av stadens gator och torg. Även tömning av stadens papperskorgar, klottersanering, lövkrattning och slamsugning av gatubrunnar är numera en del av gaturenhållningen. År övertog Stockholms stad gaturenhållningen från privata entreprenörer. Fastighetsägarna anlitade ofta entreprenörer där så kallade renhållningshjon sopade gatorna. Stockholms stad organiserade gaturenhållningen med militär disciplin och till en början indelades staden i sju distrikt.

I början av talet fanns det fem renhållningskaserner, bland annat vid Surbrunnsgatan 18 och Blekingegatan Till kasernerna hörde en omfattande hästdragen vagnpark; år hade man hästar. I stadens egna verkstäder reparerades vagnarna och dessutom tillverkades sopkvastar och borstar till maskinsopning. Renhållningsverkets befäl bar uniform. Innan bilismens genombrott var det även mycket hästspillning som skulle omhändertas. En vanlig sommardag år kunde 93 hästar och man vara i arbete för att hålla stadens gator rena. Under dagen samlade de ihop cirka ton skräp. Sommartid förekom även sandning av stensatta gator i avsikt att förhindra att hästar skulle halka. De hästdragna sopvagnarna var konstruerade så att innehållet lätt kunde tippas ned i järnvägsvagnarna, som i sin tur åkte vidare ut till Lövsta sopstation. Hästepoken varade fram till talet.

Utedass tillbehör

Efter talet ersatte motordrivna maskiner allt mer hästen. Inom en tioårsperiod försvann nästan alla hästar från Stockholms gator, och med dem även en hel del avfall hästspillning. Den totala mängden avfall minskade och bestod numera huvudsakligen av papper, papp och trärester. Att Stockholms byggnader och tunnelbanetåg vandaliseras med klotter är ett relativt nytt fenomen. Först sedan mitten av talet har klotter blivit allt vanligare i den offentliga miljön med tags över stora ytor och så kallade bombningar av tunnelbanevagnar. Grovt brott kan ge upp till fyra års fängelse. Sanering av klotter kostade år Stockholms stad och Storstockholms Lokaltrafik runt miljoner kronor. Stockholm har en policy som bland annat innefattar en garanti om sanering inom 24 timmar. I samband med sanering sker också dokumentation och polisanmälan. Om klotter sitter på fastighet eller anläggning som inte tillhör staden kontaktas fastighetsägaren med uppmaning om omedelbar sanering.

Under historiska tider användes på vintern slädar för allmänna transporter. Över isarna anlades många tillfälliga vintervägar. Snö skulle helst inte bortforslas. Dessa förhållanden varade till tiden för första världskriget. I och med att motorfordon började köra på Stockholms vägnät blev röjningen av is och snö från stadens gator en ny uppgift för renhållningsverket. Man utarbetade en vinterrenhållningsplan som bland annat innefattade snösopning och snöplogning, ishyvling, sandning av gångbanor, uppsamling av snö i högar och bortforsling. På talet kunde man se hästdragna, hjulgående snöplogar på Stockholms gator, men det vanliga var hästdragna slädar och vanliga handkärror. Vidare hyrde man även fordon med hästar och kusk för bortforslingen av snön. Snön samlades på stora högar eller tippades i stadens vattendrag, exempelvis längs Strandvägen , vid Tegelbacken eller längs Norr Mälarstrand ; år fanns 17 tipplatser. Numera krävs tillstånd från Naturvårdsverket för att få tippa snö i vattendrag.

Liksom barmarksrenhållningen blev även vinterrenhållningen efter talet helt motoriserad. Halkbekämpning med saltblandad sand började redan i slutet av talet, och blev alltmer vanlig under talet. I mitten av talet var Stockholms sammanlagda gatulängd cirka mil; av dessa saltades cirka 60 mil. I samband med Norrmalmsregleringen infördes uppvärmda gångbanor med markvärme i Stockholms centrala delar.

Luktfritt utedass

Systemet håller exempelvis gågator fria från snö och is och fungerar mycket effektivt. Nackdelen är att markvärme dock inte är gratis för de berörda fastighetsägarna. Den årliga upptagningen av strösand är ett annat område för Stockholms renhållning. Det rör sig om stora mängder strösand som sprids ut. Numera kan sopsand oftast rengöras och återanvändas på olika sätt vilket minskar både deponeringen och uttaget av naturgrus. Av hygieniska skäl bör vätskan helst lagras mer än ett år innan den används som gödning. För att nedbrytningen i multrummet ska fungera krävs viss fuktighet och lufttillförsel. Multrum fungerar som ett slutet system där avfallet bryts ner till en hygienisk slutprodukt användbar som jordförbättringsmedel. Skötsel sker i form av tillsats av strö och eventuellt omrörning samt tömning vid behov vilket kan ske med flera års mellanrum beroende på belastning och storlek på multrum. För att mulltoaletten ska fungera krävs skötsel i form av regelbunden tömning, tillsats av strö och eventuellt omrörning.

Med hjälp av ett värmeelement och en fläkt kan vätskan avdunsta och fuktigheten kontrolleras. Problem med flugor, dålig lukt och vätskeöverskott kan förekomma i multrum och mulltoaletter. Detta kan ofta åtgärdas genom tillsats av strömedel. Torrtoaletter för latrinkompostering är ofta av väldigt enkel modell. Det är också den billigaste lösningen om man latrinkomposterar. Vanligtvis placeras den i en separat byggnad - ett traditionellt utedass! I handeln finns gör-det-självsatser och ritningar för utedass att köpa. Utrymmet för latrintunnan bör ventileras. Utedasset kan på ett enkelt sätt kompletteras med en urinsorterande insats och en dunk för uppsamling av urin. Med en torrtoa förbrukas mycket mindre vatten än med en konventionell WC. Om man väljer att ha torrtoa undviker man också att släppa ut merparten av näringsämnen och smittämnen från avloppet till naturen. Med torrtoa finns god möjlighet till kretslopp av näringsämnen i avloppet.

Latrinen kan komposteras i en latrinkompost på tomten och sedan användas som mull t ex på bärbuskar. Genom att varva latrinen med strömedel till exempel barkmull, träspån eller torv kan lukt och flugor motverkas samtidigt som förutsättningarna för kompostering förbättras. Tömning av latrin sker vid behov, några gånger per säsong. Latrinen komposteras i en latrinkompost på tomten alternativt hämtas av kommunens renhållningsentreprenör. Om dasset kompletterats med urinsortering ska uppsamlingsbehållaren tömmas vid behov. Läs mer under urinsorterande torrtoalett. I en förbränningstoalett förbränns allt toalettavfall d. Förbränningen av toalettavfallet sker med hjälp av el eller gasol. Den vanligaste typen av förbränningstoalett spolas inte med vatten. För att toaskålen inte ska bli smutsig används en påse vid varje toalettbesök påsen ser ut ungefär som ett stort kaffefilter och läggs ned i toaskålen. Sedan sker förbränning under ca minuter.

Toaletten kan användas och "spolas" under tiden. Det finns också en modell där en vakuumtoalett är kopplad till en brännkammare som drivs med gasol eller el. Vakuumtoaletten används som en vanlig WC, men transporterar avfallet med luft istället för vatten. Ca 0,5 l vatten går åt vid varje spolning. Toalettavfallet och spolvattnet samlas upp i en tank som är kopplad till brännkammaren. En styrenhet styr när toalettavfallet går till brännkammaren och när förbränning startar. Exempel på förbränningstoaletter: Cinderella torr förbränningstoalett och Combutech vakuumtoalett med förbränning. Olika typer av förbränningstoaletter installeras på olika sätt och det är viktigt att följa tillverkarens anvisningar. Torra förbränningstoaletter är relativt lätta att installera eftersom de inte behöver kopplas till vatten. Däremot behöver de tillgång till el. De behöver inte stå frostfritt, utan kan stå i ett ouppvärmt utrymme på vintern. Det allra viktigaste vid installation av en torr förbränningstoalett är att skorstenen installeras på rätt sätt.

Annars kan katalysatorn sätta igen, vilket kan ge problem med lukt. Om man samlar upp och förbränner urin, fekalier och toalettpapper, undviker man att släppa ut merparten av näringsämnen och smittämnen från avloppet till vatten. Vid förbränningen fastnar fosforn från avloppet i askan, medan kvävet går till luften. Utsläppen till luft från torra förbränningstoaletter motsvarar ungefär utsläppen från moderna vedpannor. Askan från förbränningen kan spridas i trädgården. Men möjligheten till kretslopp är ganska liten, eftersom kväve går till luft och fosforn som finns i askan är svårtillgänglig för växterna. Askan är framförallt att betrakta som ett kalknings- och kaliumgödselmedel. Eftersom el eller gasol används vid varje spolning beror förbrukningen på hur mycket toaletten används. Om man använder toaletten ofta, t. I torra förbränningstoaletter ska en påse läggas ned i toalettskålen vid varje användning. Se till att följa tillverkarens anvisningar för skötsel och underhåll.

Om man har en förbränningstoalett som drivs av gasol måste man se till att byta gasolflaska i tid. Askan töms regelbundet hur ofta beror på hur mycket toaletten används och kan spridas i trädgården. Eftersom förbränningen sker vid hög temperatur finns inga smittämnen kvar i askan och den kan spridas direkt utan kompostering eller lagring. Paketeringstoalett och frystoalett är två andra typer av torrtoaletter. Paketeringstoaletten fungerar genom att avloppet försluts i folie efter varje användning. Denna toalett kan användas i bostäder, husvagnar och båtar. Plasten kring avfallet har inneburit svårigheter för kommunens avfallshantering och toaletten tillåts därför inte i alla kommuner. Det finns numera biologiskt nedbrytbar spolfolie, och "paketen" kan läggas i en latrinkompost. Frystoaletten fungerar genom att avfallet fryses ner till under °C. Elanslutning krävs. Latrinen kan antingen hämtas av kommunen eller komposteras. Latrinen kan hinna tina i samband med hämtningen, varför den kan behöva förvaras i tättslutande kärl av plast eller plåt.

Varför ska jag välja något annat än vanlig WC? Vanlig WC Extremt snålspolande toaletter Vakuumsystem Urinsorterande vattentoalett Torrtoaletter Urinsorterande torrtoalett Komposterande toaletter Utedass latrin Förbränningstoalett Övriga torrtoaletter. Vattenbrist I vissa områden är det inte tillåtet att använda vattentoalett med hänvisning till vattenbrist eller risk för saltvatteninträngning pga stora vattenuttag. Skydda dricksvattentäkten Om din avloppsanläggning ligger nära din egen eller någon annans brunn finns det risk för förorening av dricksvattnet. Höga krav på rening I känsliga områden, t ex nära kusten eller en sjö, ställer kommunen ofta höga krav på avloppsreningen. Enklare och billigare avloppsrening Det kan bli billigare för dig att installera en enkel torrtoalett bland annat därför att behandlingsanläggningen för resterande avloppsvatten bad- disk- och tvättvatten ofta kan göras enklare. Rätt sak på rätt plats Toalettavfallet innehåller mycket växtnäring som kan komma till användning på odlad gröda på den egna fastigheten eller i ett större system istället för att övergöda våra hav och sjöar.

Vanlig WC En vattentoalett av äldre modell använder mycket stora mängder vatten vid varje spolning. Extremt snålspolande toaletter Vakuumsystem Vakuumtoaletter är toaletter som har extremt snål vattenförbrukning, ca 0,,7 liter per spolning, och är därför särskilt lämpliga på fastigheter med sluten tank. Några exempel på vakuumtoaletter på marknaden. Installation I broschyren Att installera vakuumtoalett pdf från finns handfasta tips om hur du installerar vakuumtoalett i olika hustyper: Sommarstuga med krypgrund Villa med platta på mark Äldre villa med källare och flera toaletter Villa med befintlig sluten tank Nytt hus med platta på mark Flera hus på samma fastighet Installation av ett vakuumsystem görs av VVS-installatör och elektriker. Urinsorterande vattentoalett En urinsorterande vattentoalett har två fack. Miljö och kretslopp Med en urinsorterande vattentoalett kan man minska vattenanvändningen jämfört med en konventionell WC.

Tänk på att Urinsortering är en bra teknik om du vill minska kväveutsläppen. Speciellt viktigt för dig som bor nära kusten! Urin är ett snabbverkande gödselmedel med minimal risk för smittspridning. Utmärkt i trädgårdsodling! Du behöver godkännande från din kommun för att hantera urin på din egen fastighet. Torrtoaletter Urinsorterande torrtoalett En urinsorterande torrtoalett har ett utlopp för urin i den främre delen av toaletten. Det finns urinsorterande torrtoaletter av plast och porslin på marknaden. Installation En urinsorterande toalett kräver en särskild avloppsledning för urin. Enklare modeller kan ofta installeras av en händig villaägare. Miljö och kretslopp En urinsorterande torrtoalett förbrukar mycket mindre vatten än en konventionell WC. Drift och skötsel Tömning av uppsamlingsbehållare för urin görs vid behov, antingen genom kommunens försorg eller av fastighetsägaren för spridning i trädgården. Tänk på att Urin är ett snabbverkande gödselmedel med minimal risk för smittspridning.

Att montera urinsorterande insats i ett befintligt torrdass minskar problem med flugor och lukt. Tunnan fylls heller inte lika snabbt! Du måste söka tillstånd hos din kommun för att själv få ta hand om latrinen på fastigheten. Invänta ett skriftligt tillstånd innan du anordnar din latrinkompost. Komposterande toaletter I multrummet samlas avfallet i en stor behållare under toaletten där det bryts ner biologiskt. Exempel på mulltoaletter i plast. Installation Multrumsbehållaren kräver stort utrymme och placeras vanligen i ett källarplan eller i grunden. Miljö och kretslopp Om man tänker sprida mullen på grönsakslandet kan det vara lämpligt att efterkompostera i en latrinkompost. Drift och skötsel För att nedbrytningen i multrummet ska fungera krävs viss fuktighet och lufttillförsel. Tänk på att Mulltoa kan vara olämplig för fritidshus som hyrs ut eller som används oregelbundet, eftersom den kräver omsorgsfull skötsel och har en begränsad kapacitet.

Multrum och mulltoaletter fungerar oftast bättre om de kompletteras med urinsortering. Det är dock viktigt att materialet inte blir för torrt, för då sker ingen kompostering. Utedass latrin Torrtoaletter för latrinkompostering är ofta av väldigt enkel modell. Utedass med urinsorterande insats. Installation I handeln finns gör-det-självsatser och ritningar för utedass att köpa. Miljö och kretslopp Med en torrtoa förbrukas mycket mindre vatten än med en konventionell WC. Drift och skötsel Genom att varva latrinen med strömedel till exempel barkmull, träspån eller torv kan lukt och flugor motverkas samtidigt som förutsättningarna för kompostering förbättras. Tänk på att Att montera urinsorterande insats i ett befintligt torrdass minskar problem med flugor och lukt. Många kommuner har upphört med latrinhämtning. Förbränningstoalett I en förbränningstoalett förbränns allt toalettavfall d. Installation Olika typer av förbränningstoaletter installeras på olika sätt och det är viktigt att följa tillverkarens anvisningar.

Miljö och kretslopp Om man samlar upp och förbränner urin, fekalier och toalettpapper, undviker man att släppa ut merparten av näringsämnen och smittämnen från avloppet till vatten. Drift och skötsel I torra förbränningstoaletter ska en påse läggas ned i toalettskålen vid varje användning.