Samiska flaggan emoji

Till festliga sammanhang används koltar i alla möjliga färger. Även blommigt tyg förekommer, de används mest på sommaren. Till samedräkten hör en huvudbonad, olika för män, kvinnor och barn. Inom vissa områden, bland annat det skolt- och kolasamiska, förekommer även olika huvudbonader för ogifta kvinnor, gifta kvinnor och änkor. För män finns två vanliga varianter: den konformade kilmössan, ćuipi , och de fyra vindarnas mössa , sávká eller ćiehgahpir. I Karesuando används en hög variant av kilmössa med mycket stor röd garntofs. En liknande men lägre mössa förekommer i Jukkasjävi och Gällivare. Till Gällivare har dock tofsmössan införts med inflyttande nordsamer. Den genuina Gällivaremössan pryddes i stället av en liten knopp av rött kläde. De fyra vindarnas mössa förekommer framför allt i Kautokeino , Utsjoki och Enontekis samt till följd av inflyttning i Karesuando. Även kvinnomössan finns i olika varianter. Kvinnomössan visar mer än något annat plagg på tillhörighet till en släkt eller en familj.

I Karesuando används en öronlappsmössa, jorbot , som sedan slutet av talet varit klädd med vit spets i framkant. I Jukkasjärvi har kvinnorna en kägelformad mössa med dekorerade band, duorran.

Intressant

En större och spetsigare variant, kallad deavddagahpir , användes tidigare i bland annat Karesuando samt fortfarande i Troms och Nordland fylke och i Gällivare. En enklare kägelformad mössa, matjuk , används i Gällivare och Jokkmokk. Matjuk sys numera alltid i blått kläde eller vadmal med en röd bård nedtill. I Finnmark användes förr en hög hornmössa, ladjo , som hölls upprätt av en urholkad trästomme. Mössan föll därefter helt och hållet ur bruk. Kvinnan till höger bär hornmössan, ladjo. Männen har tidiga varianter av de fyra vindarnas mössa utan förlängda snibbar. Nordsamernas kolt kallas gákti och är traditionellt oftast gjord i skinn , kläde eller vadmal i blå nyanser, särskilt mörkblå. Dekorationerna på kolten är mestadels i gult och rött men även gröna och blå inslag förekommer. De nordsamiska koltarna har flerdelat ryggstycke medan framstycket är helt. Kvinnans kolt varierar i längd från knäkort till långt ner på vaderna. Många av de nordsamiska kvinnornas koltar är veckade.

Den V-ringade halsöppningen täcks runt om med rött kläde och dekorationer i samma stil som den övriga klädnaden. En fransad sjal i många färger används ofta. Den läggs över axlarna och hålls ihop framtill med silverbroscher. Mannens kolt varierar också i längd men är i regel kortare än kvinnans. Dekorationen är likadan som hos kvinnorna men klädet är oftast bredare. Koltens öppning hålls ihop med ett silverspänne eller garnflätor och kragen är mellan fem och tio centimeter hög. Den är dekorerad överensstämmande med resten av dräkten. Innanför öppningen bärs en halsduk eller ett barmkläde , ofta i en avvikande färg.

Samiska flaggan köpa

Baksidan på mannens samedräkt berättar om en man är gift eller ej. Kvinnorna använder i regel vanliga strumpbyxor till kolten, männen byxor i tyg eller skinn. På vintern används gálsoga eller bittut , särskilda byxor gjorda av skinn från renens ben. Övriga mössor varierar i snitt och utseende beroende på område, men kvinnans mössa är oftast diskretare än mannens. Även den speciella "lappskon" är nordsamisk. Egentligen heter skorna čázehat och är sydda av avhårat skinn och nuvtagat , vilka i sin tur är sydda av renbellingar. Čázehat är de traditionella skorna tillhörande gákti, men även andra skor kan användas. Skobanden är vävda med vit eller gul botten och röda mönstertrådar. Mönstret skiljer sig åt mellan män och kvinnor. I den norra delen av detta område liknar dräkten i stort de som finns i omkringliggande områden, man kan därför se kombinationer av nord och lulesamiska drag. I den sydligaste delen av detta område kan det vara endast en liten skillnad mellan den manliga och kvinnliga 'kolten', här i likhet med sydsamiskt dräktskick.

Med ett undantag, på historiska bilder kan man se kvinnorna använda stora mängder smycken av silver. Färgerna på tyget varierar men i likhet med andra områden är mörkblå vanligast. När Susanna Jannok Porsbo gjorde sin dräktdokumentation [ 8 ] på talet upplystes att de två sista generationerna i Gällivare skogssameby inte burit samedräkten, men att det förekom någon gång och då var det gällivare- eller jukkasdräkten som användes. Det berodde på att samerna kände stor samhörighet med fjällsamerna i Gällivare socken. Porsbo upplyser vidare att de ofta hade släktingar bland dem. I Purnu var samedräkten en period inte i bruk, undantaget vissa dräktdetaljer. De dräktdetaljer som kunnat ses i bruk var på grund av att de ansågs mer praktiska som till exempel bällingskor näbbskor av renpäls fyllda med skohö och med skoband virade runt byxskaften. Dessa var mycket bättre att ha vintertid i renskötseln än modernare skor. Dräktbruket har sedan talet varit allt mer i uppsving, men samedräkt används inte av alla och de som har dräkt använder den främst vid högtidliga tillfällen som födelsedagar, dop och begravningar och samepolitiska möten.

Idag uppvisar dräktskicket de karaktäristiska dragen från Gällivareområdet. Det vill säga att i området går en skiljelinje mellan den nordliga Jukkasjärvidräkten och den sydligare lulesamiska Jokkmokksdräkten. Detta betyder att bland Purnuättlingar i dag ses olika varianter av den gamla Gällivaredräkten. Bland kvinnliga ättlingar kan ses:. Dräktskicket påminner mycket om en lulesamisk Jokkmokksdräkt, men med röda revärer och klädesdekorationer i axelpartiet.

Samernas flagga färglägga

Eftersom den inte är en nationsflagga, ska den vid flaggning bredvid en nationsflagga hissas på den heraldiskt vänstra flaggstången. Flaggan får hissas vid valfria tillfällen för att markera bemärkelsedagar eller samiska begivenheter. Det finns elva officiellt stadgade samiska flaggdagar: [ 2 ]. Samiska flaggan Proportioner Antagen 15 augusti 36 år och dagar sedan Den samiska flaggan eller Samelands flagga nordsamiska : Sámi leavga antogs vid samekonferensen i Åre den 15 augusti Läst Sverigefinska flaggan. Romska flaggan. Tornedalens flagga. Kategorier : Regionflaggor i Europa Samisk kultur. Dold kategori: Artiklar med text på nordsamiska. Namnrymder Artikel Diskussion.