Mindre vattenkraftverk

En del av dessa kraftverk försörjde den växande massa- och pappersindustrin med billig energi. Krångede kraftverk invigt ledde till den första överföringen av elkraft från Norrland till Mellansverige. Anläggningen är landets största vattenkraftverk som uppförts i enskild regi. Kraftverket vid Lilla Edet i Göta älv började byggas ut för att möjliggöra en elektrifiering av västra stambanan mellan Göteborg och Stockholm. Under första världskriget hade efterfrågan på elkraft ökat starkt, men efter kriget minskade efterfrågan och byggnadsarbetet i Lilla Edet drog ner på takten. För att kunna utnyttja fallets låga fallhöjd på 7,3 meter men höga flöde utan det stora antalet små turbiner som skulle krävas om man använde Francisturbiner , beslutade man sig för installera den nya och oprövade Kaplanturbinen i ett av verkets tre aggregat. När kraftverket var färdigt visade sig Kaplanturbinen vara en framgång då den kombinerade hög verkningsgrad, reglerbarhet över ett stort flödesområde och detta vid tämligen låga fallhöjder.

Utbyggnaden av Hölleforsen i Indalsälven påbörjades Då detta arbetet krävde att man förflyttade mycket stora mängder massor, införskaffade Vattenfall [ 28 ] den första stora släpgrävmaskinen av typen Marion , senare inköptes ytterligare tre av dessa maskiner. Maskinen grävde ut 2 miljoner kubikmeter massor ur den sex kilometer långa utloppskanalen. Med detta bygge skulle vägen ligga öppen för att utnyttja mer fallhöjd genom långa utgrävda kanaler både uppströms och nedströms kraftverken. År återupptogs bygget av Harspångets kraftverk i Stora Lule älv efter att bygget ursprungligen startade men lades i malpåse som en följd av lågkonjunkturen efter första världskriget. Under byggnadstiden uppfördes ett provisoriskt samhälle för att inhysa delar av arbetsstyrkan, vilken som mest kom att bestå av 1 man. I Harsprångets samhälle fanns sjukstuga, två skolor, två affärer, brandstation, badhus, restaurang, matsal för personer och en kyrka, som mest bodde 2 personer i samhället.

Denna typ av mer organiserade provisoriska samhällen kom sedan att bli vanliga under den fortsatta utbyggnaden av större och mer avlägsna kraftstationer under talet och talet. Efter en utbyggnad med två turbiner mellan och ökades effekten till MW vilket gjorde kraftverket till Sveriges största vattenkraftverk. Bara turbin 5 som togs i drift har en effekt som är större än det ursprungliga kraftverket med sina MW. För att möta den befarade elbristen under början på talet forcerades bygget av Stalons kraftstation i Kultsjöån ett av Ångermanälvens källflöden, arbetena startade och redan den 2 september fasades stationens enda aggregat på MW in på elnätet [ 30 ] , enligt de ursprungliga utbyggnadsplanerna skulle byggtiden vara sju år. Bygget dominerades av den 17,8 kilometer långa tilloppstunneln som sprängdes från båda ändar och från tre mellansänken för att klara av den aggressiva tidplanen. Tekniken med stora schaktarbeten i vattenvägarna uppströms och nedströms kraftverken för att vinna mer fallhöjd kulminerade i bygget av Gallejaur kraftstation i Skellefteälven mellan och Två av Vattenfalls totalt fyra släpgrävmaskiner av typen Marion sattes in för att gräva landets största kraftstationskanal med 5 miljoner kubikmeter schaktning.

Sommaren påbörjades bygget av Juktans kraftstation som kom att bli Sveriges största pumpkraftverk som togs i drift Från magasinet i sjön Storjuktan pumpades vatten under nätter och helger upp till Blaiksjön , vid produktion av elkraft tappas vattnet från Blaiksjön och leds via maskinstationen till Storuman genom en avloppstunnel, med en fallhöjd på meter. För pumpning och elkraftgenerering användes en reversibel pumpturbin direktkopplad till en kombinerad generator och motor. Pumpkraftstationen var ovanlig genom att den utnyttjade tre olika vattenmagasin. Efter avregleringen av elmarknaden ansågs det inte längre lönsamt att driva kraftverket som pumpkraftverk så konverterades Juktan till ett vanligt kraftverk. Man sprängde då upp en ny tilloppstub för vattnet från Storjuktan. Vattnet rinner då från Storjuktan via turbinen och ut i Storuman med en fallhöjd på 85 meter. Innan kärnkraften började införas i Sverige på talet stod vattenkraften för nästan hela den totala elproduktionen i Sverige.

Så sent som svarade vattenkraften för 95 procent av den producerade elenergin. Andelen som kom från vattenkraften sjönk i och med kärnkraftens utbyggnad. Under talet restes dock alltfler invändningar mot fortsatt utbyggnad av ännu orörda älvar. Vid talets slut kulminerade motsättningarna mellan naturskydds- och utbyggnadsintressen, konflikten gällde utbyggnaden av Vindelälven och kallas allmänt striden om Vindelälven. Den blev början till slutet för den svenska vattenkraftsutbyggnaden. I april beslutade regeringen Palme att Vindelälven inte skulle byggas ut.

Hur många vattenkraftverk finns det i sverige

Det finns cirka 1 vattenkraftverk i Sverige. Den svenska vattenkraften producerar mellan 50 och 75 TWh per år beroende på vattentillgång, ett normalår produceras ungefär 65 TWh. Nästan parallellt med striden om Vindelälven utreddes frågan om energiproduktion med hjälp av kärnkraft. Möjligheterna att få teknisk kunskap från utlandet var begränsad och Sverige satsade i början på en egen linje. Med tanke på försörjning med utländska råvaror som hade gett negativa erfarenheter under båda världskrigen var det meningen att nyttja de svenska tillgångarna av naturligt uran. Ågestaverket R3:an utanför Stockholm var den första tungvattenreaktorn med anrikat svenskt uran och tungt vatten från Norge i kommersiell drift. Ytterligare ett kärnkraftverk med tungt vatten som moderator , Marviken R4:an , utanför Norrköping uppfördes till stora kostnader under talet. Reaktorn skulle även ha förmågan att ta fram klyvbart material för en tänkbar svensk atombomb.

Bygget präglades av beslutsvånda och tekniska problem, och kärnkraftverket kom aldrig att tas i bruk eftersom Sverige år undertecknade icke-spridningsavtalet. Marviken byggdes om till oljekraftverk. Därefter gick man över till kokvattenreaktorer respektive tryckvattenreaktorer. Oskarshamns kärnkraftverk var den första av denna typ och togs i drift Idag har Sverige sex reaktorer i kommersiell drift och sex är avstängda:. Alla reaktorer utom Ringhals 2—4 är av svensk konstruktion utvecklade av ett dotterbolag till Asea , medan tre av de fyra Ringhalsreaktorerna är amerikanska, byggda av Westinghouse. Lagen innebar att i princip att det blev olagligt att förbereda uppförandet av en kärnreaktor i Sverige. Idag har Sverige ingen av regeringen fastställd avvecklingsplan för landets kärnkraftverk. Regeringen har i en proposition föreslagit att gamla reaktorer ska få ersättas med nya vid de befintliga kärnkraftverken i Sverige, dvs.

Sverige ska liksom nu ha maximalt tio reaktorer. I Sverige vaknade intresset för vindkraft som möjlig energikälla på allvar i samband med oljekriserna och Styrelsen för teknisk utveckling STU började undersöka förutsättningarna. Nämnden för energiproduktionsforskning NE tillkom och fick till uppgift att genomföra bland annat denna del av det energiforskningsprogram som beslutats av riksdagen. I det inledande arbetet ingick tekniska studier, vindprospektering och att låta Saab-Scania uppföra ett försöksaggregat om 60 kW vid Kalkugnen nära Älvkarleby vid norra Upplandskusten. Det senare var i drift fram till och var då det vindkraftverk i världen som hade producerat mest el. Ett ökat intresse för vindkraft började göra sig gällande i Sverige i början av talet, i första hand som ett resultat av de framgångar som vindkraften fått utomlands. Sedan dess har ökningstakten legat vid i genomsnitt 30 procent per år. År antog riksdagen en planeringsram för vindkraft som för år omfattar en årlig elproduktion om 30 terawattimmar TWh varav 20 TWh på land och 10 till havs.

År låg produktionen vid 3,5 TWh och år vid drygt det dubbla, 7,1 TWh. Det har skett och sker en snabb teknikutveckling. Den tydligaste trenden är att vindkraftverken blir större. Ny produktion lokaliseras i stor utsträckning till de norra delarna av landet där det finns utrymme att bygga stora vindkraftparker. Vid utgången av fanns det totalt 4 vindkraftverk med en sammanlagd installerad effekt på 10 GW. Utbyggnaden av vindkraften fortsätter i snabb takt. Under beräknas 2,9 GW byggas. Vindkraften går mot att inom några år vara Sveriges näst största kraftslag.

Bygga vattenkraftverk

Under producerade vindkraften i Sverige 27,9 TWh el. Branschens prognos är att vindkraftproduktionen år kommer att öka till 45 TWh [ 48 ]. Då motsvarar vindkraftens produktion en tredjedel av dagens elanvändningen i Sverige. Sedan energiöverenskommelsen slöts har det tagits beslut om investeringar i ny vindkraft för mer än miljarder. Svenska kraftnät räknar i referensalternativet i sina långsiktsscenarier för elsystemets utveckling fram till år med 82 TWh elproduktion från vindkraft [ 49 ]. Med en total elproduktion på TWh blir vindkraftens bidrag 47 procent av elproduktionen.

Vilken älv är inte reglerad?

De havsbaserade vindkraftverken på Lillgrund utanför Malmö tillkom och är fortfarande den största havsbaserade vindkraftsparken i Sverige. De 48 verken om vardera 2,3 MW producerar årligen GWh, vilket motsvarar hushållsel för 60 hushåll. Att ur solenergin utvinna elektricitet med hjälp av solceller se fotovoltaik är i Sverige än så länge ovanligt i större skala men är tillsammans med vindkraft och bioenergi en snabbt växande marknad. Typiska tillämpningar är fritidshus, fritidsbåtar, fyrar och elmatning av skyltar eller elektriska komponenter i större anläggningar. Nätanslutna system har betydligt större solcellsyta och levererar den vunna elenergin till det allmänna elnätet. Det finns även olika försöksverksamhet med solcellsanläggningar som på Ullevi i Göteborg , Stockholms slott och Haga slott. År fanns cirka 65 m² solceller i Sverige som genererade cirka 7 GWh. I EU -sammanhang har Tyskland den högsta produktionen av solel. Sveriges elproduktion från Produktionen från svensk kärnkraft Huvudartikel: Vattenkraft i Sverige.

Huvudartikel: Kärnkraft i Sverige. Huvudartikel: Vindkraft i Sverige. Lillgrund vindkraftpark sedd från Klagshamns udde, februari Läst 23 februari Arkiverad 9 juli hämtat från the Wayback Machine. Från bygge till bygge: anläggarnas liv och minnen : en studie över vattenkraftbyggandet från talet till talet. Vällingby: Kulturvårdskomm. Läst 11 juli Arkiverad från originalet den 9 maj Läst 11 november Elkraft - En webbutställning med exempel ur Tekniska museets samlingar. Arkiverad från originalet den 11 mars Läst 6 november De svenska vattenkraftverken. Läst 9 november Läst 18 november Läst 15 november Arkiverad 1 oktober hämtat från the Wayback Machine. Arkiverad från originalet den 18 mars Läst 26 januari Arkiverad från originalet den 21 februari Läst 30 juli Bra Böcker. Arkiverad från originalet den 12 mars Läst 26 mars Svensk Vindenergi. Svenska Kraftnät. Arkiverad från originalet den 13 februari Läst 9 mars Arkiverad från originalet den 19 mars Läst 19 mars Arkiverad från originalet den 11 augusti Läst 25 mars Agora Energiwende.

Dold kategori: Wikipedia:Rekommenderade artiklar. Namnrymder Artikel Diskussion. Visningar Läs Redigera Redigera wikitext Visa historik. Sidor som länkar hit Relaterade ändringar Specialsidor Permanent länk Sidinformation Använd som referens Wikidata-objekt. Tekniken med stora schaktarbeten i vattenvägarna uppströms och nedströms kraftverken för att vinna mer fallhöjd kulminerade i bygget av Gallejaur kraftstation i Skellefteälven mellan och Två av Vattenfalls totalt fyra släpgrävmaskiner av typen Marion sattes in för att gräva landets största kraftstationskanal med 5 miljoner kubikmeter schaktning. Sommaren påbörjades bygget av Juktans kraftstation som kom att bli Sveriges största pumpkraftverk som togs i drift Från magasinet i sjön Storjuktan pumpades vatten under nätter och helger upp till Blaiksjön , vid produktion av elkraft tappas vattnet från Blaiksjön och leds via maskinstationen till Storuman genom en avloppstunnel, med en fallhöjd på meter.

För pumpning och elkraftgenerering användes en reversibel pumpturbin direktkopplad till en kombinerad generator och motor. Pumpkraftstationen var ovanlig genom att den utnyttjade tre olika vattenmagasin. Efter avregleringen av elmarknaden ansågs det inte längre lönsamt att driva kraftverket som pumpkraftverk så konverterades Juktan till ett vanligt kraftverk. Man sprängde då upp en ny tilloppstub för vattnet från Storjuktan. Vattnet rinner då från Storjuktan via turbinen och ut i Storuman med en fallhöjd på 85 meter. Innan kärnkraften började införas i Sverige på talet stod vattenkraften för nästan hela den totala elproduktionen i Sverige. Så sent som svarade vattenkraften för 95 procent av den producerade elenergin. Andelen som kom från vattenkraften sjönk i och med kärnkraftens utbyggnad. Under talet restes dock alltfler invändningar mot fortsatt utbyggnad av ännu orörda älvar. Vid talets slut kulminerade motsättningarna mellan naturskydds- och utbyggnadsintressen, konflikten gällde utbyggnaden av Vindelälven och kallas allmänt striden om Vindelälven.

Den blev början till slutet för den svenska vattenkraftsutbyggnaden. I april beslutade regeringen Palme att Vindelälven inte skulle byggas ut. Vattenkraften är den största av de kraftkällor med relativt liten påverkan på klimatet, men den med störst negativ inverkan på den biologiska mångfalden. Kraftverks dammar utgör vandringshinder för de fiskarter som företar vandringar vanligast lekvandring. Detta gäller till exempel asp , vimma , id , ål , lax , havsöring , färna , nejonögon , sik , harr , öring , röding och elritsa. Flera svenska lax- och havsöringstammar har slagits ut och asp, ål, vimma, flodnejonöga och är upptagna på rödlistan över hotade arter. Vattenkraften anses vara huvudorsaken bakom den snabba utrotningen av ål, då i genomsnitt 70 procent av vuxna ålar dör när de simmar igenom ett vattenkraftverk. Vattenmagasin med stor regleringshöjd får genom den onaturliga nivåskillnaden mellan hög- och lågvatten ett stört ekosystem.

Detta beror på att den huvudsakliga produktionen av djur och växter normalt sker vid stranden ned till c:a 6 meters djup. De konstanta svängningarna i vattenstånd gör att näringsämnen transporteras bort från den produktiva strandzonen så att till exempel de norrländska vattenmagasinen drabbas av näringsbrist. Nedströms dammen kommer den gamla strömfåran att vara ömsom torr och ömsom ha högvatten - en förändring i levnadsmiljön som blir svår att anpassa sig till för samtliga arter. I uppströmsdammen får man också en kraftig förändring, där bland annat bottenförhållandena förändras genom sedimentering. Då mest elektricitet behövs under vintern i Sverige kommer kraftverken att släppa mest vatten under vintern. De förändrade flödesmönstren kan få effekter på fisk och bottenlevande djur genom att vattnet som släpps ofta tappas från botten av vattenmagasinen och därför håller en högre temperatur. I Sverige har det i vattendomarna ålagts kraftverksägarna att motverka detta genom en aktiv fiskevård , bland annat genom utsättning av fiskyngel , främst lax och havsöring.

Detta är dock som en form av konstgjord andning, när utsättningarna upphör dör populationen, och den lax vattenkraftsindustrin stödutsätter, har visat sig vara genetiskt utarmad och mottaglig för sjukdomar. Dammar kan i vissa fall minska utsläpp av växthusgaser [ källa behövs ] genom bland annat bevattning , grundvattenförändringar och översvämning ökar arealen med koldioxidinlagrande växter, dels påverkar reduktionsförhållandena vilket gör att mer koldioxid kan bindas i bottensedimenten vid syrgasbrist. För att det ska uppstå syrgasfria förhållanden fordras att näringstillskottet är tillräckligt stort och att syrgastillskottet är litet, vilket kräver stora magasin, med liten vattenomsättning samt mycket växtlighet. Med dammar utbyggda ekosystem i vattendrag gynnar vissa fiskarter och stammar på de ursprungligas bekostnad: gädda och lake gynnas i magasinen på de strömlevande fiskarnas bekostnad. Fördvärgad sik och röding gynnas på normalstora exemplars bekostnad.

För vattenkraft i allmänhet, se Vattenkraft. Huvudartikel: Vattenkraftens miljöpåverkan. Arkiverad 1 oktober hämtat från the Wayback Machine. Arkiverad från originalet den 18 mars Läst 25 juni Svenska Kraftnät. Läst 7 januari Arkiverad från originalet den 9 maj Läst 11 november Elkraft - En webbutställning med exempel ur Tekniska museets samlingar. Arkiverad från originalet den 11 mars Läst 6 november Från bygge till bygge: anläggarnas liv och minnen : en studie över vattenkraftbyggandet från talet till talet. Vällingby: Kulturvårdskomm. De svenska vattenkraftverken.

Vattenkraft i sverige procent

Läst 9 november Läst 18 november Läst 15 november Läst 28 augusti Läst 29 augusti SVT Nyheter. Läst 26 januari Dagens Nyheter. Fotovoltaik · Solcell · Solkyla · Solpanel · Termisk solkraft. Solfångare · Soluppvärmning. Bergvärme · Markvärme · Vattenvärme · Värmepump. Biodiesel · Biogas · Bränslepellets · E85 · Vedeldning.