Hur mycket konsumerar vi i sverige

Arbetskraftskostnader - internationellt. Fördjupning: Så sätts din lön. Arbetade timmar - internationellt. Kvinnor på arbetsmarknaden. Kvinnor på arbetsmarknaden - internationellt. Anställda och företagare per bransch. Företagare - internationellt. Kvinnor i chefsposition. Lönegapet mellan kvinnor och män. Kvinnor i styrelser - internationellt. Flyktinginvandring - internationellt. Flyktinginvandrares förvärvsfrekvens. Flyktinginvandrares förvärvsfrekvens - kvinnor och män. Arbetslöshet - utrikes födda. Företagare - utrikes födda. Utbildningsnivå - utrikes födda. Sysselsättningsgap - internationellt. Arbetstillstånd — säsongsvariation. Regional arbetskraftsinvandring. Arbetskraftsinvandring - internationellt. Utstationerad arbetskraft i Sverige. Fördjupning: Arbetskraftsinvandring. Övrigt arbetsmarknad. Arbetslöshet och sysselsättning i statistiken. Vad gör befolkningen? Inflation och styrräntor. Inflation - Europa. Inflation - internationellt.

Styrräntor - internationellt. Prognoser om inflationen i Sverige. Räkna på inflationen. Valutor och börsen. Börsutveckling i Sverige och USA. Långa räntan - internationellt. Växelkursutveckling KIX- index. Räkna på valutor. Antal företag i Sverige. Sveriges största företag. Svenska internationella företag. Nystartade företag efter näringsgren. Nystartade företag per företagsform. Nystartade företag - internationellt. Företagens överlevnadsgrad - internationellt. Nyföretagande - internationellt. Sysselsatta inom välfärdssektorn. Offentlig sektor i privat regi. Skolan i privat regi. Friskolor i Sverige. Friskolor i aktiebolagsform. Elever i friskola. Kommunal utbildning i privat regi. Vård och omsorg i privat regi. Vårdcentraler i privat regi. Äldreomsorg i privat regi. Vården i privat regi. Omsorgen i privat regi. Upphandling och valfrihetssystem. EU:s långtidsbudget. Offentlig sektor. Inkomster och utgifter i offentlig sektor.

Offentliga sektorns utgifter. Transfereringar till hushållen. Offentlig bruttoskuld - internationellt. Sysselsatta i den offentliga sektorn. Statsbudget och statsskuld. Statsbudgetens inkomster. Statsbudgetens utgifter. Det finanspolitiska ramverket. Hur mycket är en miljard? Kommunal ekonomi. Kommunernas kostnader och intäkter. Regionernas kostnader och intäkter. Kommunala utjämningssystemet. Gymnasieutbildade - internationellt. Högskoleutbildade - internationellt.

Vad leder överkonsumtion till

Forskarutbildade i Sverige. Studieresultat och provresultat. Studieresultat - grundskolan. Studieresultat - gymnasiet. Resultat PISA - internationellt. Investeringar i utbildning.

Vad är konsumtion

Lärarlöner - internationellt. Utbildningskostnader - internationellt. Utbildningskostnader per elev - internationellt. Forskning och utveckling. Forskning och utveckling - internationellt. Patent och immaterialrätter. Utsläpp i Sverige. Växthusgaser - utveckling per sektor. Växthusgaser från transporter. Flyktiga organiska ämnen. Konsumtionsbaserade utsläpp av växthusgaser. Tre sätt att mäta utsläpp av växthusgaser. Utsläpp internationellt. Koldioxidutsläpp i världen. Konsumtionsbaserade utsläpp. Växthusgaser per sektor - Annex 1. Växthusgaser - Annex 1. Fördjupning: Utsläppens drivkrafter. Ersättning i en marknadsekonomi. Fri marknad, oligopol och monopol. Dödviktsförlust, konsumentöverskott och producentöverskott. Hur fungerar ett energisystem? Energitillförsel - internationellt. Elproduktion med fossila bränslen - internationellt. Elproduktion med förnybara energikällor - internationellt. Elproduktion med kärnkraft - internationellt. Energianvändning per sektor.

Energianvändning per sektor - internationellt. Energianvändning per delsektor. Användning av förnybara energikällor. Användning av fossila bränslen per sektor. Energiintensitet - internationellt. Produktivitet och energianvändning.

ABF, Arbetarnas Bildningsförbund

Tillväxt och energi. Energikostnader inom industrisektorn. Elpriser internationellt. Skatter och subventioner. De svenska basindustrierna har betydligt lägre utsläpp än övriga EU. Ekologiskt fotavtryck och handel. Konsumtionsbaserade utsläpp och ekonomisk utveckling. Internationell handel påverkar miljön genom tre olika mekanismer. Ekonomisk tillväxt och miljöpåverkan. Handel, urbanisering och marknadsekonomis uppkomst. På år slog Sverige rekord i tillväxt. Handelns betydelse i Sveriges välståndsresa. Global handel bidrog till ett lyft ur extrem fattigdom. Handeln och svensk konkurrenskraft. Svenska direktinvesteringar. Miljöräkenskaper - Miljöpåverkan från konsumtion - korrigerad Statistiknyhet från SCB 9. Miljöpåverkan från konsumtion är från och med en del av Sveriges officiella statistik inom miljöräkenskaperna. Statistiken omfattar miljöpåverkan från näringslivet, hushållen och offentliga aktörers inköp av varor och tjänster. Produkter som har producerats både i Sverige och utomlands inkluderas, liksom även produkter som går till export.

Statistiken omfattar klimatgaser och utsläpp av andra föroreningar till luft. Metoden utgår ifrån input—output-analys där miljö-och nationalräkenskapernas ramverk används. Den utgår ifrån ett nyligen avslutat forskningsprojekt där en ny metod för att räkna på Sveriges påverkan utomlands på grund av vår konsumtion , PRINCE, togs fram. PRINCE - Policy Relevant Indicators for Consumption and Environment var ett 4-årigt forskningsprojekt med syfte att ta fram indikatorer för att mäta genrationsmålet inom ramen för miljömålsuppföljningen. Slutrapporten publicerades i november Miljöpåverkan från svensk konsumtion — nya indikatorer för uppföljning. I tätt samarbete med Naturvårdsverket har SCB i många år arbetat med att ta fram statistik och förbättra metoden kring konsumtionens klimatpåverkan. Statistiken kommer att publiceras årligen och ingår som en del av SCB:s löpande arbete inom miljöräkenskaperna. Framöver kommer den att breddas till fler miljöaspekter än växthusgaser och övriga luftutsläpp.

Nationalräkenskaperna mäter bruttonationalprodukten på två olika sätt; den ena från tillförseln och den andra från efterfrågan. Miljöräkenskaperna mäter samma sak utifrån ett miljöperspektiv. Miljöpåverkan från konsumtion handlar därför om att mäta utsläpp från efterfrågan och omfattar den slutliga användningen från hushållen och offentlig konsumtion, från investeringar och lager, enligt samma indelningar som nationalräkenskaperna publicerar. Utsläpp av exportprodukter beräknas också. Mellan och ökade växthusgasutsläpp från svensk konsumtion, dvs. Mellan och däremot har utsläppen minskat med 10 procent totalt. Minskningen under denna period beror dels på minskat utsläpp från svensk produktion, och dels på minskat utsläpp från sjöfart för flera av Sveriges stora handelsländer, bland andra USA, Tyskland och Japan. Källa: SCB. Växthusgasutsläpp från konsumtion bland hushåll uppgår till knappt 54 miljoner ton koldioxidekvivalenter under Jämfört med är det en minskning med 14 procent.

Mellan och ökar dock utsläppen något. Svenska exportprodukter är också en stor drivkraft för växthusgasutsläpp från konsumtion i Sverige, som även den har gått ned, från cirka 92 miljoner ton, till cirka 72 miljoner ton Växthusgasutsläpp från hushållens konsumtion sjunker mellan och inom alla områden, dvs. En stor andel av hushållens konsumtion är importerad, och det uppstår en stor andel växthusgasutsläpp via den importerade produktionen. Till exempel uppstår över 60 procent av växthusgasutsläpp från hushållens livsmedelskonsumtion, från direkt importerade livsmedel eller importerade produkter tidigare i produktionskedjan för livsmedlen. Statistiken om miljöpåverkan från konsumtion har tidigare publicerats av SCB och av Naturvårdsverket — som detaljerade data och som indikatorer. Med denna publicering har revideringar skett vilket leder till skillnader i tidigare publiceringar. Vid framtagning av statistik om miljöpåverkan från konsumtion använder man olika beräkningsmetoder för konsumtion av inhemskt producerade respektive importerade varor och tjänster.

Revideringar redovisas separat nedan. Figuren nedan jämför tidserier om konsumtionens växthusgasutsläpp från den inhemska produktionen, och som producerades respektive jämför de streckade och heldragna linjerna i figuren. Två olika typer av revideringar av statistiken har skett. Nationalräkenskaperna NR har genomgått en allmän översyn av beräkningarna. Det har medfört att ett tidsseriebrott har uppstått från Nationalräkenskaperna genomför en större översyn vart femte år av årsvisa indatakällor, metoder och beräkningsmodeller inom ett flertal områden. Resultatet från den senaste översynen leder preliminärt till att både BNP-nivån höjs och att sammansättningen av BNP förändras. Mer information om översynens resultat finns här:. I höst förändras BNP. Beräkningarna över utsläpp av växthusgaser från konsumtion för denna publicering har inkluderat de reviderade data från nationalräkenskaperna från och framåt. Den äldre tidsserien, från —, är oförändrad för beräkningarna för denna publicering jämfört med beräkningarna Mindre revideringar av miljöräkenskapernas lufträkenskaper för tidsserien — har medfört förändringar i den branschvisa fördelningen av utsläpp.

Uppdateringarna har relaterat till fördelningsnycklar för arbetsmaskiner och för uppvärmning av lokaler. SCB använder en global multiregional databas som heter Exiobase för att skatta utsläpp förknippade med import. Under implementerades en helt ny version av Exiobase — version 3. Under användes Exiobase — version 3. Figuren nedan visar tidsserier om konsumtionens växthusgasutsläpp från importerade varor och tjänster. Tidsserier med streckade linjer togs fram med Exiobase version 3. Figuren visar att ovanstående ändringar har lett till relativt stora avvikelser i tidsserierna från i år respektive förra årets produktion. Figuren visar att det är stora skillnader mellan resultaten som togs fram och som togs fram och som publiceras idag , både vad gäller nivåer och trender. Mer information finns att läsa här:. Denna statistik är en del av miljöräkenskaperna. De är uppbyggda med nationalräkenskaperna som grund, och redovisar nationell miljöstatistik och ekonomisk statistik i ett gemensamt system.

Miljödata systematiseras efter samma branschindelning och samma slutliga användningsområden som ekonomisk data. Det huvudsakliga syftet med att systematisera statistiken på detta sätt är att analysera sambanden mellan ekonomi och miljö. Statistiken om miljöpåverkan från konsumtion redovisar miljöpåverkan i relation till försörjningsbalansen som är grunden för nationalräkenskaperna. Ekvationen för Sveriges försörjningsbalans är:. Enligt nationalräkenskaperna uttrycks alla parametrar i ekvationen i monetära termer. Denna statistik redovisar växthusgasutsläpp och utsläpp av andra luftföroreningar separat för varje term i ekvationen. För alla parametrar redovisas miljöpåverkan för drygt 40 produktgrupper. För privatkonsumtion redovisas miljöpåverkan också enligt den internationella COICOP-indelningen classification of individual consumption by purpose.

Konsumtion klimatpåverkan

Från och med denna publicering, produceras den officiella statistiken om växthusgas- och övriga luftutsläpp för Sverige med tre kompletterande perspektiv:. Statistik för den svenska ekonomin med produktions- respektive konsumtionsperspektiv ansvarar SCB för, som en del av miljöräkenskaperna. Statistik med konsumtionsperspektiv är unik då den redovisar miljöpåverkan för samtliga varor och tjänster som produceras och efterfrågas i den svenska ekonomin för hela produktionskedjan.