Tappar hår med hårsäck

Både barn och vuxna använder skärmar allt fler timmar om dagen. Dessutom ger skärmar snabba belöningar, säger Anders Nilsson som forskar om ungas skärmvanor och datorspelande och kopplingen till psykisk ohälsa, vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet. Någon diagnos som heter skärmberoende finns inte. För mycket nöjesskärmtid, alltså skärmtid som innebär stillasittande och som inte är arbete eller studier, anses ändå, enligt Världshälsoorganisationen, WHO, vara en riskfaktor för både fysisk och psykisk ohälsa. Bebisar bör, enligt WHO, inte ha skärmtid alls och barn upp till fem års ålder bör maximalt hänga framför mobilen eller paddan en timme per dag. Men så mycket forskning kring hur skärmanvändande påverkar vår hälsa har inte funnits. Detta hindrar förstås inte att ämnet skärmtid debatteras flitigt, tvärtom. Det finns mycket som tyder på att det kanske inte är just nedlagda minuter och timmar framför skärmen som har störst betydelse för vårt mående.

Troligen finns andra viktigare faktorer när det kommer till hur spel, sociala medier eller allmänt slösurfande påverkar oss. Vilka vi är, vilket kön vi har och vad vi gör framför skärmen kan ha större betydelse — liksom vad vi egentligen sysslar med när vi gör något annat än hänger där. Mats Hallgren , vid institutionen för global folkhälsa vid Karolinska Institutet, har tittat på ungas psykiska hälsa och jämfört unga som spelar väldigt lite datorspel, max en gång i veckan, med dem som spelar minst en timme om dagen. De som spelade väldigt lite datorspel hade fler depressiva symtom än de som spelade mycket, säger han.

Mitt hår växer inte

Samtidigt, menar han, är datorspelande inte samma sak som att se på tv, det är betydligt mer mentalt aktiverande. Dessutom spelar ungdomarna oftast tillsammans med andra, vilket gör att det blir en social aktivitet, förklarar han. Tjejerna i studien spelade mycket mindre datorspel än killarna, vilket en rad andra studier också visar — i stället ägnade de mer tid åt sociala medier. Att konsumera sociala medier i mängder har en helt annan påverkan på det psykiska välbefinnandet än datorspel, visar hans studie. Att vara tjej och använda mycket sociala medier förknippas i vår studie med sämre mental hälsa över tid, säger Mats Hallgren. Killarna konsumerade mycket mindre sociala medier än tjejerna och påverkades heller inte mentalt negativt av dem. Vad könsskillnaderna beror på vet vi inte riktigt, men det kan finnas många förklaringar, som inte handlar om biologi utan snarare om kultur. Vi vet inte heller hur hjärnan påverkas hos dem som lägger mycket tid på sociala medier.

Men potentiellt skulle det kunna påverka de viktiga signalsubstanserna dopamin och serotonin, säger han. Sociala medier lockar främst tjejer, men precis som att skärmberoende ännu inte klassas som diagnos, finns inte heller någon diagnos som heter sociala medier-beroende. Vi ser ju att sociala medier kan ha väldigt stora negativa effekter, särskilt för tjejer.

Hur mycket växer håret på en vecka

De barn som redan är utsatta och har problem med ångest och depression riskerar lättare att påverkas och till exempel utveckla en ätstörning, säger Lisa Thorell , forskare i psykologi vid institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet. Sociala medier ska inte bara dömas ut som enbart dåliga för oss, förtydligar hon. Vad man gör när man använder sociala medier har betydelse. Men så finns effekter som är indirekt negativa — som att det tar tid från annat, som fysisk aktivitet, tid med kompisar och sömn, säger Lisa Thorell. I en studie på universitetsstudenter i Sverige och Italien grävde hon och hennes kollegor djupare i hur personer som använder sociala medier mycket påverkas psykiskt. Vi såg också att problematisk användning av sociala medier var starkare kopplat till sociala problem, psykosomatiska symtom och dålig självbild jämfört med problematiskt användande av datorspel, säger Lisa Thorell. Samtidigt, betonar hon, vet vi inte hur de som upplever negativa effekter av sociala medier hade mått utan dessa.

Tappar mycket hår i duschen

Även om forskningen inte pekar ut allt datorspelande som negativt för psyket, finns farhågor. Till skillnad från sociala medier-beroende klassas datorspelsberoende, eller gaming-disorder, som en beroendediagnos av WHO. Men diagnosen är omdebatterad, förklarar Anders Nilsson, som håller på med flera beteendestudier just kring datorspelande som har blivit problematiskt för individen på så vis att spelandet har gått ut över andra områden i livet och lett till långtgående negativa konsekvenser gällande till exempel skolgång och relationer. Samtidigt får man inte glömma att datorspelande också kan ha positiva effekter på hälsan, menar Anders Nilsson. En del som överdoserar datorspel kanske hade hamnat i andra risksituationer för att de har en sådan tendens — hade det varit bättre eller sämre? Man ser ju att alkoholdrickandet minskar bland ungdomar och där kan datorspelande till viss del påverka, säger han. Att den fysiska aktiviteten blir lidande av för mycket datorspel och annan skärmtid oroar många.

Unga rör sig allt mindre och övervikten kryper ner i åldrarna, framför allt bland killarna. I en studie med över tusen tonåringar vid Gymnastik- och idrottshög­skolan, som Gisela Nyberg , forskare vid institutionen för global folkhälsa, Karolinska Institutet, har arbetat med, såg forskarna en koppling mellan skärmtid och dålig hjärt-kärlhälsa. Tonåringarna fick själva svara på frågor om hur mycket de rörde sig och hur mycket skärmtid de hade. De som svarade att de deltog i någon form av idrottsaktivitet hade bättre kondition, enligt ett cykeltest som de fick göra. Ylva Trolle Lagerros , läkare på Överviktscentrum i Stockholm som forskar om levnadsvanors påverkan på hälsa och framtida sjuklighet vid institutionen för medicin, Solna på Karolinska Institutet, var för några år sedan ganska övertygad om att mer skärmtid är förknippat med mindre fysisk aktivitet — och att det delvis skulle kunna förklara de höga överviktstalen i socialt utsatta områden, där barn vanligtvis inte har lika mycket schemalagd sportaktivitet.

För att se om hypotesen stämde gjorde hon och hennes medarbetare en mindre studie på barn i mellan- och högstadiet på två skolor i vitt skilda socioekonomiska områden. I den ena skolan hade 31 procent av barnen övervikt. Fysisk aktivitet konkurrerade inte ut skärmtiden. Det var heller inte mer skärmtid i det lågsocioekonomiska området, säger hon. Våra tonåringar växer upp i en kultur där det är mycket skärmtid, den tiden är svår att rå på, säger hon. När hon frågade barnen om de var nöjda med sin skärmtid eller om de ville öka eller minska den, upptäckte hon fler skillnader mellan killar och tjejer. Tjejerna var antingen nöjda eller ville minska sin skärmtid, för killarna var det tvärtom. Studien är liten och Ylva Trolle Lagerros vill vara tydlig med att det krävs fler större studier som kan verifiera resultatet. Flera sökte vård på grund av håravfall tre till fyra månader efter smittan. Det är ganska typiskt för det här varianten av håravfall att det kommer som en fördröjning efter att kroppen utsatts för psykologisk eller fysisk press.

I de allra flesta fall kommer håret tillbaka men det kan ta sin tid — ibland flera månader. Det finns i nuläget inga behandlingar som sjukvården kan erbjuda. Det för att se om det är någon obalans i kroppen eller i sköldkörteln. Håravfall tillhör inte till de vanligaste symptomen av covid men vissa har även fått hudutslag under virussjukdomen. SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet — och inte vet.

Tiden är inte det viktigaste

Läs mer om hur vi arbetar. Viktigt meddelande: Viktigt meddelande till allmänheten i Åre i Åre kommun, Jämtlands län. Uppdaterad 8 februari Publicerad 8 februari Hör mer i klippet. Ladda ner appen nu! Experten: Handskakningen kan vara på väg ut Så har de sociala normerna har förändrats efter pandemin. Här startar forskarnas jakt på farliga coronamutationer Laboratoriet i Uppsala ska hitta vilka varianter som ger allvarliga symptom.