Ögonbotten sjukdomar
Tillståndet hävs med druvsocker, ett glas juice, en banan eller en smörgås. Om personen är medvetslös krävs sjukhusvård. För högt blodsocker hyperglykemi kan uppstå om det är för lite insulin i blodet i förhållande till kroppens behov. Exempelvis kan detta inträffa vid infektion då ökar insulinbehovet eller om läkemedel inte finns tillgängligt som när insulinpump inte fungerar. Flera timmar eller dagar med insulinbrist kan leda till ett akut tillstånd som kallas ketoacidos, syraförgiftning. Symptomen är stora urinmängder, röda kinder, törst, trötthet, synstörningar, illamående, kräkning och en acetonluktande andedräkt och förändrat andningsmönster. Hos barn kan buksmärta vara ett av få symtom på ketoacidos. Behandling på sjukhus är absolut nödvändigt. Hur kan det komma sig att svenska folket aldrig har suttit stilla så mycket som nu. Hur kan man enkelt motverka denna stillasittande och tickande bomb för folkhälsan? Podden bjöd in professor och överläkare Mai-Lis Hellénius för att få svar.
Diabetes typ 1 och 2 har gemensamma nämnare men skiljer sig åt på flera olika sätt. Den gemensamma nämnaren för de båda diabetesformerna är att sockerhalten i blodet är för hög eftersom kroppen inte kan använda energin från maten på rätt sätt. Men de skiljer sig åt på flera viktiga punkter, framför allt när det gäller de bakomliggande orsakerna. Typ 1-diabetes har kallats barn- och ungdomsdiabetes, och innebär att kroppens immunförsvar förstör insulinproducerande celler i bukspottkörteln. Typ 1-diabetes kan dock uppkomma i alla åldrar och det finns ett flertal personer över 30 år som insjuknar i typ 1-diabetes. Vid typ-1 diabetes kommer insjuknandet på några veckor, med symptom som viktnedgång, ökad törst och stora urinmängder. Sjukdomen utgör omkring 10 procent av alla diabetesfall i Sverige. Typ 1-diabetes är ett kroniskt tillstånd och kräver behandling med insulin. Typ 2-diabetes kallades tidigare åldersdiabetes och drabbar vanligen personer över 40 år men i dag insjuknar även yngre personer.
Att allt fler yngre personer insjuknar i typ 2-diabetes beror på att kraftig övervikt blivit vanligare. Typ-2 diabetes beror på en okänslighet för insulin, så kallad insulinresistens, och är ofta förenat med besvär som högt blodtryck, höga blodfetter och övervikt. I ett tidigt stadium kan typ 2-diabetes gå tillbaka. Viktnedgång, ökad muskelmassa och ändrade kostvanor som minskar kraftig övervikt leder till en ökad insulinkänslighet och förbättrar, ibland normaliserar, blodsockret. Typ 2-diabetes kan vara oupptäckt i många år och ett av de första symptomen kan vara en hjärtinfarkt. De två huvudsakliga typerna av diabetes är typ 1-diabetes och typ 2-diabetes. På senare tid har flera forskargrupper föreslagit ytterligare diabetesgrupper, framför allt baserat på olika karaktärsdrag och risk för komplikationer, men den sedan länge rådande internationella uppdelningen i typ 1 och typ 2 gäller fortfarande Typ 1-diabetes kallades tidigare barn- eller ungdomsdiabetes.
Sjukdomen utgör omkring 10 procent av alla diabetesfall och påträffas främst hos barn och ungdomar. Oftast rör det sig om en ung, normalviktig person som insjuknar relativt akut. Den här formen av diabetes kan man få redan strax efter födseln men den kan även debutera hos äldre och gamla personer. Typ 1-diabetes innebär att kroppens egen insulinproduktion helt, eller nästan helt, har upphört. Typ 1-diabetes är en autoimmun sjukdom, som innebär att kroppens eget immunförsvar angriper och förstör insulinproducerande celler i bukspottkörteln. På sikt leder detta till total insulinbrist. Typ 2-diabetes kallades tidigare åldersdiabetes. Sjukdomen drabbar vanligen personer över 40 år och risken att insjukna ökar dramatiskt ju äldre man blir. I dag ser man emellertid att sjukdomen går ner i åldrarna och att såväl barn som tonåringar drabbas. Vid typ 2-diabetes är cellernas känslighet för insulin nedsatt, så kallad insulinresistens.
Blind diabetes
Det innebär att cellerna inte kan ta upp socker från blodet i normal utsträckning. Kroppen försöker kompensera detta genom att öka produktionen av insulin och inledningsvis stiger halterna av både socker och insulin i blodet. Detta leder till att sockerhalterna i blodet stiger och typ 2-diabetesen är ett faktum. Insulinresistens är ofta förenat med blodfettsrubbningar, högt blodtryck och bukfetma, det så kallade metabola syndromet, och medför en ökad risk för sjukdomar i hjärta och kärl. Mat, medicin och motion är de instrument en person med diabetes använder för att påverka sitt blodsocker. För närvarande måste alla med typ 1-diabetes få daglig insulinbehandling. Under senare år har det blivit allt vanligare att även personer med typ 2- diabetes måste ta insulin dagligen. Insulinet ges i form av injektioner, vanligtvis med speciella insulinpennor. För att undvika svullnad i fettlagret under huden varieras injektionsstället. Insulinpumpar levererar insulin kontinuerligt till under huden och är vanligt vid barn- och ungdomsdiabetes men kan även vara ett alternativ för typ 2-patienter som måste ha insulin och har dålig glukoskontroll.
Typ 2-diabetes kan ofta hållas under kontroll genom näringsriktig kost och ökad motion. I många fall krävs emellertid även läkemedelsbehandling. Det vanligaste läkemedlet metformin sätts ofta redan in vid diabetesdiagnos. Vissa typer av tabletter stimulerar bukspottkörteln att frisätta insulin. Andra tabletter ökar vävnadernas känslighet för insulin som metformin , men påverkar inte bildandet av insulin i bukspottkörteln. Nya preparat introducerade på talet, tablett och injektioner, förändrar hormonbalansen samt stimulerar insulinutsöndring. En helt ny strategi är diabetestabletter som ökar utsöndring av socker i urinen och på så vis minskar mängden glukos i blodet. Eftersom högt blodtryck och rubbade blodfetter ökar risken för hjärt-kärlsjukdom hos alla och i synnerhet hos personer med diabetes är det viktigt med blodtrycks- och blodfettssänkande behandling. Personer med diabetes avråds starkt från att röka och bör få hjälp med att sluta. Senare forskning tyder på att även snus är skadligt och ökar risken för nydebuterad typ 2-diabetes.
Forskningen inom diabetesområdet har varit mycket framgångsrik under de senaste 30 åren. Forskarna har lyckats ta fram behandlingsmetoder och läkemedel som har varit till direkt hjälp och nytta för den stora gruppen diabetessjuka. Men mer forskning behövs. Antalet personer med diabetes växer lavinartat över hela världen och sjukdomen går ned i åldrarna. Intensiv forskning pågår och man försöker hitta lösningar som identifierar riskgrupper för att förebygga framtida sjukdom, exempelvis i hjärta och kärl. Andra forskargrupper går ned på cellnivå för att söka efter utlösande orsaker till. Både typ 1- och typ 2-diabetes är ärftliga sjukdomar och omkring var fjärde svensk bär på en eller flera diabetesgener. I framtiden hoppas forskarna att man bättre kan identifiera högriskpersoner via gentester och bättre förutspå vilka som har risk för komplikationer och därmed kunna skräddarsy behandling. Genetisk risk vid typ 2-diabetes är ett aktuellt forskningsområde där mycket händer.
Forskare söker också efter enkla och kostnadseffektiva metoder som kan påvisa hjärt-kärlkomplikationer i ett tidigt skede. Upp till 50—70 procent av dödsfallen bland diabetesdrabbade beror på sådana komplikationer. Flera olika forskningsprojekt bedrivs för att öka kunskapen om ursprunget för typ 1-diabetes och hur det utvecklas. Bland annat studerar man hur en till synes enkel virusinfektion kan orsaka autoimmuna sjukdomar. Kan man ta reda på detta finns även möjlighet att förhindra att typ 1-diabetes bryter ut. Man undersöker även mekanismerna bakom celldöden i bukspottkörteln och om miljöfaktorer har inverkan på den genetiska regleringen och utvecklingen av typ 1-diabetes. Även funktionen hos de insulinproducerande betacellerna studeras. I framtiden tror man att det går att fastställa de bakomliggande orsakerna till typ 1-diabetes och att man då kan utveckla nya metoder för att förebygga, diagnostisera och behandla sjukdomen. Fetma har en klar koppling till typ 2-diabetes och en del forskning är därför inriktad på att utveckla nya metoder som behandlar och förebygger fetma.
Forskarna söker även nya genkopplingar till fetma och kroppsuppbyggnad genom att studera genetiken hos personer med fetma. I Sverige pågår forskning av fettväven som signalorgan i kroppen. Forskning bedrivs även kring kopplingen mellan fetma och det metabola syndromet. Nyare studier visar att kirurgisk åtgärd vid fetma, exempelvis gastric bypass GBP , har visat sig ha god effekt på såväl diabetesutveckling som hjärt-kärlkomplikationer. Även tarmflorans roll för fetma och diabetes är föremål för intensiv forskning.
Ögonbottenförändringar
I många år har man försökt transplantera insulinproducerande bukspottkörtelöar i personer som har normal bukspottkörtel, men som saknar de celler som producerar insulin. På senare år har resultaten varit lovande. Flera patienter har blivit helt eller delvis insulinfria, andra har fått stabilare blodsockernivåer. I Sverige pågår forskningen vid Akademiska sjukhuset i Uppsala där även ett skandinaviskt nätverk har byggts upp. Inom diabetesforskningen ställer man stort hopp till bättre läkemedel. De befintliga läkemedlen är effektiva men vissa har oönskade biverkningar.
Nya kunskaper om diabetes kan stoppa dödliga hjärt-kärlsjukdomar
Läkemedelsforskningen är där för intensiv och på senare tid har nya, effektiva mediciner tagits fram och fler är under utveckling. Två nya typer av diabetesläkemedel, GLPanaloger och SGLThämmare, har visat sig förhindra hjärt-kärlkomplikationer och död hos personer med typ 2-diabetes som redan har etablerad hjärt-kärlsjukdom. Man har ännu inte förstått mekanismerna bakom den skyddande effekten men SGLThämmare tycks förhindra hjärtsviktsutveckling och testas nu i stora hjärtsviktsstudier även hos personer utan diabetes. Studier visar att risken för hjärtinfarkt är två till tre gånger så stor hos personer med diabetes jämfört med de som inte har diabetes. Personer som drabbas av typ 2-diabetes, så kallad åldersdiabetes, kan ha förhöjda blodsockernivåer i flera år utan att veta om det. Av alla patienter med hjärtinfarkt beräknas 25—30 procent ha en tidigare oupptäckt diabetes och lika många har förstadier till diabetes. Om man vid diabetes har höga blodsockervärden kommer detta med tiden snabba på en åderförfettning som drabbar kroppens stora blodkärl, men även hjärtats kranskärl.
Då uppstår förträngningar i artärerna, de blodkärl som för syrerikt blod från hjärtat ut till kroppens celler, och tillförseln av syrerikt blod minskar. Åderförfettningen i kärlen kan brista och man får då en blodpropp som helt kan stoppa blodflödet och ge upphov till hjärtinfarkt eller stroke. Ökad åderförfettning vid diabetes kan förhindras med regelbunden kontroll av blodtryck, blodfetter och blodsocker. Det finns mycket i livsstilen som kan påverka situationen i positiv riktning vid typ 2-diabetes. Viktiga hörnstenar är att vara fysiskt aktiv och anpassa kosten till sina individuella behov. Fysisk aktivitet ökar muskelmassan som förbättrar insulinkänsligheten och ökad fysisk aktivitet sänker blodsocker och blodfetter. Dessutom kan blodtrycket sänkas och risken för proppbildning minska. En liten viktminskning och några centimeter mindre midjemått kan förbättra insulinkänsligheten och förbättra blodsockervärdena. När det gäller kosten kom Socialstyrelsen år med uppdaterade kostråd vid diabetes.
Olika individer har olika behov men tumregeln är att minska på mängden snabba kolhydrater och välja fleromättade fetter. Personer med diabetes bör inte röka eftersom riskerna för hjärtinfarkt och kärlpåverkan ökar betydligt. Nästan 90 procent av de som har diabetes har typ 2-diabetes. Därför menar man i olika medier ofta typ 2-diabetes. Vid typ 1-diabetes klarar man sig inte utan insulinbehandling. Däremot är livsstilsråden och råden om noggrann kontroll av blodtryck, blodfetter och blodsocker lika viktiga vid både typ 1- och typ 2-diabetes. Arvet har betydelse för benägenheten att utveckla typ 2-diabetes. Men miljö och livsstil är viktigare faktorer.
Diabetes symptom
Försök att leva sunt, ät en balanserad kost, motionera regelbundet, undvik rökning och gå på regelbundna läkarkontroller. Viktigt att säga är att nya blodkärl är känsligare och spricker snabbare än vad ordinarie sådana gör. Vid diabetesretinopati så uppstår en syrebrist på näthinnan som en följd av blödningarna. Näthinnan kompenserar detta genom att bilda nya blodkärl och dessa är alltså av känsligare kvalitet och spricker lättare. Ett problem som regelbundna kontroller kan avhjälpa. Just diabetesretinopati är något som sällan ger symtom direkt. Det är ofta som man först ser det i samband med att de nämnda sotflagorna börjar synas som man söker sig till vården. Genom att regelbundet genomföra en ögonbottenundersökning så kan man upptäcka problem - och behandla - på ett tidigt stadie. Den senare - operationen - är den sista utvägen. Vi ska tillägga att en ögonbottenundersökning är smärtfri och att den sker genom användningen av en speciell kamera.
Undersökningen går fort och den är helt ofarligt. Att vara diabetiker och stå inför att köpa glasögon innebär att en annan faktor måste tas med i beräkningen: blodsockernivån. En diabetiker har ett svajigt blodsocker - det ligger i sjukdomens natur. Men, det är också ytterst individuellt och alla diabetiker har olika nivåer och olika variationer. Det måste man ta hänsyn till i samband med en synundersökning i syfte att skaffa glasögon. Annars så finns en uppenbar risk att de glasögon man går hem med inte alls passar i vardagen - de passar för den nivå man hade vid utprovningen. Testa alltid blodsockernivån och se till att den ligger på en stabil nivå. Kontaktlinser och diabetes Även om du har diabetes så innebär detta inget hinder för att du ska kunna använda kontaktlinser. Man bör dock undvika dygnet-runt-linser eftersom en diabetikers hornhinna har ett något skörare skyddande cellskikt. Som diabetiker är man känsligare och behöver därför som kontaktlinsanvändare vara extra vaksam och boka in regelbundna kontroller hos en ögonläkare.
Som avslutning dock. Just gällande linser så finns det möjligen en ljusning i sikte. Forskare i Sydkorea har med hjälp av töjbar elektronik utvecklat en mjuk lins speciellt för diabetiker Källa: Science Advances. Det unika med denna kontaktlins - som ännu inte finns på marknaden - är att den mäter sockerhalten i bärarens tårar. Istället för att, som idag, sticka sig i fingret så får man larm av känsliga sensorer i linserna om blodsockret är för lågt. Även Google har tidigare presenterat en liknande kontaktlins med inbyggd elektronik Källa: Google. Detta kan innebära en stor revolution för alla diabetiker som får en lättare och behagligare vardag där man slipper ett moment i hanteringen av sjukdomen man har. Diabetes i sig är inget hinder för användning av kontaktlinser, man bör dock vara extra noga med att regelbundet kontrollera sina ögon hos en ögonläkare. Som diabetiker löper man ökad risk för att drabbas av diabetesretinopati, grå starr katarakt och grön starr glaukom.
Prisjämför fler Biofinity linser. Priserna på Biofinity uppdaterades den 7 augusti Copyright © Alltomlinser. Diabetes påverkar synen och ögonen Om man har diabetes så är det extra viktigt att hålla ögonen och synen under uppsikt. Innehåll artikel Diabetes ökar risken för ögonsjukdomar Är du diabetiker? Besök en ögonläkare - inte en optiker Grå starr vanligt hos diabetiker Sjukvården i framkant inom vård av ögonsjukdomar hos diabetiker Diabetesretinopati vanligaste ögonsjukdomen för diabetiker Regelbundna kontroller minskar riskerna för diabetesretinopati Tänk på att din blodsockernivå påverkar vid köp av glasögon Kontaktlinser och diabetes Kontaktlinser för diabetiker Vanliga frågor om diabetes och synen. Endagslinser, veckolinser eller månadslinser som tas ut och rengörs varje kväll. Diabetesretinopati är blödningar i näthinnan som orsakas av för högt blodsocker. Bäst pris på Biofinity 1. Fråga optikern - Start Endagslinser eller månadslinser Smarta kontaktlinser 10 myter om kontaktlinser Löpning och kontaktlinser - 4 tips!