Skatteverket folkbokföringsadress

En enkel tumregel är att om man kan utreda sakfrågan med en snabb Googlesökning, är den förmodligen inte användbar. Ska du skriva ett examensarbete och har svårt att hitta en problemformulering? Lyssna till några goda råd från Ulrica Skagert, doktor i engelska och kvalitetsutvecklare vid Blekinge tekniska högskola:. Under förarbetet bör du också fundera över hur du ska gå tillväga för att hitta material till texten. För vissa skrivuppgifter kan det vara enkelt, då materialet finns beskrivet i uppgiftsinstruktionerna. Men för mer avancerade uppgifter är det du själv som måste besluta vilket material du behöver för att kunna utreda textens syfte. Oftast består det mesta av materialet av annan litteratur, som vetenskapliga artiklar, kursböcker, rapporter, lagtexter och så vidare. Dessa hittar du i första hand via ditt biblioteks sökverktyg och databaser. När du söker i dessa är det viktigt att du söker på ord och begrepp som är knutna till ditt specialområde.

Utgå gärna ifrån din problemformulering och dina forskningsfrågor. I dem hittar du betydelsebärande, breda begrepp som du kan använda när du börjar din informationssökning. Kom också ihåg att notera vilka källor du hittar och eventuellt kommer använda i din text. Det arbete du gör i början med att dokumentera källorna, gör det så mycket lättare att så småningom göra korrekta referenser. Tänk på att markera var i din text du för in citat eller referat. Mer om referenshantering hittar du under Hantera referenser. Ibland behöver du också samla in eget material, exempelvis genom att göra intervjuer, skicka ut enkäter eller utföra laborationer. Tänk på att göra detta systematiskt och noggrant eftersom det är väldigt svårt att rädda en slarvig resultatinsamling i efterhand. När du har gjort den grundläggande analysen av uppgiften är det dags att göra en plan för det fortsatta arbetet. Ett lämpligt tillvägagångssätt är att göra ett utkast över texten.

Kanske har du redan nu en eller flera tanketexter om vad du vill skriva om? Använd dig av dessa! Ofta är det bra att redan på ett tidigt stadium påbörja stommen till din text. En bra strategi är att inte nöja sig med de självklara rubrikerna som inledning, metod, analys, diskussion och så vidare. Använd dig också av rubriker som har ett innehåll som är kopplat till det du faktiskt skriver om. Det kommer underlätta mycket för dig när du sedan ska fylla de olika delarna med innehåll. Beroende på vilket ämne du skriver om är det dock viktigt att du är uppmärksam på vilka krav som ställs på den färdiga textens utseende. Medan det inom humanistiska ämnen är vanligt med innehållsliga rubriker används detta inte inom exempelvis naturvetenskap, teknik och medicin. Detta betyder dock inte att du inte kan använda dig av rubriker som ett sätt att sätta igång och komma vidare i din skrivprocess. Var bara uppmärksam på att den slutliga texten stämmer överens med de krav som gäller inom ditt ämnesområde.

Att arbeta med rubriker kommer med stor sannolikhet underlätta ditt skrivande, vilket du kommer att upptäcka när du till exempel påbörjar inledningen och plötsligt får en idé som passar bättre i metod- eller diskussionskapitlet. Har du då redan skapat en stomme så är det enkelt att lägga till en kommentar eller göra en ny underrubrik på rätt plats, för att sedan återgå till inledningen utan att glömma den smarta tanke som dykt under skrivarbetet.

Har ingen adress att skriva mig på

Det är nämligen så att själva skrivandet är en lärprocess i sig — medan du skriver blir dina tankar tydligare, och sådant som du tidigare inte tänkt på dyker upp i ditt huvud. Under uppsatsens delar får du fler tips på vad som mer specifikt bör ingå, och hur man kan formulera sig, i uppsatsens olika delar. Ska du till exempel skriva om skillnader i hur patienter med sjukdomen KOL behandlas? Gör underrubriker, som till exempel:. Fyll gärna på med så många underrubriker som du bara kan — det gör inget om du sedan behöver ta bort några. Genom att på detta sätt strukturera dina tankar kläcker du samtidigt nya idéer och ser var det finns luckor som du behöver fylla på. Glöm bara inte att i den färdiga texten anpassa dina rubriker till den struktur som vetenskapliga texter inom ditt ämnesområde har. Är du intresserad av hur vetenskapliga artiklar om KOL kan se ut? När du har stommen klar är det dags att börja skriva den text som du ska lämna in.

Om du sedan tidigare har gjort någon form av anteckningar eller tanketexter kan du börja placera in dessa under respektive underrubrik. Var dock redan nu uppmärksam på att den färdiga texten ska vara kommunikativ, så anpassa innehållet till dina läsare. Nästa steg i skrivprocessen är att ta emot respons på din text. Detta är något som många oroar sig för. Om du gör det — försök att påminna dig att responsen är ett verktyg för att hjälpa dig framåt , inte kritik mot din person eller dig som skribent. Generellt sett är vi dåliga på att såväl lämna ifrån oss texter som att ge och ta emot respons på det vi skrivit. Det enda sätt vi kan bli bättre på är dock genom att öva. Genom övning kommer du också att märka att du får mer nytta av den respons som du tar emot. Kom också ihåg att det är du som är ansvarig för texten. Du behöver alltså inte ändra allt som andra har invändningar emot. Däremot ska du ha bra argument för att inte göra ändringarna.

Grunden för bra respons är tydlighet, såväl från den som ska få respons som från den som ska ge respons. Genom att beskriva vad i texten du framförallt behöver respons på underlättar du för såväl dig själv som för respondenten. Ett sätt att göra det på är att använda sig av ordbehandlarens kommentarsfunktion. Kommentarsfunktionen gör det möjligt för en läsare att läsa texten i sin följd, samtidigt som läsaren har tillgång till dina tankar i nära anslutning till texten. Här kan du till exempel fråga: Hur fungerar problemformuleringen? Är det här stycket korrekt utformat? Förstår du vad jag menar här? Går det en röd tråd genom texten? Samtidigt som sådana kommentarer underlättar för läsaren blir det ett sätt för dig själv att medvetandegöra sådant som du är osäker på.

Hur skriver man ett cv

På detta sätt gör du en markering som gör att du inte riskerar att glömma någon tanke eller invändning du kommit på. Här kan du få tips på hur du använder dig av kommentarsfunktionen i Word. Att få respons och omarbeta sin text sker oftast i flera steg, och antalet omarbetningar stiger med uppgiftens omfång. Det du först och främst behöver tänka på i omarbetningsfasen är att du nu är i färd med att skapa en presentationstext. Utgå alltså ifrån den högra kolumnen av Dysthe, Hertzberg och Løkensgard Hoels modell. Från att förklara för dig själv ska nu texten inriktas mot att förklara för andra. Om du använt dig av ett personligt språk ska du nu göra det mer formellt. Mer om hur du gör det kan du läsa om i delarna Skapa sammanhang och Det akademiska språket. I den här fasen av skrivprocessen befinner du samtidigt i en kreativ process. Det är därför viktigt att du, samtidigt som du påbörjar arbetet med att göra texten kommunikativ, ger dig tid att tänka nytt och utveckla tankegångar som du haft eller får under arbetet.

Lägg inte alltför mycket tid på att skriva perfekta meningar, då är risken stor att du fastnar i detaljer. När du känner att du fått med allt som du behöver ha med, att texten har en röd tråd och du har använt dig av ett språk och form som passar den uppgift du ska skriva är det dags att korrekturläsa texten. Det är nu du har möjlighet att hitta fel och oklarheter som enkelt kan rättas till. Ta gärna hjälp av någon annan för att korrekturläsa din text. Det är lätt att bli blind för sina egna fel och läsa in sådant som faktiskt inte står i texten. Gå igenom dina anteckningar från korrekturläsningen, från början till slut. Se också till att sidnumreringen är korrekt, att titelsidan, om du förväntas ha en sådan, följer de riktlinjer som gäller och att referenser och bilagor är med. Vad vet du om skrivprocessen? Din skrivprocess En viktig utgångspunkt för ett lyckat skrivande är att du hittar ditt sätt att skriva på: din egen skrivprocess. Skrivprocessen i sin helhet Skrivprocessen består alltså av hela det arbete du gör, från tankar och utkast till färdig text.

Formellt och informellt — exempel på olika typer av skrivande En bra utgångspunkt för att beskriva skillnaderna mellan olika typer av skrivande är en modell som tagits fram av Dysthe, Hertzberg och Løkensgard Hoel Visa mer. Visa mindre. Vad är en skrivsituation? Tänk på att! Många oerfarna skribenter gör misstaget att skriva för sin lärare eller för sig själv. Ett vanligt problem med texten blir då att skribenten struntar i att förklara vissa begrepp, som hen vet att hen själv eller läraren känner till. Kläcka idéer Många oerfarna skribenter börjar med att samla på sig så mycket information som möjligt, för att ha något att skriva om. Tre exempel på syften, problemformuleringar och forskningsfrågor: Ett bra syfte, en bra problemformulering och en bra forskningsfråga är tydlig, avgränsad och tillräckligt komplex för att kunna analyseras. Exempel 1 : Var tydlig Otydlig: Varför är sociala nätverkstjänster skadliga? Exempel 2: Avgränsa ämnesområdet Ofokuserad: Hur påverkar produktionen av förnybar energi sin omgivning?

Fokuserad: Hur påverkar etableringen av vindkraftverk markägare i Blekinge ekonomiskt? Exempel 3 : Skriv tillräckligt komplext För enkelt: Kan massage lindra cancerpatienters smärta? På ditt bibliotek kan du få hjälp med informationssökning och referenshantering. Biblioteket har ämnes- och sökguider på webben och du kan också få handledning på plats eller online. Har du svårt att komma igång? Fastnar du lätt i detaljer i texten? Få tips på hur du undviker skrivkramp här: Skrivkramp. Exempel på underrubriker Ska du till exempel skriva om skillnader i hur patienter med sjukdomen KOL behandlas? Gör underrubriker, som till exempel: Utvecklingen av behandlingsmetoder. Kvantitativ eller kvalitativ studie — fördelar och nackdelar. Avgränsningar — ålder, kön, etnicitet, sexuell läggning, vårdinrättningar etc. Ser det olika ut i olika delar av landet? Skiljer sig behandlingen mellan män och kvinnor? Kan man se någon skillnad i behandlingsmetod utifrån ålder?

Påverkar patientens etnicitet den behandling som ges? Hur dokumenteras behandlingen? Och så vidare… Fyll gärna på med så många underrubriker som du bara kan — det gör inget om du sedan behöver ta bort några. Exempel på hur du kan underlätta responsarbetet Grunden för bra respons är tydlighet, såväl från den som ska få respons som från den som ska ge respons.

1. Förarbete

Det är viktigt att du arbetar upp din förmåga att se din egen text utifrån, som läsare — att ge dig själv respons. En av grundförutsättningarna för att lyckas med det är att låta texten vila, åtminstone en dag. På det sättet skapar du distans till det skrivna och kan se på texten med delvis nya ögon. Märker du att du inte kommer vidare? Lägg texten åt sidan och ta ett pass med tankeskrivande. Det är mycket möjligt att det ger dig idéer på hur du kan lösa ditt problem. Korrekt språkspråk är delvis att iaktta skrivregler, men också om anpassning till sammanhang, som vilken den tänkta läsekretsen är. Diverse skrivregler. Korrekt ordbruk 2.

Folkbokföring skatteverket

Fullständig mening 3. Stor eller liten bokstav? Förkortningar 5. Siffror och tal 6. Kursivering 7. Sammanskrivningar och särskrivningar Textutformning. Sådant som rör utformning av texten. Typografi 2. Styckeindelning 3. Rubriker 4. Bildtext 5. Typsnitt och dess användning 6. Källhänvisning och källförteckning 7. Register och lexikon Interpunktion. Lär dig hur du använder punkt, komma, semikolon och andra skiljetecken i svenskan. Punkt, komma, semikolon, kolon 2. Tankstreck, minustecken, bindestreck, citationstecken 3. Parentes, hakparentes, frågetecken, utropstecken Övriga tecken i språket. Andra tecken som används i språket är bland annat accentmarkeringar, apostrofer och snedstreck.