Bästa solkrämen för att bli brun
Att hålla sig i skuggan skyddar en del, men innebär inte att man helt undkommer solen. Även när du sitter i skuggan kan du utsättas för upp till hälften av solens UV-strålning, enligt Strålsäkerhetsmyndigheten. UV-strålarna tar sig även genom molntäcket. Att täcka sig med kläder är viktigt. Här finns det några saker att tänka på, enligt Strålsäkerhetsmyndigheten:. Mörka tyger ger bättre skydd mot solen än ljusa — även om det blir varmt. Det finns också solkepsar med tillhörande nackskydd. Men solskyddsfaktor är inte oviktigt heller. Det är särskilt viktigt att smörja sig på delar av kroppen som kläderna inte täcker. Många drar sig för att använda solskyddsfaktor för att de tror att kommer gå miste om en snygg, brun solbränna. Så är inte fallet. Det tar längre tid att få färg när man använder solskyddsfaktor, men gör man rätt slipper man bränna sig. UVA: Det är dessa solstrålar som ger oss den bruna färgen, men de gör också att huden åldras och blir rynkig i förtid.
Mängden UVA-strålar är ungefär lika intensiva oavsett breddgrad, årstid och tid på dagen. Det är de här strålarna som finns i solarium. Det faktum att de är konstanta över året gör att en del väljer att använda solskydd varje dag. Under sommarhalvåret när solen står högt på himlen är de som starkast. Nästa steg är att välja vilken SPF man vill att krämen ska ha.
Hur ofta ska man smörja in sig med solkräm
SPF står för Sun protection factor, eller solskyddsfaktor, och ger oss en fingervisning om hur länge vi kan vara i solen med den som skydd jämfört med att vara utan den. Det lägsta SPF-värdet är 6 och betyder att en person som skulle bli röd efter tio minuter i solen klarar sig i 60 minuter med SPF 6. Britta Hedefalk menar att det är bra att börja med som solskyddsfaktor och sedan kan man trappa ned lite när man fått lite färg, men det är olika hur känsliga vi är. Var särskilt noga med att välja hög solskyddsfaktor i början av säsongen innan huden hunnit vänja sig. Det är särskilt viktigt att ha en hög SPF till ansiktet, där huden är känsligare och exponeras mer för solens strålar. Alla bör skydda sig i solen, men vilken hudtyp kan ge en fingervisning om hur försiktig man bör vara. Oftast delar man in hudtyperna i fem klassificeringar:. Hudtyp 1: Oftast röd, aldrig brun. Du har väldigt ljus hud, troligen också fräknig. Ditt hår är rött eller ljusblont och dina ögon är blå eller gröna.
Klä dig mot solen. Kläder, hatt och solglasögon är enkla och effektiva skydd. Håll dig i skuggan. Särskilt när solen står som högst, ungefär mellan klockan 11 och Din hud är ljus liksom ditt hår, som är blont eller ljusbrunt. Du kan bli brun av solen, men med din ljusa hud bränner du dig ofta. Undvik att bränna dig. I direkt sol kan det räcka med minuter. Smörj in dig ofta med en kräm med hög solskyddsfaktor. Du har lätt ljusbrun hud och dina ögon är mörkbruna eller gröna. Håret är mörkbrunt eller svart. När du solar får huden snabbt en brun färg. Kom ihåg solkrämen. Trots att du tål sol väl kan det räcka med minuter i solen för att din hud ska bli röd. Ibland är solen starkare. Tänk på att solen kan vara mycket starkare utomlands, på hög höjd och vid havet. Du har en varm hudfärg som gör att du tål solen bra. Tack vare det blir du sällan bränd av att vistas i solen.
Undvik 5 typiska solskador
Risken att utveckla hudcancer är låg, men inte obefintlig. I början av säsongen kan du komplettera med hög solskyddsfaktor. När huden väl fått färg kan du trappa ner på solskyddet. Din hud är mörkbrun och håret svart. Det ger dig en hög tålighet för direkt solljus. Risken för att bränna dig är låg. Viss hud är extra känslig. Det gäller särskilt områden som normalt sett är skyddade från solen, exempelvis fotsulorna. Känner du inte igen dig? Välj att skydda dig som den känsligare av hudtyperna du ligger närmast. Barn ska alltid skyddas från solen och är de under ett ska de inte utsättas för direkt solljus alls. Om man använder hudvårdsprodukter som innehåller retinol eller syror, äter vissa mediciner, tidigare haft hudcancer eller av andra skäl är mer sårbara. Som konsument hör man ibland talas om att det finns fysikaliska och kemiska filter i solskyddsmedel. Informationen kommer från Läkemedelsverket. Kemiska solskydd har ofta en lättare konsistens som är enkelt att smörja.
Fysikaliska filter: Ett fysikaliskt solskydd är gjort på naturliga mineraler. Lägger sig ovanpå huden och reflekterar bort solens strålar. Titanoxid eller zinkoxid är godkända som fysikaliska UV-filter. Fysikaliska solskydd börjar verka direkt vid applicering, men kan vara tjockflytande och lite svåra att smörja med. Här är prickarna du bör kolla upp.
Kan man bli brun när det är molnigt
Hur mycket SPF ska man använda? Man ska ta mer än man tror, är det korta svaret. För att vara säker på att man får rätt skydd krävs det att man använder den mängd som står angivet på förpackningen. Då har du rätt mängd. Solkräm fungerar bäst i stor mängd. Ta antingen ett tjockt lager direkt, eller om du föredrar, lägg dubbla lager: applicera först ett lager, vänta i 20 minuter, och lägg sedan ett lager till. Glöm inte bort att smörja in ansiktet, handryggarna och öronen, de kan få mycket sol utan att man tänker på det och får ofta solskador med tiden. En seglivad myt. UV-strålning kan ta sig igenom mulet väder och därför är det viktigt att skydda dig även om du inte ser solen, speciellt på sommaren när UV-strålningen är högre. Man kan lätt luras av temperaturen, eftersom det är svårare för värme än UV-strålning att tränga igenom molnen. En bra hjälp för att räkna ut hur stark strålningen är där du befinner dig är att kontrollera UV-index.
Det finns olika appar som mäter UV-index timme för timme att ta hjälp av för att enkelt hålla koll. Det är viktigt att skydda sig mot solen så fort UV-index ligger över 2 på skalan. Även det här är en myt. Solens UV-strålar är starka och kan ta sig igenom både solkräm, kläder och mulet väder. Därför blir du brun även om du använder effektivt solskydd, men med fördelen att du minskar risken för solskador som i sin tur kan leda till hudcancer. Loreto Ferrada, specialistläkare inom dermatologi och venereologi. Faktagranskad av: Loreto Ferrada, specialistläkare inom dermatologi och venereologi.