Vad är genetisk variation

Enligt samma princip men i motsatt riktning skulle mullvadens ögon ha blivit rudimentära p. Han trodde alltså att förvärvade egenskaper kunde gå i arv. Dagens evolutionsteori utgår från Charles Darwins teori om det naturliga urvalet. Darwin berättar i sin självbiografi att han under resan med skeppet HMS Beagle förstod att livet anpassade sig till olika miljöer. När han en dag läste Thomas Robert Malthus teorier om befolkningsfrågan insåg han att livet utvecklas genom att de bäst anpassade individerna överlever och för vidare arvsanlag till nästa generation. Detta är vad som kallas naturligt urval. Teorin var även inspirerad av Darwins vän Charles Lyells böcker om geologi , som visade hur jorden formats under miljontals år. Det tog nästan 20 år efter Darwins återkomst till England innan han publicerade sitt verk, Bland annat ägnade han stor tid åt att studera maskarnas bidrag i bildningen av mull , och studier av diverse insekter.

Det har spekulerats i att Darwin förstod att hans teori skulle väcka uppmärksamhet och därför underlät att publicera den. Darwin var en mycket tillbakadragen man som ogillade uppståndelse kring sin egen person. När så Alfred Russel Wallace skickade en artikel med en nästan identisk teori som han ville att Darwin skulle hjälpa honom att publicera, publicerade Darwin, uppmanad av Lyell sin egen teori vid sidan av Wallaces. Intressant är att Lyell på den tiden ännu inte blivit övertygad om riktigheten i Darwins teori. Darwin skrev så vad han själv kallade "en sammanfattning" av sin teori, boken On the Origin of Species by Means of Natural Selection sv. En av svagheterna i Darwins teori var att han inte kunde beskriva någon mekanism genom vilken de ärftliga egenskaperna fördes vidare till nästa generation. Darwins egna teorier utgick från att generna fanns i blodet, men i så fall skulle de blandas ut för varje generation och variationen skulle avta och till slut bli i det närmaste obefintlig.

Darwin trodde också, liksom Lamarck att förvärvade egenskaper kunde gå i arv. Efter att Mendels lagar om ärftlighet återupptäckts år fick de allt större inflytande på evolutionärt tänkande, tills vad som kallas " Den moderna syntesen " syftande på syntesen mellan Darwins och Mendels teorier på talet blev den gängse versionen av evolutionsteorin. Populationsgenetiken som växte fram vid denna tid kombinerade statistik och genetik för att bland annat förklara hur egenskaper kan förändras även utan urvalstryck. Den ökade kunskapen om DNA och geners uppbyggnad medförde senare att arters släktskap och utveckling även kunde studeras i ett molekylärt perspektiv. På senare tid har exempel på epigenetisk nedärvning observerats, där miljöfaktorer har föranlett snabbare förändringar av senare generationers fenotyp än vad evolutionen kan förklara. Förändringen är reversibel, det vill säga är bara synlig några generationer efter att exponeringen för miljöfaktorn, och utgör därför inte evolution.

Fenomenet påminner om den idag förkastade Lamarckismen. Förändringen antas ha skett utan att DNA-sekvensen har förändrats, utan förklaras av en rad andra mekanismer i cellen. Exempelvis har man i en studie utförd på människor i Överkalix kunnat påvisa ett samband mellan farföräldrars svält under en specifik period av uppväxten, i samband med missväxtåren — , och minskad risk bland sonsöner att dö av hjärt- och kärlsjukdomar. Flera förklaringsmodeller som inspirerats av evolutionsteorin försöker förklara mänskligt beteende och andra företeelser i samhället. Richard Dawkins bok The Selfish Gene , utökad upplaga var inte bara revolutionerande i att den gav genen en central roll för selektion och därmed biologisk evolution. I kapitel 11 "Memes: the new replicators" anger han även att genen inte har monopol på att vara en replikator som ger evolution, utan att i princip varje enhet som karakteriseras av variation, utsätts för selektion och därför nedärvs differentierat i uppsättningen av olika replikatorer ger evolution.

Exempelvis sker självisk egenspridning med variation, selektion och nedärvning även inom den mänskliga och för all del även övriga djurliga kulturens olika beteendeuttryck. Dawkins gav denna kulturgenetiska enhet namnen " mem ". Begreppet mem som icke-biologisk analogi till genen gav upphov till en ny vetenskap, memetiken , som har som syfte att vetenskapligt analysera kulturell evolution hos främst människan på basis av membegreppet. Memetiken anses kontroversiell, främst bland social- och samhällsforskare som inte tillägnat sig en icke-biologisk men darwinistisk evolutionsteori, samt av biologer som anser att memers evolution måste studeras som underordnad genetisk socio-biologer. Sociobiologin studerar djurens beteende inklusive människans , vilka evolutionära fördelar olika beteenden har och vilken selektion som gör att dessa beteenden sprider sig. Sociobiologin som introducerades av E. Wilson hävdar att det finns en genetisk bakgrund till många beteenden.

Begreppet släktskapsselektion introducerades på bred front av företrädarna för denna skola. Också beteendeekologin studerar beteenden från ett evolutionsperspektiv. Denna skola utgår från att djur och människor anpassar sina beteenden efter förutsättningarna, och studerar hur ekologiska och sociala faktorer påverkar olikheterna i beteende inom och mellan populationer.

Vad är mutation

Beräkningar av det mest optimala beteendet i en viss miljö spelar en viktig roll. Evolutionspsykologin skiljer sig från sociobiologin genom att den utgår från att det som selekteras inte är beteenden utan psykologiska mekanismer, och att beteendena är resultatet av dessa mekanismer. Skolan använder begreppet environment of evolutionary adaptedness vilket avser den miljö där ett visst beteende utvecklades. Socialdarwinismen sägs ha det naturliga urvalet som förebild för samhällets organisation. Herbert Spencer formulerade de grundläggande tankarna. Eftersom evolution är en process som ofta tar lång tid inom mikroevolution några generationer , medan de flesta typer av litteratur skildrar relativt korta förlopp, har evolutionen inte blivit ett lika vanligt tema i litteraturen som till exempel kärlek , hämnd eller frigörelse från sina föräldrar.

Recessiva gener

Dock finns det en genre där evolution har blivit ett grundtema, nämligen science fiction -genren, där det grovt sett finns tre typer av berättelser om evolution:. Evolutionen är ett något ovanligare motiv i poesi än i prosa, även om det finns ett par exempel. De kom med strömmar från Siberia. Från det krympande Ägirhavet västerut. Och migrerade över Iapetus grunda ocean. Från Baltica. Till Laurentia och över jorden. Mångformiga och oräkneliga i vår andra evighet. Paleozoikums fantomer Evolutionen är ett inte helt ovanligt tema i populärkultur. Några exempel:. Efter fallet av Jurassic Park kom i sakta mak, en grupp som stått där bak och varit svagare. Det var gnagare och andra däggdjur som arvtagare ty ödlor var försvagade. Det krav som nu ställs var bland annat päls av hår så det skulle gå på räls i det spår som ännu i år evolutionen går, där människan nu står. Men det kommer en vår då det tar slut, nya djur tittar ut. Evolutionen har inget mål, ingen mening.

Den är endast en följd av kopiering av en DNA-förening Herb Boys. Darwins publicering av Om arternas uppkomst väckte stor uppmärksamhet och skapade en hetsig debatt som pågick under en stor del av talets andra hälft. En av kritikerna var den tyske zoologen Albert Fleischmann. Darwins idéer attackerades häftigt från framför allt kyrkligt håll eftersom de stred mot de rådande tolkningarna av bibelns skapelseberättelse. Det som samtiden hade svårast att acceptera var påståendet om människans plats i evolutionen, att vi och aporna har gemensamma förfäder. Från många håll hånades Darwin och liknades vid en gammal gorilla. Darwin var som tidigare nämnts tillbakadragen och ovillig att delta i debatter.

Punktmutation

Därför blev det hans vän, T. Huxley "Darwin's Bulldog" som han beskrev sig själv , som fick dra det största lasset i debatterna. Ett berömt exempel på en sådan debatt är den mellan Huxley och biskopen Samuel Wilberforce i Oxford 30 juni Wilberforce frågade sarkastiskt om Huxley var släkt med aporna på sin fars eller mors sida, varpå Huxley svarade att han hellre hade en apa som förfader än en man som använde sitt förnuft till att förlöjliga en seriös vetenskaplig diskussion. På talet var undervisning i evolutionsteorin förbjuden i Tennessee. Läraren John Scopes åtalades år för att ha brutit mot förbudet. Han dömdes till böter på dollar, men domen upphävdes senare på grund av ett rättegångsfel. Anhängare och motståndare till evolutionsteorin utnyttjade den uppmärksammade rättegången för att föra fram sina argument. Trofim Lysenko var den dominerande företrädaren för mitjurinismen i Sovjetunionen år — Denna lära var en variant av Lamarckismen och innebar att förvärvade egenskaper kan ärvas.

Idéerna vann popularitet hos de styrande skikten i Sovjetunionen och forskning om Gregor Mendels lagar och evolutionsteori undertrycktes och evolutions-"troende" straffades, med upp till straffläger eller döden. Lysenkovismen dominerade även Kina under — Även där minskade dess inflytande långsamt efter och den konkurrerade med evolutionsteorin under ett antal år. Kommunistländernas ideologiska ledning ansåg evolutionsteori som påstådd kapitalism i naturen och var ideologiskt mot det. Med början på talet reagerade vissa kristna i USA mot att evolutionsteorin lärdes ut i de statliga skolorna. Dessa kristna såg och ser evolutionsteorin som en del av sekulariseringen av samhället, och som ett hot mot kristna trossatser och värderingar. Man försökte förbjuda evolutionsundervisning i skolorna i flera delstater, men förbuden upphävdes av USA:s högsta domstol , på grund av konstitutionens tillägg om religionsfrihet. Detta ledde till utveckling av så kallad "vetenskaplig kreationism" eng.

Man krävde att undervisning om denna kreationism skulle få åtminstone lika mycket tid i skolorna som undervisning om evolution. Efter flera års processer avvisades det dock av USA:s högsta domstol. Kreationism ansågs av domstolen vara religion, inte vetenskap. Intelligent design , eller ID som det ibland kallas, är en nyare omformulering av kreationist -idén som uppstod efter att högsta domstolen i USA bestämt att allmänna skolor inte fick undervisa i kreationism som ett vetenskapligt alternativ till evolutionsteorin. Enligt ID-anhängare kan livets existens inte förklaras enbart genom evolution, utan något ingripande av en intelligent designer måste antas. ID:s förespråkare undviker i regel att uttala sig officiellt om designerns identitet. De menar bland annat att vissa organ är för komplexa för att kunna ha evolverat fram, som till exempel ögat, hjärtat och örat, och säger att en förklaringsmodell för livets ursprung enbart baserat på slump och naturliga orsaker inte har kunnat presenteras.

De mekanismer evolutionsforskare allt sedan Darwin har visat på, med enkla gradvisa vägar för utveckling och fungerande mellanformer, anses otillräckliga. Enligt ett rättsfall i USA vilar ID på religiösa grunder och är således inte ett vetenskapligt alternativ till evolutionsteorin. Kropotkin menade att viktigast för överlevnaden är samarbete. Den bäst lämpade är den som samarbetar bäst - alltså fungerar bäst socialt. Kropotkins samarbetsteori är inte kritik av evolutionsteorin som sådan eftersom den bäst lämpade överlever även enligt Kropotkin utan snarare är det en nedvärdering av den gängse evolutionsteorin, som alltså skulle vara ofullständig. Hypotesen om gemensamt ursprung är kontroversiell bland vissa förespråkare för kreationism. Hypotesen att evolutionen enbart baseras på naturligt urval och gradvis utveckling är kontroversiell även för de förespråkare för intelligent design som accepterar gemensamt ursprung. Dessa hypoteser ger emellertid upphov till en rad prediktioner som är testbara och potentiellt falsifierbara genom empiriska försök, men inte har falsifierats.

Evolutionsläran har därför status som vetenskaplig teori. Exempel på sådana prediktioner är: [ 27 ]. Den här artikeln handlar om biologisk evolution. För andra betydelser, se Evolution olika betydelser. Huvudartiklar: Genetik och Epigenetik. Huvudartikel: Naturligt urval. Huvudartikel: Genetisk drift. Huvudartikel: Genflöde. Huvudartiklar: Mikroevolution och Makroevolution. Huvudartiklar: Hybrid biologi och Korsning biologi. Huvudartikel: Den moderna syntesen. Huvudartikel: Memetik. Huvudartikel: evolutionspsykologi. Huvudartikel: Socialdarwinism. Huvudartikel: Kreationism. Detta avsnitt är en sammanfattning av Intelligent design. Journal of the Proceedings of the Linnean Society of London. Zoology "3": ss. Läst 13 maj Läst 5 juli Ursprungligen publicerad i The American Biology Teacher. Läst 3 juli American Association for the Advancement of Science. Arkiverad från originalet den juli 17, Läst juni 29, The Interacademy Panel on International Issues.

Arkiverad från originalet den 27 september Läst 25 april Arkiverad från originalet den 21 februari National Center for Science Education. Arkiverad från originalet den 28 mars Bioscience Explained, volym 4, nr 1. Arkiverad från originalet den 3 december Läst 6 juli Lund: studentlitteratur. Molecular medicine today "2" 8 : ss. PMID Arkiverad från originalet den 16 oktober Arkiverad från originalet den 19 oktober Arkiverad från originalet den 12 november Arkiverad från originalet den 8 december Genetica "—": ss. The TalkOrigins Archive. Läst 10 maj ISBN Schopf, ed. San Francisco: Freeman Cooper. Reprinted in N. Eldredge Time frames. Princeton: Princeton Univ. Läst 22 oktober Snäckan i berget. Stockholm: Fahrenheit. European Journal of Human Genetics sid. De senaste tio årens forskning har visat att förändringar av det epigenetiska mönstret kan spela en roll i uppkomsten av exempelvis cancer och typ 2 diabetes. Epigenetiska förändringar, till exempel mängden och lokaliseringen av metylgrupper längs DNA sekvensen, kan både vara orsak till och ett symtom på olika cancersjukdomar.

Detta öppnar för att den epigenetiska informationen kan användas diagnostiskt.

Frameshift mutation

Mattias Höglund och hans medarbetare har lagt upp ett klassificeringssystem för blåscancer utifrån information om genmutationer och om förändringar i genuttryck samt i såväl genom som epigenom. Det kan då bero på att de ser lite olika ut på den epigenetiska nivån, säger Mattias Höglund. Målet med klassificeringen är att dela upp blåscancern i olika molekylära undergrupper och på så sätt optimera diagnostisering och behandling. Mattias Höglund är dock tveksam till om den epigenetiska forskningen som rör DNA-metylering kan komma att leda till bättre mediciner i framtiden. Därför kan vi inte gå in med en medicin som påverkar all metylering på en gång, säger Mattias Höglund. Charlotte Ling, som forskar på DNA metyleringens roll vid typ 2-diabetes vid Lunds universitets Diabetescentrum håller med om att det inte är bra med mediciner som påverkar enzymaktiviteten mer allmänt. Charlotte Ling har kontakt med en forskare som håller på att utveckla en teknologi där man kopplar specifika enzym till korta DNA-sekvenser.

Charlotte Ling tror att denna teknik snart ska kunna användas för att föra in enzymer som påverkar den epigenetiska regleringen av typ 2-diabetes i cellerna. Vi kanske inte har de här medicinerna inom 2 år, men att vi kanske har dem inom år. Vi får inte se det som en omöjlighet, säger Charlotte Ling. Epigenomet utgörs av alla de kemiska molekyler som har kopplats på allt vårt DNA vårt genom i syfte att reglera aktiviteten, genuttrycket, hos alla gener i genomet. Bilden visar resultatet från en analys av metyleringen för tumörer. Var kolumn representerar en tumör och var rad en plats på genomet som kan metyleras. Färgkodningen motsvarar olika typer av cancerceller med olika metyleringsmönster. Etiketter: Mattias Höglund Charlotte Ling epigenitik genuppsättning sjukdomsprognos sjukdomsbehandling. Dela den här artikeln:. Metyleringsmönster från cancertumörer. Läs mer under Fakta. Se även. Hur du lever påverkar risken för diabetes.