Kompostera matavfall inomhus

Finfördela allt avfall och tillsätt kompostströ. Lufta komposten med luckringsstav med jämna mellanrum så håller du komposten vid liv. Efter månader har du en perfekt kompostjord som du kan använda både som jordförbättringsmedel och planteringsjord. Små komposttips Tänk på att vid alla former av kompostering går nedbrytningsprocessen snabbare om råmaterialet är finfördelat, dessutom tar materialet mindre plats i komposten. Nedbrytningen i komposten har bäst förutsättningar när temperaturen ligger mellan 35 och 55 grader, som allra snabbast går den vid en temperatur mellan 40 och 55 grader. En god tillgång på luft är en förutsättning för en väl fungerande kompost. Komposten får absolut aldrig packas eller trampas till. Vilken typ av avfall kan jag kompostera? Aska Träaska från vedpanna, braskamin och öppenspis, men inte i för stora mängder, högst 2 dl per liter kompost. Strö ut askan på gräsmattan istället, där gör den bättre nytta där den motverkar försurning och mossbildning.

Undvik kol-, koks- och cigarettaska. Bark Alla typer av finfördelad bark kan läggas i komposten, bryts sakta ner på grund av sitt stora kol innehåll och bör därför blandas med t. Barr Alla typer av barr kan läggas i komposten, men speciellt granbarr i stora mängder kan vara farligt för vissa växter.

Kakor på boende.stockholm

Ben Ben kan läggas i komposten men bryts ner mycket långsamt. Mindre ben från t. Fjäder Fjäder innehåller en hel del kväve och passar därför bra i komposten. Frukt Frukt och bär går bra att lägga i komposten, dock måste skal från apelsiner, citroner med mera finfördelas för att brytas ner inom rimlig tid. Grenar och kvistar Finfördelade grenar och kvistar blandat med t. Använd kompostkvarn, eller om du har gott om plats lägg grenarna i en hög att torka över en säsong, sen kan man mer eller mindre smula sönder dem för hand. Grillkol Krossad grillkol kan man i begränsad omfattning lägga i komposten, men eftersom den praktiskt taget aldrig bryts ner så tillför den ingenting. Gräsklipp Måste blandas väl med ett mer kolrikt material. Använd hellre gräsklippet som ytkompost i trädgårdslandet där det gör bättre nytta. Grästorv Grästorvor från t. Häckklipp Lämpligt som underlag för komposten. Finfördelat går det bra att blanda med annat material i komposten om det inte är i för stora mängder.

Hö och halm Måste blandas med ett kväverikt material, t. Jord Lite trädgårdsjord gör underverk i komposten. Kottar Bryts ner sakta men luftar bra i komposten.

Kompostera hushållsavfall

Köksavfall Kväverikt, och bland det bästa man kan lägga i komposten. Latrin Går bra att lägga mitt i komposten, men glöm inte att täcka över. I regel krävs det speciellt tillstånd för att kompostera latrin. Löv Löv läggs i komposten så färska som möjligt. Gamla löv bör helst finhackas och blandas med något kväverikare material. Ogräs Går bra att lägga mitt i komposten, men glöm inte att täcka över. Papper Hushållspapper, oblekta servetter, papperspåsar, äggkartonger och andra liknande förpackningar kan man lägga i komposten. Sjögräs och tång Sjögräs och tång från stranden innehåller mycket kväve och blandas lämpligen med torra löv eller sågspån. Tänk på att det stora innehållet av natrium kan vara skadligt för vissa växter. Snäckskal Krossade eller malda, men inte i några större mängder. Stallgödsel Stallgödsel gör underverk i komposten. Blanda med torra löv, halm sågspån eller annat kolrikt material. Stenmjöl Stenmjöl innehåller mycket kisel och dessutom en mängd andra viktiga mineralämnen som bryts ner av bakterier.

En mindre mängd stenmjöl kan därför utan problem läggas i komposten. Sågspån Sågspån går utmärkt att lägga i komposten, men blanda väl med annat material. Om du sågar upp ved med motorsåg tänk då på att sågspånet alltid innehåller en liten mängd kedjeolja och inte är lämpligt att lägga i komposten. Om du inte redan har gjort det så byt till biologiskt nedbrytbar kedjeolja.

Kompost matavfall utomhus

Tidningar Dagstidningar rivna i strimlor eller hopknycklade, blandat med gräsklipp eller köksavfall, men aldrig i några större mängder. Torv Går bra att blanda i komposten i mindre mängder men gör bättre nytta direkt i trädgårdslandet. Vass Vass är rik på näring och finfördelad passar den därför bra i komposten. Vad ska jag undvika att blanda i komposten? Kalk Det är en vanlig missuppfattning att man bör kalka komposten, men det är helt fel, och gör i regel mer skada än nytta eftersom för komposten värdefullt kväve avgår till luften som ammoniak. Handelsgödsel Bör av miljöskäl undvikas. Sand, sten, lera, gyttja Fett Exempelvis smör och matolja i större mängder bör undvikas. Salt Kan i större mängder vara skadligt. Tobaksaska och cigarettfimpar Innehåller tungmetaller och för växterna skadliga ämnen. Dammsugarpåsar Innehåller mycket tungmetaller. Oorganiska material Exempelvis glas, plåt, plast mm. Allt för komposten Mer kunskap 6 tips för en miljövänlig trädgård.

Du är här: Jord och gödsel. Teman: Kompost. Kompostgaller Höjd 90 cm, Svart 20 Lägg i varukorg Läs mer och köp. Varmkompost Master L, Svart 20 Kompostströ och toabark 50 L Kompostgaller Höjd 90 cm, Grön 20 Kompost Tian L, Svart 20 Sänkt pris. Kompost Urban Garden 15 L, Grå Kompostbehållare Garden Easy L, Svart 20 Kompostering och matavfall. Allt dött material i naturen bryts ner och förvandlas till jord. Det kallas förmultning. Maskar, kvalster, gråsuggor, tusenfotingar och andra kryp gör grovarbetet när de äter och tuggar det grövre materialet. Men sedan svarar syrekrävande bakterier och svampar — mikroorganismer — för slutfasen i förmultningsprocessen. De ger sig på de grundämnen som finns i allt biologiskt avfall. Detta kan du dra nytta av hemma i din egen trädgård med hjälp av en kompost. Det är tyvärr inte så enkelt som att bara lägga i avfallet för att sedan plocka ut färdig jord. Det krävs en liten insats från din sida om komposten ska fungera tillfredsställande.

Men följer du de anvisningar och tips som finns här så kan du få en perfekt fungerande luktfri kompost. Det är vanligt att ha en kompost för enbart trädgårdsavfall. Men här koncentrerar vi oss på en blandad hushållskompost. I den kan du lägga nästan allt från växt- och djurriket, till och med kaffefilter och tepåsar. Se dock till att ta bort metall och snören först. Du minskar dina hushållssopor med minst en tredjedel och får nytta av mycket hushållsavfall som annars skulle hamna på soptippen. Använd en skadedjurssäker och värmeisolerad kompostbehållare. Med den skapar du en bra arbetsmiljö för mikroorganismerna. Den ger dig många fördelar:. Kompostbehållare finns i olika utföranden och storlekar. Det är en fördel om den har två fack som kan användas växelvis. Du kan också ha två komposter. Strömaterial används för inblandning och täckning av avfallet. Strömaterial suger åt sig vatten, förbättrar luftigheten och tillför kol till komposten. Det gör förmultningen effektivare samt förhindrar dålig lukt och flugor.

Det brukar gå åt cirka 10—15 liter strö i månaden per hushåll. Mikroorganismerna behöver syre för att fungera. När syret tar slut börjar avfallet ruttna och lukta illa. Du måste alltså få in luft i komposten. Därför får kompostmaterialet inte bli för kompakt. Rör om i komposten då och då för att undvika syrebrist. Det gäller att hitta en perfekt balans mellan kol och kväve i komposten. Kol ger mikroorganismerna energi, och kväve är ett viktigt byggnadsmaterial. Mikroorganismerna behöver också lagom fuktighet för att fungera. Med lagom menas att komposten ska kännas som en urkramad svamp. Med för mycket vatten trängs syre bort med risk för förruttnelse. Med för lite vatten i komposten avstannar förmultningen. En fungerande kompost blir varm, ibland ända upp till 70 grader men helst bör temperaturen inte gå över 40 grader. Det är kroppsvärmen från flera miljarder hårt arbetande mikroorganismer som höjer temperaturen. När komposten börjar bli färdig sjunker temperaturen.

Det är dock inte bra om komposten blir för varm, då kan den steka sig själv till döds. Du ser det på att mitten av komposten blivit alldeles vit medan ytterdelarna är dåligt nedbrutna. Det är ett tecken på en för luftigt lagd och därför för näringsrik kompost. En för varm kompost medför också kväveförlust. Rör om och tillsätt gammal kompostjord. Mycket sol ger förstås nedbrytningsprocessen fart, men komposten mår ändå bäst av att stå i ett skuggigt hörn på plan mark i trädgården. Fråga gärna grannen först om du tänker ställa den nära tomtgränsen. Naturligtvis är det bra om den är så lättåtkomlig som möjligt - även när det är vinter och mörkt. Börja med att lägga lite ris eller kvistar i botten på komposten så att luft kan komma in underifrån. Sedan grundar du med lite gammal kompostjord eller löv. Därefter är det bara att sätta igång! Det beror på syrebrist. Komposten har blivit för kompakt, för blöt eller så har kvävehalten blivit för hög.

Sågspån och torv suger upp vätan bäst, grenar och annat grovt material luckrar upp. Rör om! Det tar upp till två år för en kompost att bli färdig. Tiden beror på typ av kompostbehållare, kompostmaterialet och hur komposten skötts. En färdig kompost har mörkbrun färg och jordliknande konsistens. Den luktar också jord och har samma temperatur som omgivningen. En färdig kompost bör först sållas innan den läggs på en skyddad plats för att eftermogna. Helst ska den eftermogna lika länge som den legat i behållaren. Under eftermognaden förvandlar svampar och jordbakterier komposten till färdig mull. Kompostjord som inte är färdig tar kväve från växterna för fortsatt nedbrytning. Växterna kan dö. Gör därför en provsådd i en grund skål med till exempel krassefrön. Växer krassen är jorden färdig att använda. Den färdiga kompostjorden kan — rätt använd — ersätta blomjord, konstgödsel, bekämpningsmedel, täckmaterial med mera. Den är sprängfylld med näring och är rena kraftpulvret för dina växter.

Blanda cirka en del kompostjord med cirka tre delar trädgårdsjord. Sprid blandningen på gräsmattan eller runt buskarna. Blanda ut den med ännu mer trädgårdsjord. Då får du en utmärkt planteringsjord ren kompost är alldeles för stark att användas som såjord. Det har också visat sig att kompostjord gör växterna mer motståndskraftiga mot olika sjukdomar och angrepp. Duger gott om du enbart tänkt kompostera trädgårdsavfall. Vattna om komposten blir för torr och täck vid mycket regn. Det vill säga skadedjurssäker och isolerad behållare, finns i varierande priser och storlekar. Du behöver en sluten behållare för att kompostera köksavfall. Isoleringen gör att komposteringsprocessen hålls igång även vintertid.