Kry ledning

I arbetet med att kritiskt granska en webbplats behöver du titta på flera saker. Webbplatser är skapade för olika syften. Är det ett material som är statiskt eller är det dynamiskt? Det är vanligt att dela upp webbplatser utifrån vilken typ av material som dominerar. Dynamiska webbplatser ändras regelbundet ofta dagligen medan statiska sajter uppdateras mer sällan. Ett annat sätt att kategorisera webbplatser är genom att göra det utifrån webbplatsens huvudsakliga syfte. Uppslagsverk på nätet behöver inte baseras på samma förutsättningar som de traditionella uppslagsverken, till exempel Encyclop­ædia Britannica. De kan ha samma ambition som ett traditionellt uppslagsverk, att sammanställa vår gemensamma kunskap, men till skillnad från traditionella uppslagsverk kan alla bidra med innehåll, oavsett om man är expert eller inte. Wikipedia kallar sig den fria encyklopedin och har målsättningen att samla all världens kunskap på ett ställe.

Korta ned åt vänster

Det finns även andra användardrivna uppslagsverk på nätet som samlar kunskaper kring olika specialområden. Användar­drivna uppslagsverk är en bra utgångspunkt, men du behöver ofta söka mer information från andra källor om du inte bara behöver basala fakta. Wikipedia och andra referenswebbplatserna är bra på att hänvisa till källor, varför du snabbt kan hitta primärkällor via en uppslagsverkssajt som då är en sekundärkälla. En söktjänst är en databas, ett index av webbsidor, bilder, filmer och så vidare, som vi använder för att hitta information. Det är viktigt att vara kritisk även till de verktyg som du använder för att hitta källor på nätet. Företag som Google och andra söktjänster agerar enligt en affärsidé som påverkar sökresultaten. Googles affärsidé är att sälja riktade annonser som är kopplade till ditt sökresultat, ditt beteende och din sökhistorik. Resultatet av en sökning beror på hur väl sajtens innehåll svarar mot det som sökalgoritmen söker på.

Det kan vara bra att söka på samma sökord i flera olika söktjänster för att jämföra resultaten. Många gånger ger söktjänster som Google dig svaret på enkla fakta­frågor och fungerar därmed som källan. Men du kan inte ange ­Google som en källa, det är ett verktyg för att hitta källor och information. Även om nätets innehåll ständigt förändras kan du gå tillbaka i tiden och kika på innehåll på webben såsom det var från och framåt. På sajten www.

Kry gynekolog

Sajten ger en intress­ant tillbakablick på webbens historia. En algoritm är en matematisk term för en serie samverkande instruktioner. Algoritmer används av i stort sett alla stora sajter på nätet, från e-handelssajter till tjänster som strömmar video. Det som är viktigt för dig att veta, både som person och källgranskare, är att dina vanor, de sajter du går in på, det du gör där och de appar du använder på nätet styr vilka sökresultat du får via sökningar i söktjänster och flöden i sociala medier. Du har säkert lagt märke till funktionen som automatiskt fyller i resten av ett ord eller mening när du börjar skriva i ett sökfält. Det är ett av de enklaste sätten som algoritmer används på. Men det finns även andra funktioner som baseras på hela din användningshistorik, geografiska hemvist, språk, kontakter med andra och så vidare. Många tycker det är smidigt med sajter och appar som föreslår länkar och innehåll och att det förbättrar upplevelsen av att använda tjänsterna.

Baksidan är att mycket av det du gör på nätet registreras och används för att påverka dig direkt eller indirekt när du är uppkopplad. Lär dig skriva söksträngar som ger dig länkar till de webbsidor där informationen du söker finns. Om du till exempel är intresserad av hur du kan arbeta med barnprogrammering kan du genom att skriva site:iis. I praktiken innebär det att ditt eget beteende på nätet arbetar både för och emot dig. För dig när du vill hitta sådant som du redan visat intresse för och emot dig när du vill ta reda på något som ligger utanför din vanliga intressesfär. Detta är tydligt i sociala medier som Facebook där innehållet i ditt nyhetsflöde kan upplevas som ett kronologiskt flöde men i själva verket bestäms av en algoritm, som påverkas av vilka du interagerar med, vilka inlägg du har gillat, vilka filmklipp du tittat på, vilket innehåll du delat vidare till andra, et cetera. Ur ett källkritiskt och faktasökande perspektiv är användarupplevelsen som styrs av algoritmer problematisk.

Vi som använder sociala medier och söktjänster i vardagen riskerar att inte nås av information som motsäger, eller i alla fall ifrågasätter, våra egna och våra bekantas åsikter och medievanor. I det här sammanhanget används ofta uttrycket filterbubbla för att beskriva den ­informations- och innehållsmässiga likriktning som uppstår när algoritmerna presenterar innehåll för användarna. Det tål att upprepas: det finns ingen objektivitet i söktjänsternas svar eller flödena i sociala medier. Det du ser, och vad du blir rekommenderad, är i enlighet med regler, algoritmer, som är programmerade att ge dig ett visst resultat. Det finns olika verktyg som hjälper dig att skydda dina data, alltså din internettrafik, som är bra att känna till när du granskar källor och vill vara anonym. Du kan läsa mer om dem i internetguiden Digitalt självförsvar som du hittar på www. En stor risk för oss som använder sociala medier i vardagen är att vi glömmer att förhålla oss kritiska, eftersom sociala medier bygger på att vi har relationer till dem vi delar information med.

De litar vi på.

Logga in kry

En risk är att vi stänger av vårt kritiska tänkande. I sociala medier behöver vi förhålla oss kritiska mot den information vi möter, även om den kommer från våra vänner. Vi behöver också vara medvetna om att den tekniska plattformen styr vilken information vi får tar del av. Webbaserade samtal har den fördelen att de finns bevarade. Diskussionsforum som specialiserats på ett specifikt ämne kan vara till hjälp när du söker efter källor. En blogg är variant av en webbplats. Det finns bloggar som fokus­erar på ett ämne, eller ett fåtal ämnen, och gör det mycket hängivet. Dessa bloggar kan vara användbara källor och kan med tiden sammanställa omfattande resurser i form av länkar till källor och information. Glöm inte att ange källhänvisningar till den fakta du redovisar. Försök helt enkelt att skapa det webbinnehåll du själv skulle vilja ta del av när du granskar inlägg med en källkritisk blick. Glöm inte bort e-posten, internets mest grundläggande kommunik­ationsform, när du källgranskar.

Om du inte har bråttom, ställ en fråga eller be om hjälp via e-post från dem som driver en webbplats eller nättjänst som du uppfattar borde kunna ge dig information som du inte kan hitta hur mycket du än söker. Det finns alternativa söktjänster till Google. Här är två av de söktjänster som säger sig värna om den personliga integriteten. När det gäller källkritik så är det intressant att jämföra olika söktjänster och de resultat de ger. Startpage Den här tjänsten skickar dina sökord till Google och presenterar sedan svaren på Startpages sajt. Tanken med detta är att Googles algoritmer inte kan använda dina användardata för att anpassa sökresultatet, utan sökningen blir anonym webbtrafik till och från Startpage och Google. I vårt nyhetsbrev kan du läsa mer om våra olika satsningar som exempelvis Internetkunskap, Internetmuseum och rapporten Svenskarna och internet. Mer kunskap helt enkelt! Internetstiftelsen är en oberoende, affärsdriven och allmännyttig organisation.

Vi verkar för ett internet som bidrar positivt till människan och samhället. Vi ansvarar för internets svenska toppdomän. Intäkterna från affärsverksamheten finansierar en rad satsningar i syfte att möjliggöra att människor kan nyttja internet på bästa sätt, och stimulera kunskapsdelning och innovation med inriktning på internet.

Fredrik jung abbou

Sök en. Hur registrerar jag ett domännamn? Ändra mina befintliga uppgifter Ta reda på ägaren av ett domännamn Hitta återförsäljare av domäner. Sök ledig. Domäner Registrera ett domännamn Återförsäljare Domännamn — vad är det? Vem tar ansvar för innehåll på nätet? Dagens industri. Läst 1 juni Läst 12 september Läst 11 september Arkiverad från originalet den 13 juli Arkiverad från originalet den 17 juni Arkiverad från originalet den 31 maj Läst 31 maj Financial Times. Läst 18 oktober Sveriges Radio. Dagens Arena. Läst 27 augusti Namnrymder Artikel Diskussion. Visningar Läs Redigera Redigera wikitext Visa historik. Sidor som länkar hit Relaterade ändringar Specialsidor Permanent länk Sidinformation Använd som referens Wikidata-objekt.