Träd korsord

Det är också spännande att få dramatisera ett träd och få vara dess olika delar. Se förslag på aktiviteter nedan. Glöm inte att ta med luppar. Yngre barn förskola, f—2 : Förbered dig genom att läsa om de olika arterna av träd. Berätta om träden och låt barnen känna, titta och lukta d. Något äldre elever år 3—4 : Skriv skyltar med faktauppgifter om varje art och komplettera med uppgifter. Avsluta med att gå igenom uppgifterna. Äldre barn år 5—6 : Dela in eleverna i mindre grupper och tilldela varje grupp varsin art. Avsätt en lektion till att eleverna får gå ut och titta på sitt träd och undersöka det med alla sinnen. Tillbaka i klassrummet kan de ta reda på och notera sådant som är intressant att veta arten som till exempel hur man använde trädet förr och hur det används i dag, vilka andra organismer som är beroende av trädet, hur gammalt det kan bli och hur det fortplantar sig. Avsluta och repetera med frågor om de olika träden.

Vi jobbar också med: svenska när eleverna berättar, läser och skriver barnens sociala förmågor när de ska lyssna på läraren eller sina kamrater, samt att de tränas i att samarbeta år Ett bra spel att använda för att träna på att känna igen blad och kottar. Juniuppslaget i Bi-lagan nr 2, augusti Ta med barnen ut i en skog där det finns olika arter av lövträd.

Träd bilder

Ett sätt att bilda mindre grupper börjar med att barnen står i ring med händerna bakom ryggen. De får sedan ett blad från ett träd i händerna utan att se hur det ser ut. Uppgiften blir att känna på bladet för att kunna beskriva det för kompisarna och på så sätt hitta andra som har samma art. Alla med till exempel björklöv bildar en grupp, alla med eklöv en grupp o. Därefter kan grupperna gå ut i skogen och leta efter så många arter av träd som möjligt och ta med sig ett blad från varje träd, som de ska sortera på olika sätt: efter färg, form, lukt, hur de känns etc. Prata sedan om bladen Vilka träd kommer de ifrån? Ta med de finaste bladen till klassrummet in och gör tillsammans klassens höstträd genom att rita en stam på ett stort papper och sedan klistra upp alla löv. Leta rätt på ett ställe med många olika arter av träd. Varje grupp får ett träd, som ligger en bit bort från ledet, detta markeras med till exempel ett band. Viktigt är att skogsvaktaren inte får veta vilket träd det är.

De som står i ledet ska sedan springa till sitt träd för att finna svaret på frågorna. Exempelvis frågar skogsvaktaren: Är bladen lena eller sträva? Den första i ledet springer då bort till trädet och känner på bladen för att sedan springa tillbaka och svara ja eller nej. Sagor och myter Sök efter sagor och myter om träd. Kanske finns det något om just ett träd som växer i skolans närhet. Sitt ner vid trädet och fundera på vad trädet har varit med om, sett och hört. Låt sedan detta bli till en berättelse som trädet berättar. Låt barnen fantisera kring trädens utseende och egenskaper, men var noga med att tala om de biologiska förklaringarna. Varför fäller inte barrträden sina barr på vintern? Biologisk förklaring: Det är bra att ha kvar barren eftersom det blir mindre slöseri med viktiga kemiska ämnen. Träden kan också utnyttja fotosyntesen så snart det blir lite varmare och ljusare. Att barrträden klarar av att behålla barren hela året beror på att de inte avdunstar så mycket vatten som lövträden eftersom barren är små och smala och täckta med vax.

Granen har i genomsnitt kvar sina barr i cirka sju år, medan tallen tappar barren tidigare, efter cirka tre till fem år. Varför skakar asplöven så lätt? Biologisk förklaring: De har en stjälk som är lång, tunn och platt, vilket gör att aspbladen rör sig lätt i vinden. Varför ligger det kvar ekblad på marken under betydligt längre tid än många andra blad? Biologisk förklaring: Ekblad innehåller kemiska ämnen tanniner som djur som äter nedfallna blad inte tål. Bladen har också en hård yta. Kanske några av barnen har egna frågor som man inte direkt kan svara på. Uppmuntra dem att fråga, kommentera frågan på ett positivt sätt och försök gärna ta reda på ett svart.

Groning - från frö till träd

Till denna övning behöver man vara minst åtta. På myrar blir tallen dvärgartat liten och kallas martall. En sådan kan fortfarande vid 50 års ålder vara endast av manshöjd och ha en stam som inte är grövre än en vanlig spatserkäpp. I folktron tänkte man sig att maran hade ridit trädet, vilket kan förklara namnet. Även i skärgårdsmiljö förekommer martallar. Till skillnad från martallar i myrmark är dessa påtagligt formade av vind och är ofta mycket lågväxta, så kallade kryptallar. Tallen kan bli mycket gammal. De äldsta påträffas vanligen i skyddade områden nationalparker , naturreservat , biotopskydd genom att tallen i övriga skogsområden normalt avverkas vid en ålder av 90— år, [ 5 ] för att utnyttjas som träråvara. Den äldsta tall som påträffats i Sverige var en tall på Hornslandet som var år gammal. Utbredningsområdet sträcker sig från norra Spanien och Skottland till Turkiet i syd samt till Mongoliet och Rysslands östligaste regioner.

Tallen växer i låglandet och i bergstrakter upp till meter över havet. I Sibirien föredrar tallen områden som ligger utanför de stora träskmarkerna men i norra Europa kan trädet hittas vid myr och kärr. Arten växer nära vattendrag i större torra landskap som stäpper. Stora delar av Europas norra och östra delars yta är skog, och därav är barrskog den vida övervägande delen. Tallen är näst granen det vanligaste trädet i den svenska skogen. Tall avkastar sämre än gran på goda marker, men används på marker med låg bonitet , där den har en högre produktion. Tall är mer ljuskrävande än granen och har ett mer djupgående rotsystem och högre stormfasthet. År gjorde furuskogarna skogsbruket till en av Sveriges huvudnäringar. De svenska landskap där det stora skogsbruket och sågverksrörelsen hade sina främsta tillhåll var Värmland , Dalarna , Hälsingland , Medelpad och Ångermanland , där upp till 80 procent av landarealen är skogklädd. Från dessa trakter kom den största delen av Sveriges trävaruexport.

Denna var så stor, att skogsprodukterna till sitt värde utgjorde mer än hälften av hela exporten.

Olika träd på latin

Motsvarande gäller även ett antal andra länder i Europas norra delar. Tallen är mycket betydelsefull för ekonomierna i Estland , Finland och Sverige. Virke från tall kallas furu. Furu är fastare och hårdare än granvirke och är genom sin kådhalt mycket varaktig, särskilt tallens kärnved. Furuvirke förädlas till olika produkter, varav kan nämnas all slags inomhus-utomhusmöbler och konstruktion som lekplatser, lekredskapet och fasader. Även faner utan synlig kvist skärs av furu. Byggindustrier använder byggnadsvirke samt träfönster , dörrar , panel och lister av furu. I Sverige är timmer från tall den vanligaste råvaran för impregnerade trävaror , varav kan nämnas sliprar och ledningsstolpar. Tallved med mycket kåda , tjärved , används för tillverkning av tjära och terpentin. Fetved används med fördel till utvändiga snickerier. Av tallbarr kan eterisk olja framställas. Av äldre tallars bark brukar barn tillverka barkbåtar. Nya årsskott, tallstrunt , kan ätas från maj till juni.

Av barren och den gröna innerbarken kan man göra en c-vitaminrik dekokt. Sockerhalten är dock ganska låg. Mjuka rötter från unga tallar, som är mindre än 50 centimeter höga, kan ätas efter kokning. Tall betraktas som en av de 14 viktigaste vilda växterna i en överlevnadssituation. Kådan är antiseptisk, antibakteriell och är även effektiv mot vissa svampinfektioner. Torkad tallkåda mals till pulver och blandas med alkohol. De aktiva ämnena i kådan löses i alkoholen och lösningen kan silas efter ett par veckor. Tallkåda var förr en av de aktiva ingredienserna i deodorant. Tallbarrsolja kan utvinnas igenom ångdestillering av tallbarr och har liknande egenskaper. Tallstrunt användes också som naturläkemedel : Skotten stormkokades och ångorna andades in. Det ansågs verksamt mot slemhosta och luftrörskatarr. I några regioner som Skottland försvann stora tallskogar under historisk tid i samband med landskapsförändringar. Allmänt finns många ursprungliga bestånd kvar och tallen planteras i stor utsträckning.

Tall i Särö västerskog. Furustockar för pappersproduktion i norra Satakunda. En fälld tall i Ystads sandskog. Från: IUCN Version