Hur många dricker kaffe i sverige

I förhållande till många andra länder är Vietnam en relativt ny spelare på den internationella kaffemarknaden. Trots detta har man snabbt lyckats etablera sig som en av de största producenterna i världen. En stor anledning till detta kan vara för att man fokuserar på att framställa den lite billigare Robustabönan, medan många andra lägger fokus på den lite exklusivare Arabicabönan. Så till den beryktade förstaplatsen som erhålls av Brasilien. En siffra som motsvarar 30 procent av hela världens produktion. Många spår exempelvis att Kina, som nyligen börjat odla kaffebönor, kan komma att bli en världsledande producent inom en nära framtid. Är du intresserad av att lära dig mer om hur de välsmakande bönorna framställs? På Beans in Cup brinner vi för att leverera godare kaffeupplevelser på jobbet. Med andra ord upplevelser som både smakar och gör gott för såväl människor som miljö. Vi erbjuder därför uteslutande miljö- och rättvisemärkta produkter. Läs mer om vårt hållbarhetsarbete , våra kaffelösningar eller kontakta oss för att lära dig mer.

Hur mycket kaffe dricker finnar

Beans in Cup. Sammanlagt finns omkring kaffearter i släktet Coffea. Släktet består av städsegröna buskar eller små träd med ibland hög stam som kan bli upp till tio meter höga, om de inte klipps till plockvänlig höjd. Framförallt tre arter odlas kommersiellt — arabiskt kaffe Coffea arabica , liberiakaffe Coffea libericadanius och robustakaffe Coffea canephora , även kallad Coffea robusta eftersom arten är relativt tålig. Arabiskt kaffe är den art som är allra viktigast och anses ha den bästa smaken, robustabönor har en högre koffeinhalt och en del av högre kvalitet används i särskilda espressoblandningar samt allmänt i flera kaffeexporterande länder. Kaffe innehåller det uppiggande ämnet koffein som i kroppen fungerar som en adenosinreceptorantagonist , har beta-adrenerg-lika effekter och ger en ökad urinproduktion genom vidgning av blodkärl i njurarna. Den typiska kaffedoften kommer från doftämnet furfurylmerkaptan , som även finns i vin i lägre doser.

Ordet bunn används också i arabiskan , men drycken kallas vanligen för qahwa [qɒhwæ], men det är i det etiopiska höglandet kaffe upptäcktes. Där ersattes sekvensen [hw] eller [hv] med [f:], så att det blev [kaf:e] i italienskan liksom även i svenskan. Den finska formen kahvi , som är inlånad från svenskan, är mer lik det turkiska uttalet. Européerna gjorde sedan drycken och dess namn — ett av de mest spridda internationella orden — känd i alla delar av världen som araberna ännu inte hade nått. Koffeinets upptäckare, den tyske kemisten Friedrich Ferdinand Runge myntade ursprungligen ämnet till det tyska språket närliggande Kaffein "Der Kaffee", kaffet. Kaffebusken växer vilt i Etiopien där den också har sitt ursprung, och därifrån hämtades den senare till Arabiska halvön för odling och export. Från hamnen i Mocka vid rödahavskusten i Jemen skeppades bönor till andra länder. Därför finns det en kaffedryck som heter " mocka ".

En teori om kaffets ursprung är att en etiopisk herde vid namn Kaldi på talet observerade att hans getter åt de röda bären från en buske och noterade hur energiskt getterna betedde sig efteråt. Denna historia dök dock inte upp i litteratur förrän och är troligtvis en myt. I Istanbul fanns de första kaffehusen i mitten av talet. Till Europa kom drycken när Osmanska riket spred sig uppåt på Balkanhalvön. I samband med den osmanska belägringen av Wien , då den osmanska armén förlorade och lämnade flera hundra kilo kaffe efter sig, kom kaffet till Centraleuropa för första gången. Claes Rålamb är den förste svensk som skrivit om kaffe. Efter en längre tid som politiskt sändebud i Konstantinopel på talet, rapporterade han ofördelaktigt om dess smak hem till Sverige. Kaffets genombrott i Sverige tog fart på allvar i början av talet då den dåvarande svenska kungen Karl XII introducerade kaffet. Han var mycket förtjust i drycken och hade fått upp ögonen för den under sin tid i Turkiet.

Vid års riksdag infördes förbud mot kaffedrickande, och blev någon ertappad med kaffedrickande utdömdes böter. Det var bondeståndet som genomdrev förbudet, som hämnd mot att husbehovsbränningen av brännvin hade förbjudits. Men hävdes förbudet och ersattes med en importtull. Nya kaffeförbud gällde — , — och — Kaffe ransonerades i Sverige under första världskriget. Förråden förnyades till stor del genom utsmuggling från Norge , där det tack vare Storbritannien fanns gott om kaffe till moderat pris. Det uppstod därför en livlig och lönsam smuggeltrafik, först på järnvägslinjerna och, när denna trafik blev stoppad, lite varstans över gränsen, särskilt i de ödsliga fjällbygderna. Man plockade ek - och bokollon och hästkastanjer och grävde upp maskrosrötter som man rostade och brände "kaffe" av. I Colombia finns en park, " Parque Nacional del Café ", [ 20 ] ungefär som en botanisk trädgård där både kaffeodling och beredning av kaffebönor kan studeras.

Parken ligger i departementet delstaten Quindio strax väster om staden Armenia i anslutning till den viktigaste kafferegionen i Colombia bestående av de tre departementen Caldas , Quindio och Risaralda. En erfaren bärplockare kan samla in sex till sju korgar per dag. Den mogna frukten är röd och innehåller två frön. Detta inträffar främst när man ska tillverka kaffe av bättre kvalitet där plockarna får bättre betalt för sitt arbete. En blandning av gröna och röda bär, eller bara gröna, används för att ta fram billiga, massproducerade kaffebönor, karakteriserade av en sträng och bitter smak och en skarp grönaktig färg. Röda bär, med sin högre mängd aromatiska oljor och lägre halt av organisk syra, är mer välluktande, milda och mogna. Detta leder till att själva plockandet är ett av de viktigaste stegen i kaffeproduktion och har en stor betydelse för den slutgiltiga kvalitén hos produkten. I varje kaffebär finns två ibland ett frön, som vi kallar bönor, innanför ett lager av fruktkött och omgiven av en pergamentliknande hinna.

Det första steget efter plockning är att avlägsna fruktköttet på något sätt och förbereda bönorna för torkning, så kallad bearbetning eller process. Denna del av kaffeproduktionen påverkar smak och doft i allra högsta grad. Vid användning av processmetoden som kallas tvättning eller våt process, så tas fruktköttet snabbt bort genom blötläggning, skrubbning eller någon form av mekanisk metod till exempel skrapning. Kaffebönorna får sedan ligga i blöt under en viss period. Detta brukar ofta bidra till en något syrligare smak av kaffet. Vid processmetoden som kallas soltorkad, eller "natural" från engelskan, så tas inte fruktköttet direkt bort från bönorna, utan tillåts torka och till viss del jäsas. Detta skapar en smak med minskad syrahalt och starkare fyllighet och sötma. Görs detta på ett mindre bra sätt leder det lätt till en försämrad kvalitet av bönorna. Dessa är de två vanligaste processmetoderna runt om i världen, men det finns även andra processmetoder som alla sätter sin prägel på smaken och doften av kaffet.

Kaffebönorna sprids ut på ett större betong- eller stengolv där de soltorkas. Bönorna krattas till rader och sprids ut under flera dagar tills de är till största delen torkade. Efter detta beskrivs bönorna som "grönt kaffe". Efter att bönorna har torkats sorteras de efter färg och storlek. Missfärgade, ruttna och skadade bönor tas bort. Detta görs för hand i främst fattiga länder, men på andra ställen, där manuell arbetskraft är dyrare, används avancerade maskiner som med hjälp av diverse kameror kan avgöra om både färg och storlek är rätt. Den automatiska sorteringen är kostnadseffektiv för stora producenter där kvalitet och kvantitet är viktiga faktorer inom produktionen. Ett debatterat faktum är att vissa gröna kaffen tros bli bättre med åldern. Detta gäller särskilt dem som värderas högt på grund av sin syrehalt, såsom kaffe från Indonesien och Indien. Ett flertal kaffeproducenter i dessa länder säljer bönor som fått åldras i så länge som tre år, med några åldrade i upp till hela åtta år.

De flesta kaffeexperter är dock överens om att smaken och fräschören blir som bäst efter ett år av åldrande, för när de får åldras för länge förlorar bönorna mycket av sin viktiga olja. Rostat kaffe åldras vid påverkan av luft, varvid smaken försämras. Om kaffet är malt sker åldringen snabbare. Vakuumförpackat håller sig även malet kaffe åtminstone något år. Orostade bönor, råkaffe , håller sig bättre och finns att köpa i specialiserade butiker. Det finns speciella rostningsmaskiner för hemmabruk, men orostade bönor går också bra att rosta i en vanlig hemmaugn. Fördelen med en rostningsmaskin är att man har större kontroll över processen, och att bönorna blåser runt för en så jämn rostning som möjligt.

Vilket land dricker mest vodka

Vid rostning i hemmaugn breds bönorna ut på en ugnsplåt, som placeras mitt i ugnen vid °C. Bönorna vänds med stekspade ett par gånger under rostningen för att slutresultatet ska bli så jämnt som möjligt. Rostningen tar 10—13 minuter. Det är viktigt att ha rostningen under noggrann uppsikt, ty det går fort på slutet. När bönorna börjar hoppa och låta som poppande popcorn , är det snart dags att plocka ut plåten. Nu avgörs den rostningsgrad man vill ha. Den övre gränsen är nådd, när bönorna blir blanka och svettiga. Då måste plåten tas ut, eftersom det är de smakrika oljorna som tränger ut från bönorna och förångas. När önskat resultat uppnåtts, ska de färdigrostade bönorna kylas av så fort som möjligt. De ska sedan förvaras i burk med tätslutande lock, och gärna i kylskåp. Bönorna bör förbrukas inom 1—2 veckor. På "vedspisens tid" rostades bönorna ovanpå spisen i en speciell lockförsedd panna, som kallades kaffebrännare. För olika beredningsmetoder gäller olika malningsgrader.

Kaffe avsett för melittabryggare fungerar till exempel inte till espressomaskiner. Regeln är att ju längre tid kaffet har kontakt med vattnet desto grövre malt bör kaffet vara. I en pressobryggare har till exempel kaffet och vattnet kontakt i cirka fem minuter, och således måste kaffebönorna vara riktigt grovt malda för att kaffet inte ska bli för beskt. I en mokabryggare eller espressomaskin däremot pressas vattnet igenom det malda kaffet under kort tid och kaffebönorna måste därför vara ytterst finmalda för att kaffet ska få en kraftig och fyllig smak. Mellan dessa två extremer ligger perkolatorbryggning och vanlig filterbryggning bryggkaffe. Bönor till filterbryggning bör vara medelgrovt malda åt det finare hållet, medan perkulatorbryggaren bör använda aningen mer grovmalda bönor. Även inom ett givet område som espresso varierar malningsgraden. För en barista börjar varje arbetsdag med att ställa in kaffekvarnen och kaffemaskinen så att espresson blir perfekt.

Bönornas rostningsgrad och blandning kan variera och bland annat lufttrycket kan påverka vilken malningsgrad som ger den perfekta s. För att verkligen njuta av gott kaffe mal man tillräcklig mängd bönor för varje tillfälle och beredningsmetod. Detta eftersom ett malt kaffe arommässigt inom några timmar förstörs vid kontakt med luft, ljus eller värme. Även vid sval och lufttät förvaring behåller malt kaffe sina fina aromer endast i runt tio dagar.

VEM DRICKER MEST KAFFE I VÄRLDEN?

Av denna anledning är det till stor fördel att själv mala sitt kaffe om man vill ha en jämn, hög kvalitet på sitt kaffe. När det gäller färdigmalet kaffe försämras aromerna sakta men säkert från det att paketet öppnats. I helautomatiska espressomaskiner mals varje gång den mängd bönor som behövs för en kopp. Då blir kaffet bara sekunder gammalt i malet tillstånd, innan det extraheras. I mitten på talet hade livsmedelsbutikerna enbart omalet kaffe i lager, som på begäran kunde malas i butikens kvarn, medan kunden väntade. I specialiserade kaffebutiker fanns flera kvarnar, var och en inställd för olika malningsgrad. De hade stora gummirepdrivna svänghjul med en gemensam elmotor som var igång hela dagen, och hela maskineriet var ofta uppställt som ett rörligt blickfång i butikens skyltfönster.