Induktiv betyder

Vi behöver ställa oss några frågor. Räcker det med tio exempel, hundra exempel, eller ska vi gå och söka efter ytterligare exemplar i all evighet?

Läsarkommentarer

Enligt Hume finns det ingen säkerhet för att ett mycket stort antal fall innebär att nästa observation ger samma utfall. När européer hävdade att svanar är vita, för så såg alla svanar de stött på ut, hade de inte sett alla svanar på vår jord. I Australien har det länge funnits svarta svanar vilket européer upptäckte när de kom till den kontinenten. Detta stödjer Humes kritik. Vi kan aldrig vara riktigt säkra.

Induktiv teori

Kan man hävda att de svarta svanarna inte är svanar för att de inte är vita? Den som har studerat svanar vet dessutom att ungarna är grå. Är de unga svanarna inte svanar? Den som beskriver myror som en stekel med sex ben utan vingar skulle inte bli ifrågasatt särskilt ofta, men har bestämt att detta utmärker en myra utan att ta hänsyn till att det finns myror med vingar. Är myror med vingar inte riktiga myror? Den som säger att solen alltid går upp på morgonen, för så har det alltid varit, måste uppenbarligen inta någons perspektiv. Ur jordklotets perspektiv stiger solen inte upp över huvud taget. För den som befinner sig norr om polcirkeln vid midsommar går solen inte upp eftersom den aldrig har gått ned. Om man befinner sig på den mörka sidan av Merkurius går solen aldrig upp. Induktion som slutledning eller sätt att lära har sina brister. Det är högst troligt att människan, och säkert många djurarter, lär sig genom induktion, men det innebär vissa begränsningar.

Vi lär ofta på ett ungefärligt sätt, ett sätt som är gott nog. Frågan är då vad det är gott nog för. Det rimliga svaret är att det är gott nog för att överleva men också för att kunna leva i vardagen utan några allvarliga problem. Deduktion är i en mening motsatsen till induktion. Deduktion innebär att gå från det generella eller allmänna till det specifika. Genom att känna till allmänna principer kan vi dra slutsatser om specifika fenomen. Det vanliga är att utgå ifrån en primär och sekundär premiss och från den komma till en slutsats. En primär premiss kan lyda: Alla människor är dödliga. En sekundär premiss kan lyda: Aristoteles är en människa. Slutsatsen man får från att den sekundära premissen lyder under den primära premissen är att Aristoteles är dödlig. Nedan följer ett par exempel som är förhållandevis enkla att förstå. Denna form av deduktiv slutledning kallas syllogism. Även om syllogismer är logiskt säkra, slutsatsen följer med nödvändighet av de båda premisserna, är det inte säkert att premisserna är sanna.

Ta följande exempel. Logiken medför att slutsatsen är korrekt. Problemet är att den primära premissen inte är korrekt och därför blir slutsatsens inte korrekt heller. Om man tittar noga på exempel 1 ovan finns det ett problem med den också. Vatten är visserligen en vätska när den just har flytande form men vatten kan även ta gasform vattenånga eller fast form is. Slutsatsen att vatten är i flytande form är enbart sant när det är i flytande form. Det finns med andra ord brister med deduktiv slutledning också. Deduktion måste inte tillämpas som en syllogism. Det räcker att ha en premiss och en slutsats. Premiss: vuxna svanar kan flyga. Slutsats: unga svanar kommer att kunna flyga när de blir äldre. Premiss: Jorden roterar kring sin egen axel. Slutsats: Himlakroppar som är synliga från jorden kommer att kunna beskådas någon gång under varje varv. Deduktion är ett sätt att lära sig. När vi tänker deduktivt kan vi komma fram till sådant som är nytt för oss och därmed har vi lärt.

Deduktiv slutledning är inte alltid enkel vilket gör att vi inte alltid lär på det sättet. Som vi har sett är det dessutom nödvändigt att premisserna är sanna för att vi ska kunna lita på vad vi har lärt oss. Induktion och deduktion är förhållandevis enkla och historiskt välkända sätt att resonera. Det finns dock senare förslag på ytterligare sätt att resonera. Charles Sanders Peirce kallade den tredje formen för abduktion. Abduktion utgår ifrån anomalier. Vi kan välja några av ovanstående exempel. En svart svan ser till formen ganska mycket ut som en vit svan, men eftersom den har en annan färg är det oklart vad den svarta sjöfågeln är. Särskilt inom vetenskap och forskning är det vanligt att man refererar till deduktiv metod och induktiv metod. Deduktion innebär att vi utgår från en eller flera premisser som kan konstateras vara sanna och utifrån dessa drar en logisk slutsats kring vad som bör gälla i det allmänna fallet.

Induktiv och deduktiv metod

Vi når alltså denna slutsats genom deduktion. Inom psykologin går det att deducera somliga beteenden och känslor som allmängiltiga utan att det direkt påvisats hos alla. Att nå fram till slutsatser genom att deducera kan också vara en bedräglig metod då undantag ofta förekommer som falsifierar antagandet. Induktion är motsatsen till deduktion. I stället för att utgå från enstaka premisser använder den induktiva metoden en stor mängd utfall eller förekomster från vars empiriska data det sedan skapas generaliseringar. Ett vanligt exempel som kan illustrera induktion är att vi utgår från vad vi sett och därefter bildar en slutsats; till exempel alla svanar som vi observerat är vita och därför bör alla svanar som existerar vara vita. Fast även om vi endast bevittnat vita svanar går det inte med full säkerhet att sluta sig till att någon svart svan inte skulle kunna existera. För en fördjupning och utvidgning i ämnet kring induktion och sannolikhet finns en läsvärd bok av Nassim Nicholas Taleb med titeln Den svarta svanen: vad mycket osannolika händelser kan leda till The Black Swan: The Impact of the Highly Impropable.