Exempel på proteiner

För att proteinerna ska hitta rätt har de inbyggda signaler kopplade till sig, en slags adresslapp. Dessutom tar de hjälp av en partikel som guidar dem till cellmembranet. I en ny studie publicerad i tidskriften Nature Structural and Molecular Biology visar forskare vid Umeå universitet hur detta samspel fungerar. Bildtext: Strukturen av SRP utan adresslapp, det vill säga signalsekvens till vänster samt med signalsekvens till höger. Signalsekvensen är markerad med en röd pil. Det finns beräkningar som visar att varje mänsklig cell innehåller omkring en miljard proteinmolekyler. Med andra ord — det är trångt i cellen och det gäller att hålla ordning. Nytillverkade proteiner ska dessutom ofta förflyttas från platsen där de tillverkas till den plats där de ska utföra sina uppgifter. Dessa proteiner har en slags adresslapp, en signalsekvens, som specificerar till vilken plats i eller utanför cellen de ska transporteras. Transporten måste fungera felfritt för att skapa och behålla ordningen i cellen, men även för att cellen ska kunna kommunicera med sin omgivning.

Om ett protein hamnar på fel plats kan det leda till allvarliga sjukdomar som till exempel cystisk fibros. Möjligheten till proteintransport är för de flesta proteiner direkt kopplad till funktionen av SRP — den signaligenkännande partikeln. SRP binder till signalsekvensen och guidar den och det tillhörande protein till cellmembranet. En viktig fråga för forskarna har varit hur samspelet mellan signalsekvensen och SRP fungerar i detalj. Enzymer är vanligtvis väldigt specialiserade och skyndar endast på en eller ett fåtal kemiska reaktioner. Enzymer startar de flesta av reaktionerna involverade i exempelvis metabolism och även vad gäller DNA -processer som replikation , reparation och transkription. Vissa enzymer agerar på andra protein genom att lägga till, eller ta bort, kemiska grupper i en process som kallas posttranslationell modifiering.

På denna sida

Cirka 4 reaktioner vet man med säkerhet katalyseras genom enzymer. De molekyler som binder till den aktiva ytan i ett enzym kallas substrat. Även om enzym kan bestå av hundratals aminosyror , så är det bara en liten del av dessa som är i kontakt med substratet och en ännu mindre del - genomsnittligen aminosyror - som är direkt involverade i katalyseringen. Många hormoner och andra signalmolekyler såsom inflammatoriska cytokiner är proteiner. Andra exempel är de proteiner som reglerar översättningen av DNA-sekvenser till RNA -sekvenser vid tillverkningen av proteiner i den så kallade proteinsyntesen. Det finns proteiner som kan lagra ämnen och frigöra dem vid behov. Till exempel myoglobin som lagrar syre i muskelceller och gluten som lagrar kväve i vetekornet. En del proteiner kan transportera ämnen; uppta ämne på en plats, förflytta sig och frigöra ämnet. I blod finns hemoglobin som transporterar syre , och många andra ämnen som antingen är för hydrofobiska för att kunna färdas lösta i blodet eller, liksom syret, för farligt att ha löst om det inte var bundet till något.

Exempel är albumin som transporterar fettsyror och prealbumin som transporterar tyroxin T4 och trijodtyronin T3. Det finns flera typer av transportprotein som har olika strukturer.

Vad är protein bra för

Den vanligaste formen som membrantransportprotein har är a-helix, som enskilda eller flera stycken som skapar porer i membranet. Flera b-sheets kan dessutom skapa så kallade b-barrels genom membran. Transportprotein som sitter i E. Vissa proteiners främsta funktion är att ge en vävnad struktur och stadga. Som exempel kan man ta keratin som finns i horn , hud , fjädrar och naglar , elastin som finns i hud och artärväggar , och kollagen som förutom bindväv även är en viktig komponent i skelett. En stor del av immunförsvaret , såsom antikropparna , och delar av cellens membran som fungerar som receptorer för olika substanser, består av proteiner. Ett motorprotein är ett protein som kan röra sig över en yta. Motorproteinet myosin bygger tillsammans med aktin upp våra muskler och gör att dessa kan dras samman.

Proteiner i mat

Dynein förflyttar kromosomerna under celldelningen och flyttar också cellens organeller. Dynein finns även i cellens cilier och flageller och gör att dessa kan röra på sig. Det är därmed avgörande för exempelvis spermiernas rörlighet. Eftersom proteiner är kroppens byggstenar är det viktigt att man får i sig en mängd varje dag. Livsmedel baserade på kött, mjölk och ägg står i dag för en betydade del av proteinintaget. Det finns dock inga hinder att uppnå ett fullgott proteinintag även med en helt vegetabilisk vegansk kost. Ett fullvärdigt protein innehåller alla essentiella aminosyror i tillräckligt stor mängd. Det är dock inte nödvändigt att äta livsmedel som i sig själv innehåller alla essentiella aminosyror. Helt vegetabilisk kost kan även den, vid rätt sammansättning, ge tillräckligt av alla essentiella aminosyror eftersom livsmedel med olika aminosyror kompletterar varandra. Protein är kroppens grundsten för att kunna bygga muskler, vilket gör proteinrik mat eftertraktat bland fysiskt aktiva och professionella idrottare.

Behovet för idrottare kan variera mellan 1,2 och 2,0 gram av fullvärdigt protein per kg kroppsvikt beroende på typ av idrott. Sönderdelningen av proteinerna startar i magsäcken och fortsätter i tolvfingertarmen med hjälp av sekret från bukspottskörteln. Proteinet Arginas från Bacillus Caldovelox. Huvudartikel: Proteinstruktur. Huvudartikel: Enzym.

Vad är protein

Huvudartikel: Bärarproteiner. Biochemistry 4th ed. ISBN OCLC Nucleic Acids Res "28": ss. PMID Arkiverad från originalet den 1 juni Science "6" : ss. Arkiverad från originalet den 3 augusti