Konsekvenser av psykisk ohälsa bland unga

Vår slutsats är att den svenska skolan behöver stärkas. Med bättre skolresultat får barn och unga också större möjligheter på arbetsmarknaden och bättre förutsättningar för en god hälsa. Film: Petra Löfstedt berättar om rapporten Varför har den psykiska ohälsan ökat bland barn och unga?. Nedan presenteras några av de områden som undersökts. Ytterligare områden och mer information finns i rapporten nedan:. Varför har den psykiska ohälsan ökat bland barn och unga? Sjunkande skolprestationer och utbredd skolstress kan ses som tecken på att skolan som helhet fungerar sämre än tidigare. Brister i skolans funktion har troligen bidragit till ökningen av psykisk ohälsa bland barn och unga. Vi ser att flera faktorer spelar in:. Förändringar på arbetsmarknaden har inneburit allt högre krav på utbildning och kompetens för att få ett arbete. Många unga vuxna känner sig därför oroliga för sin framtida utbildning och sina möjligheter på arbetsmarknaden. Det är troligt att även de yngre är medvetna om dessa förändringar och känner en ökad press på att fullfölja gymnasiet med bra betyg för att kunna fortsätta på en eftergymnasial utbildning.

De högre kraven på utbildning och kompetens har troligen påverkat ökningen av psykisk ohälsa bland barn och unga. Relationen mellan barn och föräldrar eller ett förändrat föräldraskap tycks inte ha påverkat utvecklingen av psykisk ohälsa bland barn och unga:. Andelen ekonomiskt utsatta barnfamiljer i Sverige har minskat sedan om man ser till absoluta mått som s. Alltså verkar inte ekonomisk utsatthet i absoluta termer ha bidragit till ökningen av psykisk ohälsa bland barn och unga, även om vår sammanställning av den vetenskapliga litteraturen visar att dåliga ekonomiska förutsättningar ökar risken för internaliserade problem. Däremot har andelen ekonomiskt utsatta barn och unga ökat om man ser till relativa mått, det vill säga en familjs inkomst jämfört med inkomsterna hos den övriga befolkningen. Med andra ord har inkomstskillnaderna ökat. Vår genomgång av den vetenskapliga litteraturen ger dock inte svar på hur relativ ekonomisk utsatthet påverkar barns och ungas psykiska hälsa.

Därför kan vi inte säga om de ökade inkomstskillnaderna har bidragit till ökningen av psykisk ohälsa bland barn och unga. Datoranvändningen inklusive surfplattor och smartphones och datorspelandet har ökat bland och åringar under talet. Forskning tyder på att det finns både positiva och negativa hälsoeffekter av att ägna sig åt internetbaserade aktiviteter, så det är oklart om digitala medier har bidragit till den ökade psykiska ohälsan bland barn och unga. Framtida forskning får därför visa om ökningen kan bero på att användningen av digitala medier har ökat. Det innefattar ett kontinuum från lindrigare problem med exempelvis oro och nedstämdhet inklusive självrapporterade problem till allvarliga problem som självdestruktivitet och diagnostiserad sjukdom i form av exempelvis ångestsyndrom eller depression. Vi mäter psykisk ohälsa bland barn och unga via undersökningen Skolbarns hälsovanor. I undersökningen får barn och unga svara på frågor om besvär med sömnen, nedstämdhet, irritation och nervositet, huvudvärk, ont i magen, ont i ryggen och yrsel.

De elever som har uppgett att de har haft minst två av dessa besvär, mer än en gång i veckan, under de senaste sex månaderna anses ha psykosomatiska besvär. Skolbarns hälsovanor. Uppdaterad: 3 mars Sök på webbplatsen. Friluftsliv Öppna undermeny för Friluftsliv. Mat, fysisk aktivitet, övervikt och fetma Öppna undermeny för Mat, fysisk aktivitet, övervikt och fetma. Hälsa i olika grupper Öppna undermeny för Hälsa i olika grupper. Miljöhälsa och hälsoskydd Öppna undermeny för Miljöhälsa och hälsoskydd. Psykisk hälsa och suicidprevention Öppna undermeny för Psykisk hälsa och suicidprevention.

Pandemin har påverkat

Vad är psykisk hälsa? Öppna undermeny för Vad är psykisk hälsa? Hur vi använder begreppet psykisk hälsa. Mat, fysisk aktivitet, övervikt och fetma Öppna undermeny för Mat, fysisk aktivitet, övervikt och fetma. Hälsa i olika grupper Öppna undermeny för Hälsa i olika grupper. Miljöhälsa och hälsoskydd Öppna undermeny för Miljöhälsa och hälsoskydd. Psykisk hälsa och suicidprevention Öppna undermeny för Psykisk hälsa och suicidprevention. Vad är psykisk hälsa? Öppna undermeny för Vad är psykisk hälsa? Hur vi använder begreppet psykisk hälsa. Fysisk aktivitet och psykisk hälsa hos skolbarn. Skola och psykisk hälsa Öppna undermeny för Skola och psykisk hälsa. Därför ökar psykisk ohälsa bland unga. Digital teknik för social delaktighet bland äldre. Publikationer om förekomst, riskfaktorer, och utveckling psykisk hälsa och suicid. Ojämlikheter i psykisk hälsa. Vad påverkar vår psykiska hälsa? Öppna undermeny för Vad påverkar vår psykiska hälsa?

Psykisk ohälsa bland unga åtgärder

Vad gör vi och andra? Öppna undermeny för Vad gör vi och andra? Att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa och suicid Öppna undermeny för Att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa och suicid. Suicidprevention Öppna undermeny för Suicidprevention. Statistik om psykisk hälsa i Sverige Öppna undermeny för Statistik om psykisk hälsa i Sverige. Stigmatisering vid psykisk ohälsa Öppna undermeny för Stigmatisering vid psykisk ohälsa. Publicerat inom området psykisk hälsa Öppna undermeny för Publicerat inom området psykisk hälsa. Sexuell hälsa och hivprevention Öppna undermeny för Sexuell hälsa och hivprevention. Tillsyn och tillsynsvägledning. Om folkhälsa och folkhälsoarbete Öppna undermeny för Om folkhälsa och folkhälsoarbete. Publikationer och material Öppna undermeny för Publikationer och material.

Psykisk ohälsa bland unga statistik

Konferens, webbinarium och utbildning Öppna undermeny för Konferens, webbinarium och utbildning. Om Folkhälsomyndigheten Öppna undermeny för Om Folkhälsomyndigheten. Nyheter och press Öppna undermeny för Nyheter och press. Webbplatsen stödjer inte längre Internet Explorer Folkhälsomyndigheten. Filmer om psykisk hälsa Ladda ner filmer om psykisk hälsa share. WHO:s definition av psykisk hälsa WHO definierar psykisk hälsa som ett tillstånd av psykiskt välbefinnande där varje individ kan förverkliga sina egna möjligheter, klara av vanliga påfrestningar, arbeta produktivt och bidra till det samhälle som hen lever i. Uppdaterad: 2 september Skriv ut. Mer att läsa inom Psykisk hälsa och suicidprevention Vad påverkar vår psykiska hälsa?