Flaggregler utländska flaggor

I andra fall kan flaggan före skiftet vara förhållandevis neutral, men efter ändring av den politiska strukturen som vill regimen att flaggan ska representera landets politik. I en del länder sitter det religiösa symboler på flaggan, som t ex på Turkiets flagga som har en halvmåne som representerar islam. Ett annat välkänt användningsområde för flaggor är att symbolisera internationella samarbetsorgan. En välkänd flagga av detta slag är EU-flaggan som används av Europarådet och Europeiska unionen. Denna flagga finns uppsatt på många ställen i EU. Bland annat brukar den sitta uppsatt vid medlemsstaternas regeringsbyggnader och liknande. I Sverige sitter europeiska flaggan alltid vid regeringsbyggnaden och vid Sveriges riksdag. Ett annat exempel på internationella flaggor är Förenta nationernas flagga. De flesta svenska kommuner har registrerade vapen och anses därmed också ha en flagga som är likadan som kommunvapnets vapensköld fast i kvadratisk eller ibland rektangulär form se även vapenflagga.

I till exempel Finland är traditionerna något annorlunda, där använder vissa kommuner vimplar i stället. Många företag använder flaggor med sin symbol på i sin marknadsföring. Dessa är vanligtvis inte lika bestående i sitt utseende som nationsflaggor, eftersom många företag tämligen ofta uppdaterar sin grafiska profil och sina varumärken. Många företag har flaggor som står på högkant eftersom sådana lättare vajar i svag vind. Föreningar har ofta flaggor. Detta är kanske allra vanligast för idrottsföreningar , där föreningens supportrar ofta använder flaggan när de vill uttrycka sin lojalitet med föreningen. För datortermen flagga, se Flagga data. Kategorier : Flaggor Vexillologi. Dolda kategorier: Artiklar som behöver källor Alla artiklar märkta med mallen källor Alla artiklar som behöver källor. Namnrymder Artikel Diskussion. Visningar Läs Redigera Redigera wikitext Visa historik. En flaggas storlek bör anpassas efter den flaggstång den hissas på.

En tumregel är att flaggans längd bör vara cirka en fjärdedel av flaggstångens längd. Om flaggstången är mycket hög kan flaggan göras något mindre. Vid flaggning med flera flaggor skall samtliga flaggor ha samma storlek, det vill säga samma höjd. För flaggstång på tak eller fasad bör flaggan göras något större, men någon allmän regel är svår att ställa upp. Storleken måste anpassas efter de individuella förutsättningarna. Vanligt är dock att flaggan i sådant fall är cirka en tredjedel av flaggstångens längd eller något större. Vid kraftig blåst är det lämpligt att använda en stormflagga , vilken är mindre än en vanlig flagga. Regler för när en flagga skall hissas och halas ned skiljer sig något från land till land, men den allmänna principen är att flaggan endast skall vara hissad under dygnets ljusa timmar. Flaggor som är hissade efter mörkrets inbrott bör vara belysta. I vissa länder förekommer officiellt fastställda flaggdagar.

På dessa dagar förekommer allmän flaggning med nationalflagga. I vissa länder, exempelvis Sverige, gäller ingen plikt att flagga på de allmänna flaggdagarna, men det anses höra till god sed att göra så. I andra länder kan det förekomma krav på att myndigheter flaggar på flaggdagar. Vid dödsfall och begravning är det vanligt förekommande att flagga på "halv stång". Vid flaggning på halv stång skall flaggan först hissas i topp och därefter sänkas till lämplig höjd. Flaggning på halv stång sker vanligen den dag dödsfallet inträffat eller, om flaggtiden blir mycket kort den dagen, dagen efter dödsfallet, samt på dag för begravning. Då begravningen är avslutad hissas flaggan i topp, för att antingen omedelbart halas ned eller förbli hissad i topp och sedan halas ned på vanlig tid. Vid dödsfall och begravning på allmän flaggdag har flaggning på halv stång företräde. Seden med flaggning på halv stång har sitt ursprung i en gammal sedvänja till sjöss. Tågvirke fick hänga löst, rårna var inte noggrant rätade och flaggor och tecken fick blåsa lite som det slumpade sig.

Detta skulle uttrycka en uppgivenhet inför döden. Senare har detta bruk inskränkt sig till enbart flaggning på halv stång. Regler om tillstånd för bruk av utländska flaggor skiljer sig mycket åt mellan olika länder. I Sverige finns inga regler om flaggning med utländska flaggor. Var och en har alltså rätt att flagga med de utländska flaggor man finner lämpligt. Vid svenska flaggdagar hissar främmande länders beskickningar och konsulat, samt utländska medborgare vanligen sitt eget lands flagga.

Vimpel flagg

I andra länder kan internationell flaggning vara strängare reglerad. I Danmark krävs tillstånd av polisen för flaggning med främmande staters flaggor. Dock gäller där ett allmänt tillstånd att flagga med de nordiska ländernas flaggor, liksom FN-flaggan och Europaflaggan. Vid flaggning med flera länders flaggor gäller allmänt att värdlandets flagga normalt intar hedersplatsen. Övriga nationalflaggor ordnas i bokstavsordning efter namn på värdlandets språk. Alternativt kan det förekomma att flaggorna ordnas efter ländernas namn på franska. Vad som räknas som hedersplats kan variera. Om flaggstängerna är placerade symmetriskt i förhållande till en husfasad, så är det i allmänhet den mittersta flaggstången som intar hedersplatsen. Om antalet flaggstänger är jämnt , är det den flaggstång som är placerad närmast till heraldisk höger till vänster för åskådaren om mitten som intar hedersplatsen. Vid ett jämnt antal flaggstänger placeras övriga flaggor utgående från hedersplatsen i ordning omväxlande till heraldisk vänster och höger.

Får man flagga med vilken flagga som helst

Om antalet är udda placeras övriga flaggor med början till heraldisk höger. Om flaggstängerna är asymmetriskt placerade, kan istället den yttersta flaggstången i en rad ses som hedersplatsen. Övriga flaggor hissas då i ordning efter denna. Om antalet flaggstänger överskrider antalet representerade nationer, så kan värdlandets flagga hissas på flera flaggstänger. Även övriga flaggor kan hissas på flera stänger. Dock bör, med undantag för värdlandet, inget lands flagga förekomma fler gånger än något annat lands flagga. Samtliga nationalflaggor skall vara av samma storlek, det vill säga ha samma höjd.

Liten vindstrut

De använda flaggstängerna skall också ha samma höjd. En allmän sed vid flaggning med flera länders flaggor är att ett lands flagga aldrig hissas under ett annat lands flagga. Detta hänger samma med att en besegrad fiendes flagga historiskt brukade hissas under den egna flaggan som ett tecken på seger. I USA förekommer att en delstatsflagga hissas under nationalflaggan. Detta kan dock ses som korrekt, då delstatsflaggan inte har samma status som nationalflaggan. Motsvarande flaggbruk förekommer inte i Sverige. I Sverige är det vanligt att föra en svensk vimpel då flagga inte är hissad. Med undantag för kungahuset hissas svensk vimpel däremot aldrig tillsammans med flagga. Till skillnad från flagga, kan en vimpel vara hissad dygnet runt. Den svenska vimpeln har två längsgående fält, ett gult och ett blått. På senare tid har även en s. I Finland förekommer så kallade husbondsvimplar i regionala färger, vilka hålls hissade när husets ägare är hemma. I Nederländerna hissas allmänt en orange vimpel över nationalflaggan på högtidsdagar med koppling till kungahuset.

Flaggor för företag och andra typer av flaggor med reklam anses inte som "riktiga" flaggor. Därför gäller inte samma regler som för nationalflaggor och inget hindrar exempelvis att en företagsflagga är hissad dygnet runt. Flaggning med nationalflagga och företagsflagga vid samma tillfälle bör undvikas och under inga omständigheter får en företagsflagga ges en bättre placering än en nationalflagga. Ett fartyg för nationalflagga efter dess ägares nationalitet. Vid flaggning är aktern ett fartygs värdigaste plats, varför ett fartygs nationalflagga vanligen förs på ett flaggspel i aktern. Under gång kan nationalflagga alternativt föras på mesanmast eller under gaffelnocken om fartyget är gaffelriggat. Ett fartyg som är förtöjt eller till ankars följer regler för flaggning på land. Vid besök i utländsk hamn följs de seder och regler som gäller där. Under gång får ett fartyg ha nationalflaggan hissad vid alla tider på dygnet. Örlogsfartyg har alltid nationalflagga hissad under gång.

I Sverige skall ett fartygs nationalflagga vara hissad under gång dagtid i skyddsområde på svenskt inre vatten. Större fartyg kan utöver akterflagga föra en gös hissad på en så kallad gösstake i förstäven eller vid änden av bogsprötet. I brist på särskild lotsgös kan vanlig gös hissas i förtoppen såsom signal efter lots. Vid färd i en främmande nations territorialvatten bör värdlandets handelsflagga föras som så kallad destinationsflagga. Destinationsflagga kallas även artighetsflagga. Destinationsflagga förs under styrbords vantspridare eller på en motorbåts masttopp.

Det medeltida Sverige (DMS) är en vetenskaplig bokserie som kartlägger den medeltida bebyggelsen i Sverige. Böckerna visar var medeltidens gårdar, städer, torp och godskomplex låg och vilka som ägde dem.

Destinationsflagga hissas och halas ned samtidigt med den egna nationalflaggan. Endast en destinationsflagga åt gången hålls hissad. Då man förflyttar sig från ett land till ett annat byts flagga vid gränsen. Om man så önskar kan destinationsflaggan hissas avseglingsdagen i den sista hamnen i hemlandet och halas ned på kvällen den dag när man har återvänt till den första hamnen i hemlandet. Vid högtidliga tillfällen förekommer liten flaggning, vilket innebär att, vid sidan av akterflagga och gös, nationalflaggor hissas på samtliga masttoppar. Vid särskilt högtidliga tillfällen, exempelvis nationaldagar, kungliga födelsedagar och liknande [ 9 ] , förekommer stor flaggning, även kallat flaggning över topp.