Energimyndigheten vindkraft

Om verket konstrueras med en konventionell elgenerator måste det därför finnas en växellåda med en betydande utväxling, som omvandlar den långsamma rotationen i rotorn till ett högre varvtal för generatorn. Utvecklingen av dessa speciella växellådor har varit en utmaning förknippat med vissa tillgänglighetsproblem, men med tiden har beprövade konstruktioner vuxit fram. Spänningen från generatorn är relativt låg, och måste transformeras upp om strömmen ska transporteras längre sträckor. Vissa verk är istället konstruerade med direktdriven generator. Dessutom är den genererade strömmen av annan frekvens och måste omformas innan den kan levereras till elnätet. Med denna konstruktionslösning behövs ingen växellåda, men istället används en "ovanlig" generator och det tillkommer kostnader för en omformare som omvandlar den genererade strömmen till lämplig spänning och frekvens för elnätet. De flesta vindkraftverk reglerar vingarnas vridning så att vindkraftverket under märkvind får så hög effekt som möjligt, över märkvind "spiller" överflödig vind och håller konstant effekt, och slutligen flöjlar vingarna och stänger av verket när vindhastigheten överskrider stoppvinden.

Det finns också system som vrider maskinhuset mot vinden. Styrsystemet hämtar information från bland annat vindfana och vindmätare, vilka mäter vindriktning och vindhastighet. Det finns flera olika typer av vindkraftverk. En grundläggande typindelning kan göras efter hur turbinens axel är riktad, om den är horisontell eller vertikal. Vindkraftverk med horisontell axel har rotorn och generatorn placerade i ett vridbart maskinhus, kallat nacell, högst upp i ställningen. Detta möjliggör att maskinhuset kan vridas så att rotorn pekar mot vindriktningen.

Här byggs det just nu

För mindre modeller styrs ofta vridningen av en vinge som är riktad bakåt från rotorn sett. Likt en vindflöjel följer den vindens riktning och håller rotorn riktad mot vinden. Stora kraftverk har ett styrsystem för vridningen, bestående av en vindmätare och en servomotor. De flesta har oftast två eller tre blad även om modeller med fler blad förekommer. Kraftverk med tre blad och med två blad producerar i stort sett lika mycket elektricitet. Fördelen med tre blad är bland annat jämnare kraftpåverkan och därmed mindre påfrestningar. Vindkraftverk med vertikalt placerad rotoraxel kräver beroende på utförande lite större bladyta och dessutom extra bärarmar jämfört med horisontell rotoraxel, men behöver å andra sidan inte ett system som ser till att bladen alltid är vända mot vinden för maximal energiutvinning. Tunga komponenter som generator och växellåda kan placeras på marknivå. Vertikal rotoraxel kan därför möjliggöra en enklare konstruktion.

Vidare är det att betrakta som en maskin varför det skall vara CE-märkt mot maskindirektivet. Andra standarder och föreskrifter som kan komma att vara tillämpliga är: [ 12 ]. Ovannämnda bestämmelser gäller även små vindkraftverk. Energimyndigheten har gett ut ET Vindkraft - bygga och ansluta mindre vindkraftverk för eget bruk med råd beträffande små vindkraftverk. Marknaden för små vindkraftverk har vuxit mycket på kort tid, med tillsynes stora kvalitetsproblem som följd. Vindkraftverk placeras idag både till havs och på land. Vid landplacering används antingen öppna fält eller höjder där det går att bygga torn till sådan höjd att man når en gynnsam genomsnittlig vindstyrka som inte är alltför turbulent. Vid placering av vindkraft i skog kan skogsägaren fortsätta bedriva skogsbruk, samtidigt som energiföretaget arrenderar de områden som behövs för vindkraftsproduktion. En turbin måste normalt upp minst 20 meter över omgivande terräng och skog för att den ska ge en godtagbar produktion, kortare master eller torn ger sällan bra resultat.

På grund av risken för iskast och kringflygande delar från vindkraftverk finns krav på ett visst säkerhetsavstånd. Kammarrätten i Jönköping accepterade år ett säkerhetsavstånd till en enskild väg lika med dubbla tornhöjden, dock minst 50 meter. Men olyckor förekommer [ 26 ] och än så länge finns knappast några vindkraftverk med avisningssystem i Sverige. Placeringen av små vindkraftverk [ 28 ] [ 29 ] i stadsmiljö är problematisk då byggnader skuggar och minskar möjlig energiproduktion. Ett typiskt vindkraftverk ger i goda lägen upp till en tredjedel av märkeffekten i genomsnitt. Utvecklas alternativt kb Se även avsnittet om kapacitetsfaktor efter andra tabellen. Kapacitetsfaktorn beror till viss del på vingarnas längd i förhållande till generatorns maxeffekt. Trenden i Sverige har det senaste året varit att öka vingarnas längd för att uppnå maxeffekten vid lägre vindstyrka. Generellt har utvecklingen gått snabbt mot allt större verk. Medelstorleken på de 1 verk som byggs i Sverige under — är 4 MW.

Idag finns havsbaserade verk på 10 MW att beställa. Genom bättre teknik och mer optimerad design så har de nyaste vindkraftverken i gynnsamma lägen betydlig bättre kapacitetsfaktor. Genom att de är större når de upp till starkare vindar som bromsats mindre av skog och mark. Som exempel kan man nämnas att vindkraftverken på Högtjärnsklack i Hedemora kommun hade runt 43 procent som kapacitetsfaktor för år För några år sedan var genomsnittet för Sverige mellan 20 och 25 procent. Enligt uppgifter från FTI Intelligence förblev danska Vestas världens största vindturbintillverkare Tillsammans hade dessa över 75 procent av den globala installerade kapaciteten varje år. Deras industriella dominans förväntas fortsätta även framgent. I december blev Vestas det första företaget i världen som tillverkat och installerat över GW vindkraft. Vid beräkning av energiutbytet för ett vindkraftverk i jämförelse med andra energikällor måste hänsyn tas till den energi som åtgår för att producera allt material som kraftverket är uppbyggt av, speciellt de tyngre stålkonstruktionerna, aluminiumplåtar etc.

Beräkningar ger för handen att ett för svenska förhållanden normalstort landbaserat vindkraftverk med en installerad effekt på max. De vindkraftverk som finns idag producerar under hela sin ekonomiska livstid cirka 25 år i genomsnitt en mängd energi som är 18 gånger så stor som den energi som går åt för att bygga dem. I Sverige tillfrågades 1 personer av vilka 86 procent ansåg att vindkraft har en positiv effekt. Svensk Vindenergi Ekonomisk Förening är en branschorganisation för företag som arbetar med vindkraft — och förnybar energi. Vindkraftsmotståndet har kanaliserats i olika lokala föreningar, och på riksplanet verkar sedan Föreningen Svenskt Landskapsskydd samt sedan Motvind Sverige [ 42 ].

Hur mycket el producerar ett vindkraftverk

En uppmärksammad lokal folkomröstning hölls i Dalarna — folkomröstningen om vindkraft på Ripfjället. Utbyggnaden i Sverige av vindkraft tog fart några år in på talet. Merparten av de investeringar som gjordes bestod av enstaka verk med en installerad toppeffekt på 0,8 MW. Parallellt med utvecklingen av större vindkraftparker har vindkraftverken också blivit större. Anledningen till denna diskrepans anges till att produktionskostnaderna främst sjunkit till följd av ökad kapacitetsfaktor och sjunkande kalkylränta WACC. Det motsvarar en reduktion på 16 procent under perioden —, vilket anses vara i linje med kostnadsutvecklingen sedan Under de tolv åren kommer kostnaden för el från ny vindkraft i så fall ha sjunkit med nästa 50 procent. Priset för el sätts på elbörsen Nord Pool. På elbörsen möts utbud och efterfrågan och ett pris fastställs dagen före för varje timme och varje område. Prissättningen görs genom så kallad marginalprissättning, vilket innebär att priset bestäms utifrån hur mycket det kostar att producera den sista kilowattimmen som behövs för att möta efterfrågan.

Den reglerbara kraftproduktionen kan då välja att minska sin produktion och spara på bränsle till perioder med mindre vindkraft och högre elpriser. I Sverige görs detta primärt genom att vattenkraften sparar på vatten i sina magasin, viss reglering görs även med hjälp av att kraftvärmeverk och i någon mån kärnkraft drar ner och sparar på bränsle. Elpriset varierar starkt mellan åren beroende på nederbörd, vind, temperatur, konjunktur, och priset på fossila bränslen och utsläppsrätter. Under infördes ett system med elcertifikat för att gynna förnybar el. Biobränsleeldade kraftvärmeverk, viss vattenkraft, vindkraft, solenergi, geotermisk energi, vågenergi och torv i kraftvärmeverk fick rätt att tilldelas elcertifikat i 15 år. Målet uppnåddes i förtid. Vindkraften stod för 63 procent av utbyggnaden, vattenkraft för 21 procent och biokraft för 15 procent. Utbyggnaden gick mycket snabbare än planerat. Målet för uppnåddes nästan 10 år i förtid, mars Anläggningar som tagits i drift efter inte får elcertifikat.

Fler och fler företag som inte är verksamma inom energisektorn men som konsumerar stora mängder energi i sina verksamheter, har fått upp ögonen för möjligheterna att vara med och bidra till en miljövänlig produktion av sina varor och tjänster genom att använda förnybar el. Genom att antingen själva direktinvestera i vindkraft eller genom att teckna långa elhandelsavtal, tillförs ny produktionskapacitet. Det gör det enklare att attrahera investerare som till exempel pensionsbolag. PPA spelar därför en viktig roll i finansieringen av elproducerande tillgångar som inte ägs av de traditionella kraftbolagen. Enligt Energimyndigheten är den viktigaste förutsättningen att skapa en "one-stop-shop", vilket betyder att alla myndighetskontakter ska kunna ske på ett ställe. Målet är ett miljömål och en del av Sveriges plan att nå 50 procent förnybar energi år Till övervägande delen finns dagens vindkraftverk på land.

Hur många vindkraftverk behövs för att försörja sverige

För att målet ska kunna nås behöver det byggas omkring 2 nya vindkraftverk. Områden som är särskilt lämpliga för en viss verksamhet i Sverige ska enligt Miljöbalken pekas ut som riksintresse. Exempelvis finns det riksintresseområden för rörligt friluftsliv, renskötsel och försvar. Utpekandet innebär inte en planering att området faktiskt ska användas för ändamålet och ska i princip ske utan hänsyn till konkurrerande intressen. Utpekandet innebär inte heller att riksintresset är fastställt, utan är en signal till domstolar och myndigheter att när ett ärende blir aktuellt ta ställning till om det faktiskt föreligger riksintresse, vilket i så fall ger ökad tyngd åt intresset. Energimyndigheten har ansvaret för att peka ut riksintresseområden för vindbruk. Under — uppdaterade Energimyndigheten dem. Undantag görs för nationalparker och för områden av riksintresse för obruten kust och fjäll, Natura områden samt natur- och kulturreservat. Den totala ytan är 7 km2 och utgör drygt 1,5 procent av Sveriges yta inklusive svenskt vatten.

Planmonopolet i Sverige innebär att det är kommunerna som har huvudansvaret för den fysiska planeringen av landet. För planeringen på en övergripande nivå är översiktsplanerna det viktigaste redskapet. Under åren — kunde kommunerna söka bidrag hos Boverket för att arbeta in vindkraften i översiktsplanerna. Totalt var det kommuner och 13 länsstyrelser som fick sådant stöd. Resultatet innebär att beredskapen för att bygga ut vindkraften blev bättre, inte minst genom den förståelse som den demokratiska processen förhoppningsvis skapar hos medborgarna. Försvarsmakten har sedan börjat hävda allt mer omfattande restriktioner mot vindkraftverk. De omfattar nu en tredjedel av hela landets yta och hälften av de södra delarna. En utredning genomförd av Försvarets Forskningsinstitut visade att restriktionerna inte har någon motsvarighet i jämförbara länder. För att bygga vindkraftverk krävs sedan i kort sammanfattning tillstånd enligt följande: [ 55 ]. För samtliga kategorier gäller att bygglov, anmälan enligt miljöbalken samt tillstyrkan hanteras av kommunen.

Tillstånd enligt miljöbalken ges av länsstyrelsen. Energimyndigheten har i en rapport föreslagit att bestämmelserna beträffande tillstyrkan från kommunen ska ses över, eftersom kommunens beslut inte går att överklaga, det saknas tillämpningsföreskrifter och att det har förekommit krav på ekonomisk ersättning som saknat stöd i lagstiftningen. Under tidsperioden — avslogs totalt 59 av tillståndsansökningar 32 procent. De vanligaste anledningarna var avsaknad av kommunal tillstyrkan, artskyddsfrågor samt försvarsmaktens intressen. Det finns idag beviljade tillstånd som omfattar 3 vindkraftverk som ännu inte börjat byggas. De motsvarar en installerad effekt på 11 MW och en årlig elproduktion på 33 TWh. Energimyndigheten bedömer att strax över hälften av denna volym kommer att realiseras. Orsaken till att inte allt byggs är att tillstånden löper ut, de innehåller begränsningar i vilken teknik som får användas, att ändringsansökan eller överklagandeprocess pågår.

Informationen om projekten är hämtade från öppna källor som Energimyndighetens marknadsstatistik, pressmeddelanden och vindkraftföretagens hemsidor. Uppgifter om produktion och investeringens storlek är inte alltid publika. Därför finns tomma fält i tabellen nedan. För att få fram summa har uppskattningar gjorts. Källa : [ 58 ]. För vindkraft i allmänhet, se Vindkraft. För vindkraftverks tekniska uppbyggnad, se Vindkraftverk. Lillgrunds vindkraftpark sedd från Klagshamns udde. Läst 12 november Läst 18 maj Energiföretagen Sverige. Läst 2 januari Svensk Vindenergi. Svenska kraftnät.

Vindkraft produktion statistik

Läst 14 juni Sweco Energuide AB. Läst 3 juli SOU del II. Statens offentliga utredningar. Ny vindenergiteknik. Sammanfattning av förstudie angående vindkraftens framtida möjligheter i Sverige. STU-utredning nr Resultat och slutsatser från det svenska vindenergiprogrammet. Statens energiverk Libris Juridik och ekonomi. B Försöksanläggning för havsbaserad vindkraft i Nogersund. Arkiverad från originalet den 7 maj Läst 24 maj Energies 14 20 : sid. ISSN Läst 12 juli Svevind AB. Läst 23 april Läst 16 oktober Arkiverad från originalet den 12 januari Läst 7 april Arkiverad från originalet den 19 juli Från mätt vind till vindklimat. Enheten för vindenergi, Institutionen för geovetenskap vid Uppsala universitet Campus Gotland. Läst 11 maj Arkiverad från originalet den 10 maj Läst 1 maj Naturvårdsverket Rapport Arkiverad från originalet den 28 september Läst 24 september Arkiverad från originalet den 27 september Läst 5 september Arkiverad från originalet den 16 november Läst 6 augusti Läst 2 augusti Henningsson et al.

Vindkraftens påverkan på människors intressen. Rapport Maj Arkiverad från originalet den 23 maj Arkiverad från originalet den 26 juni Läst 9 april Arkiverad från originalet den 19 februari Läst 4 maj SOM-institutet, Göteborgs universitet. Läst 13 juli EUR EN. EU Directorate-General for reseach. Läst 15 februari Arkiverad från originalet den 28 februari Nord Pool. Arkiverad från originalet den 1 november Läst 18 januari