Vad är ett vetenskapligt problem?

Vi observerar, lyssnar, läser, räknar och sorterar men vi gör det på ett mer ordnat och kontrollerat sätt. Vi pratar i första hand här om de empiriska vetenskaperna , att vi grundar våra kunskaper på ett systematiskt sätt genom att dokumentera erfarenheter och observationer. Men vi kan också prata om vetenskaperna som rationalistiska där vi med hjälp av vårt förnuft och logiska tänkande reflekterar på ett systematiskt sätt för att nå kunskap om verkligheten. Båda förhållningsätten har ni bekantat er med i tidigare kapitel. Beroende på vad vi vill veta så kommer vi att behöva använda olika vetenskapliga metoder för att få svar på våra vetenskapliga frågor. Som vi läst i tidigare kapitel om kunskaper och lärande kan vi se verkligheten som reellt existerande, som att den faktiskt finns. Vi kan se det som att det finns verkliga kunskapsobjekt som t ex stenar, byggnader, planeter, molekyler eller människor av kött och blod.

Navigeringsmeny

Dessa kunskapsobjekt kan ha olika egenskaper och läge och påverkas av olika krafter och detta vi kan undersöka, beskriva och skapa teoretiska förklaringar kring. Detta är mycket förenklat beskrivet ofta det som är naturvetenskapens studieområde. Vi kallar det ibland också för realism. Vi kan också se verkligheten som konstruktioner, d v s något som skapas genom att vi beskriver eller benämner det i text, bild och tal. Exempel på detta kan vara könsroller, sociala strukturer och miljöproblem. Ett sätt att säga det är att dessa fenomen först finns när vi beskriver dem. Genom att prata om den, skriva om dem så skapar vi dem, gör dem till verkliga. Detta kallar vi istället för konstruktivism eller ibland konstruktionism. Detta sätt att se på verkligheten brukar vi koppla mer till samhällsvetenskapernas och humanioras studieområde och är något vi i vetenskapliga sammanhang kan undersöka, beskriva och skapa teoretiska förklaringar kring.

Sociala strukturer kan dock också betraktas som reellt existerande, d v s som att de faktiskt finns. Till exempel kan befolkningens utbildningsnivå och inkomstskillnader mellan grupper i samhället betraktas som strukturer som finns i verkligheten och som kan observeras och mätas och som i sin tur kan påverka beteenden och vanor hos individer och grupper. Samhällsvetenskapen och de humanistiska vetenskaperna är i den meningen ganska breda. När vi presenterar synen på verkligheten på detta mycket översiktliga sätt möter vi med all säkerhet kritik för att vara alltför förenklade. Vi gör det ändå här för att vi ska få en bild av verklighetens och vetenskapens mångsidighet och att det finns väldigt många olika sätt att mäta, förklara och förstå saker på. Det första vi ofta gör när vi väljer metod är egentligen att fundera över den ursprungliga och väldigt enkla frågeställningen:. Det vi sedan tänker på är hur vi ska kunna ta reda på eller mäta det vi vill få ytterligare kunskap om.

Frågan följer naturligt…. Hur får vi reda på det vi vill veta? I vetenskapliga sammanhang brukar vi för enkelhetens skull säga att vi använder oss av två huvudsakliga typer av metoder:. Kvalitativa kvalitet betyder ungefär inre egenskap; metoderna bygger mer på att studera, beskriva och analysera enskilda fenomen och händelser, ofta är det unika och speciella intressant att lyfta fram, inte alltid det regelbundna…i syfte att förstå. I kommande avsnitt skriver vi mer om detta men som vanligt är bilden av svart och vitt, antingen eller, inte helt lämplig att använda. Verkligheten eller vår omgivning är lite mer komplex, lite mer grå, eller om vi hellre vill använda ordet mångfärgad, än så…. I praktiken använder vi ofta en mix av metoder för att undersöka verkligheten eller den upplevda verkligheten omkring oss. När vi här säger vi VI eftersom gymnasiearbetet är ett aktivt samarbete mellan elev och handledare i samband med våra gymnasiearbeten har genomfört våra undersökningar med våra väl valda metoder och fått fram resultat i form av t ex enkätsvar, mätdata, numeriska värden eller intervjusvar måste vi alltid ställa oss frågan vad dessa resultat egentligen säger oss.

Vi måste tolka och reflektera. Ju fler rimliga argument och väl underbyggda resonemang som stöder det vi säger oss ha kommit fram till desto större är chansen att våra resultat betraktas som intressanta och värdefulla i vetenskapliga sammanhang. Här tar vi hjälp av begrepp, teorier och modeller som redan finns på det aktuella området. Förankring i redan befintlig forskning gör att vi kan diskutera, värdera och tolka våra egna metoder och de resultat som metoderna genererar. Vi utsätter oss själva för prövning, ett mycket väsentligt inslag i all vetenskaplig forskning. Några sammanfattande punkter som innehåller goda råd får följa med som ledstjärnor i samband med metodvalet:. Ni kommer att märka att gränsen mellan kvalitativa och kvantitativa metoder inte är helt knivskarp. Det finns flera sätt att angripa ett vetenskapligt problem, något som både kan vara svårt att hantera men som också leder till att vi kan få en mer nyanserad bild av det vi undersöker.

Vi ska nu försöka att lotsa er vidare in i de vetenskapliga metodernas underbara värld!

Vilka två centrala funktioner fyller problemformuleringen i uppsatsen?

Close Hem Om oss Innehåll. Låt oss ta ett konkret exempel: Vi ska plantera en rosenbuske i trädgården. Det första vi ofta gör när vi väljer metod är egentligen att fundera över den ursprungliga och väldigt enkla frågeställningen: Vad är det vi vill veta? Frågan följer naturligt… Hur får vi reda på det vi vill veta? Grundad teori och hermeneutik är andra viktiga metoder som under talet vuxit fram i vetenskapen, särskilt inom samhällsvetenskaper som till exempel sociologi.

Forskningsproblem exempel

Inom samhällsvetenskaperna är frågor kring metodologisk kollektivism kontra individualism grundläggande. Naturvetenskaplig metod engelska : scientific method är att man utifrån kvantitativ empiri och analys bygger eller förbättrar teoretiska modeller av världen. Naturvetenskapliga metoder är inte begränsade till att användas inom naturvetenskap utan kan användas även i andra ämnen, till exempel ekonomi. Användandet av naturvetenskapliga metoder inom national ekonomi är ifrågasatt både internt inom den egna disciplinen, men också från den övergripande disciplinen samhällskunskap. När man utgår från för få variabler i sina analyser och förutsägelser att det inte längre nödvändigtvis en riktig bild av verkligheten som ges. I metodteori, särskilt inom socialvetenskaperna, skiljer man ofta mellan kvantitativ metodteori och kvalitativ metod. Den förstnämnda innehåller ofta insamling av en mängd fakta och sedan analys med statistiska metoder , medan den senare ofta innebär till exempel djupintervjuer eller deltagande observation.

Under vissa förutsättningar är informationen man får genom kvantitativa metoder representativ även för andra enheter än dem som undersökts. Sådana undersökningar kännetecknas av att de går på bredden. Utifrån frågeställningen har vi ställt upp vissa riktlinjer och hållpunkter, men vi är inte bundna av dem. Detta sätt att lägga upp en undersökning på präglas också av att vi går på djupet istället för på bredden. Man brukade i den logiska positivismen skilja mellan upptäcktens kontext och justifikationens kontext, man menade att upptäckten av ett samband eller en teori inte kräver metod, men att verifiera ett samband eller en teori kräver metod. I dagens språkbruk kanske man skulle formulera det så att det inte krävs metod för att ta fram en god hypotes, även om det finns hypotesgenererande metoder, men att det krävs hypotesprövande metod för att visa att den är värd att acceptera som en del av vetenskapen. Många menar att en förment vetenskaplig frågeställning utan vetenskaplig metod är kvasi- eller pseudovetenskap.

Problemet med åtskillnaden mellan vad som är vetenskap och inte vetenskap brukar ofta kallas demarkationsproblemet.

Kärnan i det akademiska tänkandet

Vägen mot accepterad teoribildning går ofta via protovetenskap eller marginalvetenskap. Albert Einsteins relativitetsteori förutsäger att tunga föremål, såsom stjärnor, böjer ljusstrålar. Against Method. Verso Books. ISBN Psychology Press. The Structure of Scientific Revolutions. University of Chicago Press.