Cirkadisk rytm äta

När kroppen står i beredskapsläge ökar blodcirkulationen i musklerna och minskar samtidigt i tarm och mage. Långvarig stress kan ge oregelbunden tarmfunktion och ge både hård avföring eller diarréer. Astma kan utlösas och förvärras av stress. Andhämtningen kan bli häftigare, vilket också kan orsaka yrsel på grund av minskad koldioxidhalt i blodet. Huden kan reagera med akne och eksem som förvärras av negativ stress. Även psoriasis kan utlösas och förvärras av negativ stress. Hur kan det komma sig att svenska folket aldrig har suttit stilla så mycket som nu. Hur kan man enkelt motverka denna stillasittande och tickande bomb för folkhälsan? Podden bjöd in professor och överläkare Mai-Lis Hellénius för att få svar. Det är viktigt att ta alla tecken på stress på allvar och försöka återställa balansen i kroppen. En sund livshållning med god sömn, fysisk träning och avkoppling kan räcka för att bryta det skadliga mönstret. Vissa kan även behöva hjälp av psykologisk eller psykiatrisk expertis.

Om du är stressad, ge dig tid till vila och återhämtning och se över din livssituation så du kan ta itu med det som orsakar stressen. Kom ihåg att man inte måste vara alla till lags. Det är tillåtet att säga nej när det blir för mycket! Råden kan låta enkla och självklara, men för den som lever mitt i en ond cirkel av konstant gaspådrag kan det vara svårt eller till och med omöjligt att utan hjälp bryta mönstret. Att ta kontakt med vården kan för många vara ett nödvändigt första steg. Ju tidigare det sker, desto fortare kan det gå att hitta möjliga vägar för att må bättre. Störd nattsömn är det första oroande tecknet på en stressreaktion. Den som lider av stress har ofta svårt att få en lång och oavbruten djupsömn.

Cellers livslängd

Sömnforskarnas tips för bättre sömn är:. Motion och mental aktivitet gör att behovet av sömn ökar och att man sover bättre, men undvik motion precis före sänggåendet. Lär dig en avslappningsteknik eller andningsövning för att varva ner. Dämpa belysningen, undvik höga ljud och gör bara långsamma aktiviteter. Sov på tider som passar din kroppsklocka. Stig upp och lägg dig vid ungefär samma tid. Ta inte med arbetet eller oroande tankar till sängen eller sovrummet. Även om sömnen är bästa återhämtningen är det också oerhört viktigt hur vi använder vår fritid. Att ägna sig åt något som inte alls har med arbetsliv eller vardagssysslor att göra kan skapa kravlösa frizoner som ger oss den mentala återhämtning som behövs för att hantera stress. Fysisk aktivitet ökar vårt välbefinnande och gör oss mera stresståliga. Det är därför viktigt att röra på sig regelbundet. Den som är fysiskt aktiv får både bättre kondition, starkare muskler och fysiskt utlopp för en stressreaktion.

När kroppen är aktiv förbrukas stresshormoner, hjärnan syresätts och kroppens lyckohormon, endorfin, frigörs. Lustfylld, och inte tävlingsinriktad, fysisk aktivitet minskar stressen. Avslappning är också en återhämtning för kropp och själ. Muskelspänningarna släpper, hjärtslag och andning blir långsammare och blodtrycket sjunker. Regelbunden avslappning, exempelvis i form av andningsövningar eller yoga, gör oss mer stresståliga. För vissa kan samtal med en terapeut vara en hjälp att reda ut hur stressymptomen hänger samman med den egna livssituationen. Det gäller att hitta nya perspektiv och sätt att hantera svårigheter, både mot stress och mot stressrelaterad depression. Genom exempelvis så kallad kognitiv beteendeterapi KBT kan man förändra de tankar, känslor och mönster som gör att man mår dåligt. Behandlingen anpassas efter varje enskild person och problem, men kan också ske i grupp. Eftersom stress också sliter hårt på både själ och kropp kan det behövas behandling för kroppens reaktion på stressen genom att träffa exempelvis en läkare eller sjukgymnast.

Att bli frisk kan ta lång tid, speciellt om det krävs en total förändring av levnadsmönstret. Det räcker ofta inte med att själv ändra sitt eget sätt att agera. En arbetsgivare kan spela en viktig roll genom att anpassa arbetsuppgifter och krav eller ändra arbetstider och rutiner för att underlätta ett liv i balans. Det är också viktigt att anhöriga förstår att den som blivit sjuk av stress är allvarligt sjuk. Det behövs stöd både med uppmuntran och med praktisk handräckning i form av avlastning med hemarbete. Den som vill undvika stress måste utveckla en förmåga att själv ta kontroll genom att dra gränser, vara tydlig och våga säga nej. Både privat och i arbetslivet. När kroppen visar symtom på stress är det viktigt att systematiskt reflektera över i vilka situationer man reagerar med stresskänsla och ta reda på vad det är som utlöser reaktionen. En person som tror på sig själv vet vad hon förmår. Dåligt självförtroende kan däremot göra att en person blir mottaglig för stress.

Samtidigt kan det vara just stress som skapar det dåliga självförtroendet. Anta gärna nya utmaningar. Ställ gärna krav på dig själv, men gör inte kraven orimliga. Tillåt dig själv att misslyckas. Tillåt också dig själv att lyckas — att uppleva att det du gör är bra nog och duger. Att jobba mycket behöver i sig inte skapa stress. Avgörande kan vara om vi själva kan ställa villkoren för när och hur mycket. Brist på kontroll i kombination med orimliga krav ställda av oss själva eller av andra är ofta mer stressande eftersom vi inte kan påverka. Det är viktigt att själv kunna påverka sin situation. Och det är mycket viktigt att prioritera tid för återhämtning efter intensiva arbetsinsatser. Om man inte har tid att utföra sitt jobb eller får uppskattning för det man gör kan allt till slut kännas meningslöst. Ge dig själv beröm för det du klarat av i stället för kritik för det du inte hunnit med. Hjälp kroppen att återhämta sig. Lev sunt, ät hälsosamt, motionera och ta hand om dig själv och dina vänner.

Det stärker självkänslan. Långvarigt sittande är förknippat med ökad risk för depression och stress. Ta en bensträckare och en rörelsepaus varje halvtimme. Glöm inte att sömn är bästa återhämtningen. Det finns en stark koppling mellan negativ stress och hjärt-kärlsjukdom. Även om vi känner till många sätt att minska risken för att drabbas — exempelvis genom förändrad livsstil — pågår forskning över hela världen för att kartlägga exakt vilka mekanismer som styr detta samband. Kopplingen mellan kroppens biologiska reaktioner på stress, livssituation och hur alkohol, osund mat, rökning, brist på motion, stillasittande eller annat ohälsosamt leverne påverkar riskerna att utveckla hjärt-kärlsjukdom har studerats under lång tid. Brist på kontroll är en av de största stressfaktorerna på arbetsplatsen. Framför allt personer med lågstatusjobb utan möjlighet att påverka sitt arbete drabbas hårdare av stress och dör tidigare än personer med makt och inflytande.

En utmaning för forskningen är att på ett övertygande sätt — och i välkontrollerade studier — visa hur man ska nå långsiktigt goda resultat och identifiera nyckelfaktorerna för framgångsrika livsstilsförändringar som skulle kunna förbättra livskvaliteten och minska behoven av medicinsk omvårdnad och läkemedel för att hantera stress och våra övriga livsstilsrelaterade sjukdomar. Behandling med blodproppsförebyggande läkemedel är en vanlig och viktig åtgärd för att förebygga hjärt-kärlsjukdom. Men flera studier har visat att blodproppsförebyggande mediciner inte har önskad effekt i en akut stressituation. Mycket arbete ägnas därför åt att kartlägga de mekanismer som styr kroppens reaktioner i stressituationer. Detta för att kunna använda dagens läkemedel på mest effektivt sätt och hitta öppningar för att utveckla nya typer av läkemedel eller behandlingsmetoder. Forskningen kring stress har också fokus på bland annat sömnen och dess betydelse, de fysiologiska mekanismer som ligger bakom sambanden mellan stress och exempelvis åderförfettning samt hur stress påverkar immunsystemet.

Källa: Hjärt-Lungfondens skrift om Stress Vetenskapligt ansvariga: Gunilla Burell, Fil dr, forskare associerad vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet Mai-Lis Hellenius, professor i allmänmedicin med inriktning kardiovaskulär prevention, Karolinska institutet, överläkare vid Livsstilsmottagningen, Karolinska universitetssjukhuset, Solna Uppdaterat: Ny studie visar att det är vanligt att personer som drabbas av hjärtinfarkt har upplevt ökad stress under dygnet före infarkten. Sambandet gäller framför allt kvinnor. Risken att drabbas av sjukdom i hjärta eller lunga ökar avsevärt hos dem som använder tobak, stressar mycket, har högt blodtryck och högt kolesterolvärde. För sex år sedan gjorde Stefan Di-Omnias stressiga livsstil att han drabbades av stroke vid 44 års ålder.

Vi lagrar socker och fett hela året

Läkarna trodde att hans liv var över. I dag är han nästan helt återställd. Ulla Stenson, 71 år, drabbades av en särskild typ av hjärtinfarkt som är vanligare hos kvinnor än hos män — hjärtinfarkt med rena kärl. Efter en stressig situation fick hon svåra bröstsmärtor. Få forskningsbaserade livsstilstips och de senaste forskningsnyheterna om hjärt- och lungsjukdomar. Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med vår dataskyddspolicy. Telefon: 24 Vi reagerar olika Lämnas kroppen i obalans utan möjlighet till återhämtning blir stressen lätt skadlig. Symtomen på stress varierar Eftersom stress påverkar så många delar av kroppen kan symtomen variera. Viktigt att lyssna på varningssignaler De flesta som lyssnar till varningssignalerna kan snabbt komma i balans igen. Källa: Hjärt-Lungfondens skrift om stress. Uppdaterat: Ständigt beredskapsläge Så länge kroppen ges tillfälle att återhämta sig kan akut stress vara den positiva kraft som gör att vi klarar av svåra utmaningar.

Autonoma nervsystemet När kroppen och hjärnan behöver återställa en obalans i kroppen kopplas det autonoma nervsystemet in. Sympatiska nervsystemet gasar Sympatiska nervsystemet aktiveras när vi behöver energi. Parasympatiska nervsystemet bromsar Parasympatiska nervsystemet slår på bromsen. Kamp och flykt eller spela död Kroppen kan reagera på stress på olika sätt. Vad säger professorn om rörelse? Lyssna på Hjärt-Lungpodden. Tid till vila och återhämtning Om du är stressad, ge dig tid till vila och återhämtning och se över din livssituation så du kan ta itu med det som orsakar stressen. Då uppfanns elektronmikroskopet som är betydligt starkare än ljusmikroskop. Men det vore värre om viruset inte bekämpades, det kan få många farliga konsekvenser när infekterade organ fungerar allt sämre. Framgångsrika behandlingar mot virus har funnits betydligt längre än kunskapen om virus. Det första vaccinet, riktat mot virussjukdomen smittkoppor, började användas för mer än år sedan, efter att läkaren Edward Jenner visat att personer som utsatts för kokoppssmitta blev immuna mot smittkoppor.

Innan dess hade vaccinliknande metoder, variolisation, använts för samma ändamål i hundratals år i bland annat Kina och Indien. Nästan två sekler efter Jenners experiment blev smittkopporna den första sjukdom som människan lyckats utrota. Bara en liten del av dem infekterar människor, och av dessa är det bara en liten del som gör oss sjuka. Men det är förstås mest dem som det har forskats om — samt i viss utsträckning virus som drabbar viktiga husdjur och grödor. Resten av världens virus vet vi fortfarande rätt lite om. I världshaven spelar virus en viktig roll i ekosystemet, genom att infektera och spränga växtplankton i svindlande hastighet. Men mycket om virus roll i ekosystem återstår att ta reda på. Det gäller även människokroppens ekosystem, menar Anna Smed Sörensen. Man skulle till exempel kunna tänka sig att virus som infekterar bakterier är viktiga i regleringen av vår bakterieflora. Andra forskargrupper arbetar med sådana frågeställningar, och jag tror att vi kommer att veta mycket mer om bara några år.

Över huvud taget händer det mycket inom virusforskning nu, därför att vi de senaste decennierna har fått riktigt bra verktyg, säger hon. Vissa virus har följt mänskligheten genom historien. Andra, som det nya coronaviruset, sars-cov-2, har just tagit klivet över till vår art. Hur virus beter sig i kroppen kan avslöja något om hur lång vår gemensamma historia är, förklarar Anna Smed Sörensen. De kan vara bättre på att inte reta upp immunförsvaret och att hålla sig kvar i kroppen som en kronisk infektion. Det är en sämre strategi för viruset. De är i regel inte aktiva längre och påverkar oss normalt inte. I kampen mot virussjukdomar har läkarvetenskapen framför allt två vapen att ta till: vaccin och antivirala medel. Efter Jenners smittkoppsvaccin har en rad vaccin mot andra svåra sjukdomar följt. Det sista stora svenska utbrottet av polio var —, då mer än drabbades av förlamning. Enligt WHO:s beräkningar förhindrar vaccin årligen mellan två och tre miljoner dödsfall i världen.

Det andra vapnet mot virus, antivirala medel, riktar sig mot pågående infektioner. Vissa av dem är botande, andra är bromsmediciner som inte får bort viruset helt men håller infektionen i schack. Antiviraler har en betydligt kortare historia än vaccin. Anders Sönnerborg , i dag professor i infektionsmedicin och klinisk virologi vid institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet var nybakad läkare när de första kom ut i vården i början av talet. Den blev mycket framgångsrik och används fortfarande. Det är inget botande läkemedel men mycket effektivt mot symtomen. Det gjordes stora satsningar på till exempel medel mot förkylningsvirus. Resultaten uteblev dock och många aktörer la så småningom ner sin virusforskning. Men i slutet av talet och början av talet sammanföll två skeenden: en ny dödlig smitta, hiv, spred sig skrämmande fort över världen, samtidigt som den tekniska utvecklingen inom molekylärbiologi och IT började ta fart.

Den blev på många sätt startpunkten för modern virusforskning. Det var till exempel första gången man använde datorbaserade simuleringar för att räkna ut hur ett läkemedel borde se ut, i stället för att förutsättningslöst pröva sig fram. Det var revolutionerande. I dag finns antiviraler mot bland annat herpes, hiv, hepatit B, hepatit C, influensa och RS-virus — samt en rad virus som inte är lika kända hos allmänheten.

Cellförnyelse i kroppen

Anders Sönnerborg är ordförande för den svenska expertgrupp som tar fram rekommendationer om hur medlen ska användas. För akuta infektioner är användningen mer begränsad, främst beroende på tidsaspekten. Medlen behöver sättas in tidigt för att få stor effekt. Därför används antiviraler mot influensa inte så mycket, trots att de finns. För dem kan antiviraler mot exempelvis influensa och mer ovanliga virus vara livräddande. Antiviraler blockerar något steg i virusets kedja av att föröka sig och infektera nya celler. Till skillnad från vaccin, som brukar vara mycket specifika, har de potential att slå brett mot många olika virus. Mutationer som sker där blir alltid till det sämre för viruset, därför uppstår ingen variation. Det är en svaghet som kan utnyttjas. Antivirala medel som blockerar en sådan mekanism slår mot hela gruppen av virus. Ett viktigt forskningsområde i dag är att utveckla sådana så kallade bredspektrumantiviraler. Virusforskaren Ali Mirazimi delar sin tid mellan Folkhälsomyndigheten, Statens veterinärmedicinska anstalt och Karolinska Institutet, där han är adjungerad professor i virologi vid institutionen för laboratoriemedicin.

Han är involverad i forskning om såväl test som antiviraler och vaccin för sars-cov Att kinesiska djurmarknader snabbt pekades ut som virusets mest sannolika källa är ingen slump, förklarar han. När mänskligheten drabbas av ett nytt virus är det med stor sannolikhet ett djurvirus som har förändrats — och den mest gynnsamma miljön för sådana förändringar är där människor och många djurarter trycks ihop på litet utrymme. Virus som stöter på varandra kan också utbyta genetiskt material. Stora, trånga marknader för levande, vilda djur är därför den perfekta grogrunden för en ny smitta. Men fladdermössen då? Hur kommer det sig att just fladdermöss nämnts som misstänkt viruskälla för allt från ebola till covid? Bär de på extra mycket virus? Nja, framför allt är de väldigt vanliga. Världens 1 fladdermusarter utgör en femtedel av alla däggdjursarter. Bara gnagarna är fler — och de sprider också mycket virus. Somliga virus är mycket selektiva och infekterar bara en art, andra kan leva i många olika arter.

Ofta orsakar de sjukdom bara hos vissa. Men vad vi vet blir bara en art sjuk: människan, säger Ali Mirazimi.