Mossa på sten

Bli Planetfadder och kämpa regelbundet för djur och natur. Skänk en gåva som kämpar för djur och natur. Summering Gå ut i skogen och märk ut ett område. Kategorier Skog Biologisk mångfald Åk Biologi. Syfte Att upptäcka och lära sig mer om mossor och lavar i skogen. Det här behövs Två meter långt rep till varje grupp Kompass Mossbok eller internet. Gör så här Ta med eleverna ut i en skog och se er omkring efter mossor. De växer på marken, på stenar eller på trädstammar. Dela in eleverna i grupper och ge grupperna följande uppgifter: a, Lägg ut ett rep som är två meter långt i en cirkel på tre olika ställen: på marken, på en sten och på en trädstam. Hur många olika sorters mossor hittar ni i de olika cirklarna? Verkar det vara samma mossor som växer på alla tre ställen? Var finns det flest arter? Vad beror det på? Använd en kompass för att ta reda på i vilket väderstreck det finns mest mossa. Hur påverkar det hur mossan känns?

Vit mossa

Vad kan mossa ha använts till historiskt? Titta noga på den så ni inte missar några detaljer. Många arters namn har sitt ursprung i artens utseende eller egenskaper. Om ni skulle ge er utvalda mossa ett namn, vad skulle den heta? Ta med er mossa till klassrummet och försök, med hjälp av en mossbok eller internet, ta reda på vad mossan heter. Låt eleverna montera sina mossor på kartong och göra en beskrivning av dem, både fakta och egna reflektioner. Gör en mossutställning i klassrummet. Gör övningen på motsvarande sätt fast med fokus på lavar istället, för att ta reda på mer om den organism-gruppen. Skogshistoria Leta spår av hur människan använde skogen förr i tiden. Blåstångruska — vilka bor där? Visa fler uppgifter. Mossor är en grupp gröna landväxter som sprider sig med sporer från sporhus. Mossor består av två generationer dels den gröna som man oftast ser, dels en sporproducerande som växer ut från den andra och består av sporhuset.

Det finns tre ganska tydliga grupper av mossor som har olika uppbyggnad och utseende — nålfruktsmossor, levermossor och bladmossor. Levermossorna delas in i två grupper — bållevermossor och bladlevermossor.

Grön mossa

Det är lättast att beskriva dem var för sig. Bållevermossor är uppbyggda av en så kallad bål och saknar stam och blad. Sporhusen kan sitta på paraplyliknande bildningar eller se ut som bladlevermossornas. Bladlevermossor har stam och blad som kan vara formade på olika sätt. Det är vanligt att bladen är runda eller har två till flera flikar, men saknar nerv. Sporhusen hos bladllevermossor är små, svarta och äggformade. De spricker upp i fyra flikar så att sporerna kommer ut. Bildlänkar: fetbålmossa bållevermossa , rutlungmossa bållevermossa , hjälmfrullania bladlevermossa , bäckskapania bladlevermossa , sporhus hos levermossa. Bladmossorna har alltid stam och blad. Bladen är ej flikade och oftast spetsiga och det är vanligt med någon typ av nerv i bladet — antingen lång och enkel eller kort och dubbel. Bladmossor har avancerade sporhus jämfört med levermossorna. Ofta finns en öppning på sporhuset som har tänder i mynningen. Hos många arter finns ett sporhuslock och en skyddande mössa på det omogna sporhuset.

Bildlänkar: husmossa , vanlig kvastmossa , cypressfläta , tallvitmossa , sporhus hos björnmossa. Nålfruktsmossor liknar ytligt sett bållevermossor men har en annan typ av förökningsorgan. Vad är skillnaden mellan en mossa och en lav? Mossor är gröna växter. Lavar är en dubbelorganism mellan en svamp och en alg. Hur ser man skillnaden på en mossa och en lav? Mossor är för det mesta gröna, men vissa arter kan vara mer eller mindre röda, svarta och bruna. Lavar kan vara gråa, röda, svarta, vita och vissa arter är gröna i fuktigt tillstånd. De flesta mossarter har en tydlig uppdelning mellan stam och blad. Lavarna däremot växer tätt tilltryckt mot sitt underlag eller är busklikt förgrenade och saknar helt blad.

Vanliga mossor

Lavar är i torrt tillstånd ofta mycket sköra och går lätt sönder. Lavar saknar sporkapslar. I Sverige finns drygt arter. I världen finns det mellan 10 och 20 arter beroende på vem man frågar.. Vitmossor kan bli några dm långa och björnmossor upp till en halv meter höga. Någon millimeter. Exempelvis bladmossan Ephemeropsis tjibodensis. Björnmossor har använts till t. Vitmossor har använts som kompresser för sin vattenuppsugande förmåga. Torv som bryts för jordförbättringsmedel eller för eldning är uppbyggt av gamla vitmossor. Många mossor är vackra som dekorationer i t. Gnagare som lämlar kan göra det.

Utbredningsområde och habitat

Annars är mossor rätt energifattig föda. Sporkapslarna verkar dock ibland vara ganska aptitliga för vissa insekter. De flesta mossor är ganska konkurenssvaga och trivs därför bäst där det inte finns så mycket av de större växterna. Man hittar t. Men det är inte hela sanningen för det finns även mossor som helt bygger upp vegetationen på marken t. Om man tittar ut över värden finns mossor snart sagt överallt. De är dock vanligare där det är lite fuktigare och öknar och torrområden har inte så många arter. Många arter växer endast i ett mycket fuktigt klimat.