Lipom bilder

Knöl under huden i ansiktet

Under "Kostråd och matvanor" finns råd om bra matvanor för vuxna och barn. Kostråd och matvanor Vad är nyttigt och onyttigt fett? Triglycerider utgör huvuddelen av fettet i vår mat och i våra vanligaste matfetter, till exempel smör, margariner och matoljor. Det mesta fettet i våra kroppar består också av triglycerider, och finns lagrat i fettväven. En triglycerid är uppbyggd av alkoholen glycerol och tre fettsyror. Alla triglycerider består av en blandning av olika mättade, enkelomättade och fleromättade fettsyror. Däremot är proportionerna specifika för olika fettråvaror. Smörfett består till exempel av tre fjärdedelar mättat fett medan olivolja består av tre fjärdedelar enkelomättat fett. Rapsolja består av 61 procent enkelomättade, 27 procent fleromättade och 7 procent mättade fettsyror. Triglycerider, det vanligaste fettet i våra kroppar och i maten, består till största delen av så kallade fettsyror. Fettsyrorna brukar delas upp i tre grupper — mättade, enkelomättade och fleromättade.

Enkelomättade och fleromättade fettsyror kallas gemensamt för omättade fettsyror. Alla fettsyror, både mättade och omättade, är uppbyggda av en kedja av kolatomer av varierande längd — mellan 4 och 22 kolatomer. Dessutom innehåller fettsyrorna väte och syre. Enkelomättade fettsyror har tappat två väteatomer. I stället har det bildats en så kallad dubbelbindning, vilket gör att kedjan böjs. Denna böjning kallas cis-form. Fleromättade fettsyror har två eller flera dubbelbindningar. På långa fettsyror kan det sitta ända upp till sex dubbelbindningar. Ju fler dubbelbindningar det finns desto krokigare blir fettsyran. Kroppen kan bilda de flesta fettsyrorna från kolhydrater och protein i maten. Undantag är de livsnödvändiga, så kallade essentiella, fettsyrorna alfa-linolensyra och linolsyra. Dessa fettsyror är fleromättade och kallas omega-3 och omega Det finns också fettsyror som är raka trots att de har en dubbelbindning. Då kallas böjningen trans-form i stället för cis-form, och fettsyrorna kallas transfettsyror.

Eftersom transfettsyrorna är raka får de liknande effekt i kroppen som de raka mättade fettsyrorna. Fosfolipider är uppbyggda på ett liknande sätt som triglycerider. Skillnaden är att en av fettsyrorna är utbytt mot en fosforgrupp och andra föreningar som är bundna till fosforgruppen. Fosfolipider är viktiga byggstenar i cellmembranen. De hjälper också till att transportera de fettlösliga triglyceriderna i blodet. En vanlig fosfolipid är lecitin, som finns i till exempel äggula och sojabönor. I mage och tarm bryts fettet i maten ner till mindre partiklar som tas upp i tunntarmen. Därifrån transporteras de, framför allt som triglycerider och kolesterol, via blodet och lymfvätskan ut till vävnaderna i kroppen. Där omvandlas de till energi eller lagras i fettväven. Eftersom fett inte är vattenlösligt måste fettpartiklarna få hjälp att transporteras runt i blodet. Hjälpen består av olika sorters blodfetter, så kallade lipoproteiner.

Lipoproteinerna är små runda strukturer som binder till sig kolesterol och triglycerider. Ytterst sitter proteiner och fosfolipider. Fosfolipider har en del som dras till vatten och en del som dras till fett. Den fettlösliga delen binder till sig fettpartiklarna medan den vattenlösliga delen vänds utåt, och bildar ett "skydd" mot blodet. Inuti blodfetterna transporteras även de fettlösliga vitaminerna. Steroler är en annan typ av fett, de vanligaste är kolesterol och olika växtsteroler. Steroler är en sorts fettlösliga alkoholer. Kolesterol finns i stort sett bara i animaliska livsmedel, det vill säga i kött och mejeriprodukter. Kroppen tillverkar också mycket eget kolesterol, drygt ett gram per dag. Det är två till tre gånger mer än vad kosten normalt ger. Kolesteroltillverkningen sker framför allt i levern. Kolesterol behövs för att kroppen ska kunna producera hormonet kortisol, de manliga och kvinnliga könshormonerna och D-vitamin.

I levern omvandlas en del av kolesterolet till gallsyror. Eftersom fett är lättare än vatten blir lipoproteinerna lättare ju mer fett de innehåller, därav de olika namnen på blodfetterna. Kylomikroner transporterar triglycerider ut till vävnaderna och kolesterol och de fettlösliga vitaminerna till levern. VLDL transporterar också triglycerider ut till vävnaderna. Den största delen av kolesterolet i blodet transporteras tillsammans med LDL. Om det finns mycket LDL-kolesterol i blodet kan kolesterolet tas upp av en sorts renhållningsceller, så kallade makrofager, i blodkärlens väggar. En ansamling av sådana fettfyllda makrofager är troligen en viktig orsak till att blodkärlen blir åderförfettade. Eftersom LDL-kolesterolet ökar risken för åderförfettning, vilket i sin tur ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom, kallas LDL-kolesterol ofta för det "onda" kolesterolet. HDL tar hand om överblivet kolesterol från cellerna och transporterar det tillbaka till levern.

I levern omvandlas en del av kolesterolet till gallsyror, som töms ut i tarmen via gallan. Det kolesterol som är bundet till HDL kallas också det "goda" kolesterolet. Växtsteroler liknar kolesterol men finns i livsmedel från växtriket. Växtsteroler gör att det tas upp mindre kolesterol i tarmen och därigenom kan de sänka halten av det skadliga LDL-kolesterolet i blodet. Livsmedel med tillsatta växtsteroler ska ha särskild märkning. Sådana livsmedel är avsedda för personer som vill sänka kolesterolhalten i blodet och mindre lämpliga för gravida och ammande kvinnor samt barn under fem år. På livsmedelsverket. En kaka är en liten textfil som skapas och lagras på den enhet du använder för att besöka vår webbplats, som till exempel en dator eller en mobiltelefon. Om det är okej kan du klicka på Acceptera allt. Du kan också välja bort kakor som inte är nödvändiga för att kunna använda webbplatsen. Det gör du genom att klicka på Anpassa.

Du kan ändra ditt beslut när som helst. Dessa kakor är obligatoriska. De ger tillgång till basfunktionerna för webbplatsen och de relaterade tjänsterna.

Symptom och riskfaktorer vid fettknölar på ryggen och andra ställen

Utan de här kakorna kan inte webbplatsen fungera. Därför går de inte att inaktivera. Statistiska kakor samlar in och rapporterar information om hur våra besökare använder webbplatsen. Informationen som samlas in är anonymiserad och kan inte kopplas till dig som användare. Dessa kakor hjälper oss att förstås hur vi kan förbättra vår webbplats, genom att vi exempelvis kan se vilka sidor som läses mest och hur besökare går mellan våra sidor. Du kan välja att acceptera alla kakor, eller välja bort kakor som inte är nödvändiga för att kunna använda webbplatsen. Du kan ändra ditt val när som helst. Enligt lag ska du få information om att webbplatsen använder kakor och vad dessa används till. Du ska även informeras om hur du kan välja bort kakor.

Knölar under huden på låren

Läs mer om våra olika kakor nedan. En kaka är en liten textfil som webbplatsen du besöker sparar på din dator. Det finns två typer av kakor. Om dessa inte kan spjälkas av lipoproteinlipas i muskler och fettvävnad, eller om fettvävnaden är insulinresistent och därför inte kan lagra fettet, kan levern hamna i en besvärlig situation som gör att fettet istället lagras som fettdroppar i levercellerna. Man får så kallad fettlever steatohepatit , som på allvarliga sätt stör leverns normala kontroll av kroppens ämnesomsättning. Vid lipodystrofi saknas normal, välfungerande fettvävnad helt eller delvis vilket leder till att leverns normala metabola funktioner sätts ur spel av fettinlagring. Den och hela kroppen blir insulinresistent och patienterna utvecklar tidigt typ 2-diabetes och blodfettsrubbningar fastän de är påfallande magra. Vårt projekt handlar om att med genterapi ge levern möjlighet att bryta ner ett överskott av fett. Behandlingen skulle i första hand inriktas på personer med lipodystrofi, eftersom det idag saknas bra behandlingsalternativ för denna grupp.

Vårt tredje projekt är snarlikt huvudprojektet Lipisense och går ut på att höja lipoproteinlipasets aktivitet i kroppen, men här riktar vi oss mot vanliga blodfettsrubbningar i stora patientgrupper. Syftet är att hitta en kemisk substans som på enkelt sätt kan ges i tablettform, sannolikt ofta i kombination med kolesterolsänkande läkemedel. Behandlingen fokuserar på att normalisera främst triglyceridnivåerna i blodet. Det skulle minska den välkända kvarvarande risken för förfettning av blodkärlen med åderförkalkning som följd, trots effektiv sänkning av kolesterolnivåerna. Med vår tänkta behandling skulle man också skydda levern och andra vitala organ mot fettinlagring. Vad gäller lipoproteinlipas är det ingen tvekan om att ett läkemedel som kan höja enzymets aktivitet när den av olika anledningar sviktar vore ett stort framsteg. Ett läkemedel mot leverförfettning vore ett fantastiskt verktyg för behandling av både ovanliga och av vanliga metabola rubbningar som annars riskerar att leda till allvarlig sjukdom.

Hård knöl under huden på magen

Medgrundare och styrelseledamot i Lipigon Pharmaceuticals. Operativ som seniorkonsult med fokus på vetenskapen, metoder och utveckling. Seniorprofessor vid institutionen för medicinsk biovetenskap vid Umeå universitet. Internationellt erkänd auktoritet inom molekylär fetthantering med fler än vetenskapliga artiklar inom forskningsområdet lipider och lipidtransport i blodet. Här lades grunden till dagens bolag Lipigon. Både Thomas och jag är väldigt stolta över att vi har kommit så här långt med utvecklingen av företaget. Det är väl alla forskares dröm att det arbete man lagt ner och de upptäckter man gjort ska komma till nytta. Ofta är det ju ett långt perspektiv från upptäckt till, exempelvis, en ny behandlingsmetod för en sjukdom. I vårt fall kanske vi hinner uppleva en sådan framgång under vår livstid. Nilsson har köpt aktier i Lip Lipigon Pharmaceuticals AB "Lipigon" , bjuder härmed in till en bolagspresentation med en uppdateri Vad är lipider?

Vad är lipider och varför är det intressant att utveckla läkemedel för lipidrelaterade sjukdomar? Du har forskat på lipider i över 45 år. Vad är det som gör det så spännande? Kan du berätta mer om vad det är? Berätta mer. Vad är det? Lipidforskning Nyckelpersoner förklarar Lipigons vd om framtiden Fem frågor till Hugo Petit Lipigons innovativa metod banar väg för effektivare behandling mot ARDS Nya era för Lipigon — första människan har fått Lipisense Triglycerider — de okända blodfetterna Vad är lipider? RNA, genterapi och klassiska småmolekyler — hur utnyttjas de i Lipigons projekt? Hur fungerar målproteinet i Lipisense?