VÅR VIKTIGASTE NATURRESURS

Hur livets villkor och ekologi kan studeras på olika nivåer. Organiska och oorganiska ämnen i vardag och samhälle. Industriella processer, teknikutveckling och miljöperspektiv som rör framställning av moderna material, livsmedel och andra produkter. Naturvetenskapliga arbetsmetoder, till exempel observationer, klassificering, mätningar och experiment samt etiska förhållningssätt och estetiska upplevelser kopplade till det naturvetenskapliga utforskandet. Naturvetenskapens betydelse för mänsklighetens kultur och världsbild. Upptäckter och framsteg inom till exempel medicin, energi och materialutveckling ur historiska, nutida och framtida perspektiv. Eleven kan ge några utförliga exempel på hur naturvetenskap kan kopplas till hållbar utveckling. Eleven kan översiktligt beskriva hur naturvetenskap organiseras och kan användas för kritisk granskning. Lagar och regler.

Naturvetenskap – Wikipedia

Kopplingar till grundskolans och gymnasieskolans styrdokument Gymnasiets ämnesplan i naturkunskap I syftestexten är följande formuleringar relevanta för arbetet med frågor som handlar om genmodifierade växter: Undervisningen i ämnet naturkunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i naturvetenskap samt förmåga att kritiskt värdera och ta ställning i frågor som har ett naturvetenskapligt innehåll. Den ska leda till att eleverna utvecklar förståelse av hur naturvetenskapliga kunskaper kan användas i såväl yrkesliv som vardagsnära situationer och för att göra personliga val och ställningstaganden. Utifrån aktuella frågeställningar och företeelser ska undervisningen ge eleverna möjlighet att använda naturvetenskapliga kunskaper och arbetsmetoder. Det betyder att samtidigt som undervisningen ska behandla olika innehåll som till exempel miljö- och klimatfrågor, jordens resursfördelning, kretslopp, hälsa eller genmodifiering ska den också påvisa hur dessa frågor kan hanteras utifrån ett naturvetenskapligt förhållningssätt.

Genom att få diskutera och utforska frågor med samhällsanknytning ska eleverna ges möjlighet att befästa, fördjupa och utveckla naturvetenskapliga kunskaper för att kunna möta, förstå och påverka sin samtid Undervisningen i ämnet naturkunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Förmåga att använda kunskaper om naturvetenskap för att diskutera, göra ställningstaganden och formulera olika handlingsalternativ.

Kopplingar till grundskolans och gymnasieskolans styrdokument

Kunskaper om naturvetenskapens roll i aktuella samhällsfrågor och i förhållande till hållbar utveckling. Kunskaper om olika livsstilars konsekvenser såväl för den egna hälsan som för folkhälsan och miljön. Därför kan ovanstående kategorisering snarare ses som en riktlinje än som ett strikt regelverk. Naturvetenskapen utnyttjar andra discipliner för att hjälpa till vid uppställande av hypoteser, kontroll av dessa samt sammanfattande av resultatet. Dessa discipliner räknas dock inte till själva naturvetenskapen. Särskilt matematiken utgör ett oumbärligt hjälpmedel i studiet av många naturvetenskaper, och speciellt inom fysiken finns mängder av matematiska tillämpningar. Många nya fysikaliska idéer och upptäckter har föregåtts av att man på rent matematisk grund har förutsett vissa samband, som sedan har kunnat verifieras empiriskt. Matematiken i sig är dock inte en naturvetenskap, eftersom den inte grundar sig på empiri, utan fungerar istället som ett verktyg i forskningen.

LÄRARHANDLEDNING

Även datavetenskap och statistik används flitigt inom naturvetenskapen. Begreppet naturforskning är en äldre föregångare till begreppet naturvetenskap och används ofta i vår tid för att beteckna en parallell form av forskning, som innebär mer intuitivt inspirerade studier av naturen, världen, dess funktioner och möjliga samband och begränsar sig ofta inte bara till den så kallade fysiska , direkt påtagliga världen, utan innefattar ofta ett metafysiskt , filosofiskt och esoteriskt perspektiv på tillvaron. Ofta har gränslandet mellan de två slags områdena varit flytande, och inte minst inom den moderna, teoretiska fysiken och kosmologin kan det ibland sägas vara svårt att begränsa sig till rent empiriska, traditionella metoder. Till senare tiders rena naturforskare kan räknas bland andra Johann Wolfgang von Goethe , Rudolf Steiner och dennes efterföljare inom antroposofiska rörelsen, Viktor Schauberger , Masaru Emoto. Även flera av den moderna naturvetenskapens förgrundsgestalter har sysselsatt sig med och skrivit om dessa metafysiska perspektiv, bland andra Werner Heisenberg , Erwin Schrödinger , Louis de Broglie , James Hopwood Jeans , Max Planck , Wolfgang Pauli och Arthur Eddington.

Läst 4 januari