Psykisk mobbning vuxna

Vem blir mobbad

Effekten av mobbning kan märkas ännu som vuxen. Mobbning innebär att upprepade gånger skada en annan, psykiskt eller fysiskt. Mobbningen kan ske i nära kontakt eller på distans. Mobbaren har fysiskt, socialt eller på annat sätt en starkare ställning än den mobbade. Mobbaren själv kan ha psykiska problem eller ha illa att vara i sitt liv. Mobbaren har ofta människor runt sig som stöder hen och aktivt deltar i mobbningssituationer. Vissa kan också vara längre bort från situationen, men delta genom att till exempel skratta åt den mobbade personen eller isolera dem. Andra, å andra sidan, deltar inte alls i mobbningen, men ingriper inte heller. På detta sätt möjliggör gruppen mobbningen. Många märker inte ens att de är inblandade i mobbning eller agerar som möjliggörare av den. Också barn och ungdomar som huvudsakligen beter sig bra och inte har några särskilda problem i sina liv kan vara inblandade i mobbningen. Detta kan bero till exempel på. Mobbning är aldrig acceptabelt eller den mobbades fel.

Du är inte dålig. Du är bra precis som du är. Mobbaren är själv ansvarig för sina handlingar. Hen kan vara osäker på sig själv, söka andras gunst eller ge utlopp för sina egna dåliga känslor. Kom också ihåg att mobbningen inte definierar dig eller ditt liv. Du är alltid mycket mer än en mobbad person: en hel person med styrkor och utmaningar, samt olika roller och sätt att agera beroende på situationen. Mobbaren kan välja en viss egenskap som den andra mobbas för. Den mobbade blir också ofta stämplad som annorlunda. Man kan bli mobbad för i princip vad som helst. Därför lönar det sig inte att skylla sina egna egenskaper för mobbningen. Det är alltid skäl att berätta för en vuxen om mobbningen, till exempel:. Det kan kännas svårt, men det är vanligtvis nödvändigt för att stoppa mobbningen. Det är ofta svårt att stoppa mobbningen på egen hand. Vid planering av åtgärder tas den mobbades önskemål i beaktande. Om du upptäcker mobbning ska du försöka ingripa.

Du kan få tips för detta av till exempel en lärare, skolkurator eller psykolog. Med hjälp av egenvårdsprogrammen kan du förbättra ditt välbefinnande om du är orolig för din psykiska hälsa eller uppvisar lindriga symtom. I egenvårdsprogrammet finns information och övningar. Chillaa-appen hjälper till vid ångest, spänning och stress och hjälper dig att bygga upp ditt självförtroende. Med hjälp av symtomtestet kan du bedöma hur allvarliga dina symtom är. I anslutning till resultaten får du också tips på vad du bör göra härnäst. Studien, som publicerades i Lancet Psychiatry år , visar att de som blivit mobbade har mer psykiska problem som unga vuxna än de som blivit misshandlade av sina föräldrar. Resultatet har förvånat många forskare. Dieter Wolke gissar att det delvis kan bero på att barn som blir misshandlade hemma oftare också blir mobbade, kanske för att de är ledsna eller tillbakadragna. Men Dan Olweus är inte förvånad över resultaten.

Han menar att en del av problemet är att skolan länge har varit ett väldigt slutet system där föräldrarna har haft begränsat inflytande. Exempelvis har lärare uppmanat mobbare och offer att skaka hand med varandra, något som kan innebära en ny kränkning för offret. Resultaten kan dock inte bevisa att mobbning verkligen orsakar psykiska problem — bara att det finns ett klart samband. Men det finns andra indikationer. Forskare har även tittat på enäggstvillingar. Det är en mycket kraftfull studiedesign, förklarar Louise Arseneault. Eftersom dessa tvillingar delar exakt samma genetiska uppsättning och växte upp i samma hemmiljö så kan man vara ganska säker på att försämrad psykisk hälsa efter mobbning faktiskt har orsakats av just mobbningen. Redan år kunde Louise Arsenault visa att det finns en sådan koppling, åtminstone för tioåringar som varit mobbade tidigare. Men hur går man vidare efter mobbning? Det kan vara frestande att söka upp och konfrontera sina gamla plågoandar.

Men detta är inget som rekommenderas av de forskare jag talat med. De har ofta totalt omvärderat händelsen, säger Dieter Wolke. Risken är att det hela slutar som i Anna Odells film Återträffen, som iscensätter en återträff med regissörens högsstadieklass där hon har varit mobbad. Det är nog bättre att fokusera på sig själv. En anledning till att mobbning kan påverka oss även efter att den har upphört är att den kan ge upphov till skadliga tankemönster. Man kan börja se sig själv så som mobbarna såg en. Enligt Dieter Wolke kan man börja ha negativa förväntningar på att andra vill en illa i nya sociala situationer, även om det inte är så. Man kanske blir ledsen och går därifrån helt i onödan. Calli Tzani-Pepelasi, docent i psykologi vid University of Huddersfield i Storbritannien, forskar om mobbning och har själv varit mobbad under en tid. Hon säger att upplevelsen gjorde det svårt för henne att lita på andra. Många skäms över att de blivit mobbade och tycker att de har sig själva att skylla — de kanske var för tjocka, smala, aggressiva eller svaga.

Att acceptera det som hänt är viktigt för att få ett slags avslut och kunna gå vidare. Förlåtelse kan också hjälpa, säger hon. Dessa kognitiva fördomar, som kan bryta ner både självkänsla och relationer, har dock en automatik.

Mobbad i skolan

Men vi kan göra oss av med dem om vi bara är medvetna om att de finns. Själv insåg jag att jag ibland tolkade omvärlden på ett sätt som gjorde mig ledsen. Nu har jag börjat förändra hur jag tänker och agerar. Om man har psykiska problem som man misstänker är kopplade till mobbning men samtidigt är förvirrad över hur tankarna hänger ihop, kan man få hjälp av en psykolog. Metoder som kognitiv beteendeterapi, som bygger på att ändra hur man tänker och agerar, kan hjälpa en att gå vidare. Dan Olweus tror att gruppterapi skulle kunna vara särskilt effektivt. Dan Olweus understryker att mobbning i skolan faktiskt är ett stort folkhälsoproblem och att det är viktigt att även reducera och förebygga problemen. Bland annat har han skapat Olweusprogrammet mot mobbning, vilket är ett av de internationellt mest använda forskningsbaserade programmen och består av samordnade åtgärder på skol-, klass- och individnivå.

Mobbning är fel och kan vara brottsligt

I vetenskapliga studier har han dokumenterat att nivån av mobbning vanligtvis minskar med 30—50 procent efter 8 månaders arbete med programmet. Men det finns mer kontroversiella idéer. Forskning visar att barn som är tillbakadragna, ensamma och lätt blir upprörda oftare blir mobbade. Det finns också en ökad risk om man är ny på skolan eller invandrare till exempel. Louise Arseneault menar att man skulle kunna hjälpa barn i riskzonen genom att ge dem verktyg så att de kan undvika att bli mobbade i framtiden. Det kan inkludera tips om hur man skaffar vänner eller säger ifrån mer effektivt. För mig känns detta olustigt, som om det vore ens eget fel att man blev mobbad. Det tycker också Dan Olweus, som varnar för åtgärder som går ut på att försöka göra offren mer tåliga och robusta. Men Louise Arseneault säger att det inte handlar om att skuldbelägga och att det inte är konstigare än att man skyddar sig mot brottslingar genom att låsa dörren eller att undvika att gå hem ensam mitt i natten.

Man undrar förstås vad som händer med dem som faktiskt mobbar. Hur mår de senare i livet? Det råder det olika uppfattningar om. Forskare tror exempelvis att kronisk stress leder till ökad inflammation i kroppen. Dieter Wolke har därför tittat på biologiska markörer för inflammation och upptäckt att de som mobbade när de var unga, i vuxen ålder hade lägre halter av systemisk inflammation i kroppen än både de som blivit mobbade och de som aldrig varit inblandade i mobbning över huvud taget. Detta tyder på att de är friskare för att de utsatts för mindre stress. Han menar också att mobbare ofta är socialt smarta, men eventuellt har lägre empatiförmåga. Men Louise Arseneault och Dan Olweus är överens om att en betydande andel av barn och unga som mobbar andra kännetecknas av så kallade beteendestörningar, en tendens att kränka andra personers rättigheter och överträda sociala normer. Att mobba andra är faktiskt ett kriterium för att bli diagnostiserad med beteendestörning enligt diagnosmanualen DSM Detta har en koppling till antisociala tendenser, låg impulskontroll och bristande empati som kan leda till problem senare i livet.

Det mönstret stämmer väl med vad Dan Olweus sett i sin forskning. I en studie följde han upp pojkar från Storstockholm i brottsregistret och fann att de som hade klassificerats som mobbare under skoltiden var starkt överrepresenterade. Runt 55 procent hade blivit dömda för ett eller fler brott. Calli Tzani-Pepelasi påpekar dock att det är viktigt att komma ihåg att alla mobbare inte har samma profil. Hennes doktorsavhandling från visar att många mobbar främst för att de är rädda för att själva bli drabbade och att de flesta faktiskt känner skuld. Gränsen mellan mobbare och mobboffer kan även vara flytande. Forskningen visar tydligt att denna grupp, som både mobbar och blir mobbade, faktiskt mår sämre i längden än de som bara blivit mobbade. Tanken svindlar. Jag funderar över tiden då jag faktiskt inte var mobbad. Hur betedde jag mig själv mot andra? Försvarade jag mobbade elever?