Bröstcancer grad 3 överlevnad

Det finns inga garantier för att inte drabbas även om vi lever hälsosamt, men genom att göra förändringar i rätt riktning minskar risken avsevärt. Varje liten förändring i rätt riktning räknas. Av hudcancerformerna är endast malingt melanom medräknat. Antal personer som insjuknat i respektive cancerform till följd av de påverkbara riskfaktorer som ingick i IHE-rapporten. Antal personer per riskfaktor. År klassades charkuterier som cancerframkallande, då de ökar risken för tjock- och ändtarmscancer. Även rött kött klassades som troligen cancerframkallande och rekommendationen är att äta högst gram tillagat rött kött per vecka. Charkuterier bör undvikas helt. Även tobaksrökning ökar risken för ett stort antal sjukdomar, däribland cancer. Omkring 6 årliga cancerfall i Sverige kan knytas till rökning, och ungefär 5 personer om året dör av tobaksrelaterad cancer. Läs mer om att minska risken för cancer. Redan innan hon blev sjuk betydde hästarna allt för Anna Lundgren.

När hon fick diagnosen blodcancer blev hästarna än viktigare. Oavsett behov måste rehabilitering vid bröstcancer alltid anpassas efter individen. Så blir det sällan idag och det vill sjuksköterskan och forskaren Marlene Malmström ändra på. När Ghigi Berndtsson behandlades för bröstcancer längtade hon efter att kunna ta långa promenader igen. Och samtidigt ville hon stötta forskningen. Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Cancerfondens integritetspolicy. Statistik om cancer Statistik om insjuknande, överlevnad och dödlighet i cancer samt riskfaktorer. Statistik om insjuknande, överlevnad och dödlighet i cancer samt riskfaktorer. Om cancer. Hitta rätt direkt. Insjuknande — så många får cancer Antal personer i Sverige som fick ett cancerbesked under Vill du se statistik för en viss cancerform? Vi har egna sidor för de vanligaste cancersjukdomarna. Insjuknade i län — kvinnor Antal fall bland kvinnor som insjuknat per län, per invånare, åldersstandardisering befolkningen Insjuknade i län — män Antal fall bland män som insjuknat per län, per invånare, åldersstandardisering befolkningen De vanligaste cancerformerna Antal fall och personer Källa: Socialstyrelsen.

Vad säger statistiken? Bland män och totalt är prostatacancer den vanligaste cancersjukdomen, sett till antal insjuknande personer. Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor. Prostatacancer är den cancerform som orsakar flest dödsfall bland män. Lungcancer är den cancerform som orsakar flest dödsfall bland kvinnor. Den diagnosgrupp som ökar mest är hudcancer exklusive malignt melanom och basalcellscancer. Vanligaste cancerformer bland kvinnor Bröstcancer Hudcancer Tjocktarmscancer Lungcancer Malignt melanom i huden. Vanligaste cancerformer bland män Prostatacancer Hudcancer Malignt melanom i huden Tjocktarmscancer Urinblåsecancer. Insjuknande i 5-årsklasser Antal cancerfall per invånare, åldersstandardiserat efter befolkningen år och världspopulationen. Risken för cancer ökar med ålder Risken att insjukna ökar med stigande ålder. Prevalens män och kvinnor som har eller har haft cancer någon gång och levde i slutet av Vad är prevalens?

Överlevnad På ett generellt plan har överlevnaden i cancer ökat. Överlevnaden ökar för flera cancersjukdomar tack vare att forskningen har gått framåt.

Leva med spridd bröstcancer

Vad är relativ överlevnad? Relativ överlevnad sedan Totalsiffror cancer, relativ 5-årsöverlevnad respektive årsöverlevnad , per kön. Den relativa överlevnaden går upp Även om allt fler får en cancerdiagnos så minskar risken att avlida i cancer något. Dödlighet Cancer är den vanligaste dödsorsaken för personer yngre än 80 år. Antal dödsfall i olika cancerformer Antal dödsfall Lungcancer dödligaste cancerformen Lungcancer är den cancerform flest personer dör av. Insjuknande och dödlighet Totalsiffror för cancer, Fler blir sjuka, dödligheten sjunker Cancerfallen i Sverige fortsätter att öka. Riskfaktorer 28 procent av all cancer beräknas bero på påverkbara riskfaktorer. Cancer och riskfaktorer 15 är det antal personer som beräknas att ha fått en cancerdiagnos till följd av någon av de sju påverkbara riskfaktorerna som ingick i en rapport från Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi IHE-rapporten Insjuknande till följd av påverkbara faktorer Antal personer som insjuknat i respektive cancerform till följd av de påverkbara riskfaktorer som ingick i IHE-rapporten.

Tidigare var insjuknandet högst bland de äldsta kvinnorna, medan det nu är gruppen 60—69 år som har den högsta incidensen 8fedb36f-e2cb8-a7bb-eeeaed03 6 Figur 3. Insjuknande i olika åldersgrupper över tid. Inom Sverige och Norden finns betydande geografiska skillnader i insjuknande, se figur 4. Sedan många år finns en nord-sydlig gradient med högst incidens i söder. Storstadsområdena har i förhållande till övriga delar av landet också en hög incidens 8fedb36f-e2cb8-a7bb-eeeaed03 6 Figur 4. Skillnader i insjuknande i Norden. Relativ årsöverlevnad kan tolkas som den andel patienter som skulle ha levt i 10 år efter diagnosen i frånvaro av andra dödsorsaker.

Bröstcancer ålder

Figur 5. Relativ årsöverlevnad över tid. Dödligheten i bröstcancer per personer har minskat under senare decennier, se figur 2 och figur 6 8fedb36f-e2cb8-a7bb-eeeaed03 6 Figur 6. Dödlighet per personer i olika åldersgrupper över tid.

Elakartad bröstcancer

Bröstcancerdödligheten varierar betydligt mellan olika länder där Sverige har en relativt låg dödlighet sedan flera decennier, se figur 7. Figuren visar dödlighet i åldrarna 35—69 år, men mönstret är likartat när alla åldrar inkluderas. Figur 7. Dödlighet per personer 35—69 år i olika länder. Källa: WHO e5cda-b53dd3fa3d 11 I Sverige kan man inte se några betydande skillnader i dödlighet mellan olika områden. Figur 8 visar dödlighet i alla åldrar, men mönstret är likartat när analysen begränsas till åldrarna 35—69 år. Figur 8. Dödlighet per personer i olika sjukvårdsregioner över tid. Sverige har sedan ett välfungerande cancerregister. Diagnostiserade fall ska anmälas av både behandlande läkare och patolog. Viktigt är också att undersöka om data är korrekta. Ett problem är att det i tidigare cancerstatistik inte framgår om det är en förstagångscancer eller ett återfall alternativt en ny tumör. Vidare är det endast under senare år som antal individer, och inte bara antal diagnoser, rapporterats.

Återfall ska inte rapporteras enligt Cancerregistrets instruktioner cf86daba2-dd5e81e0e7ce 13 , men definitionen av återfall, respektive en ny primärtumör, varierar. Detta försvårar tolkning av skillnader över tid och mellan olika områden. Incidensökningen är mest betydande i åldersgrupper som omfattas av screening figur 3. Detta är dock förväntat eftersom screening ska leda till just tidigare upptäckt av tumörer. En viktigare fråga är om screeningen hittar kliniskt oviktiga tumörer, så kallad överdiagnostik. Överlevnad mätt som andelen av alla med sjukdomen som dör case-fatality rate eller en kvot av dödligheten och incidensen har förbättrats påtagligt under senare decennier. Detta är dock ett svårvärderat mått eftersom en ökad diagnostik av små tumörer som troligen inte skulle ha gett symtom överdiagnostik ökar nämnaren antal sjuka , och med oförändrad täljare antal döda får man en skenbart förbättrad överlevnad. På samma sätt kan en förbättrad årsöverlevnad vara en effekt av att tumörerna hittas tidigt och att tiden till eventuell död automatiskt förlängs så kallad lead time bias.

Information om stadium vid diagnos är därför viktig när överlevnad utvärderas. Ett problem är att cancerregistret tidigare inte samlade in denna information. Detta sker dock sedan ett antal år och framtida jämförelser kommer därför att underlättas. I Sverige registreras underliggande och bidragande dödsorsaker. Man har tidigare befarat att validiteten gått ned på grund av en minskande obduktionsfrekvens, men det har samtidigt föreslagits att detta kan ha kompenserats av förbättrad bilddiagnostik. Antalet döda i bröstcancer ska sättas i relation till antalet kvinnor och åldersfördelningen i populationen, och detta görs vanligen genom att redovisa ålderstandardiserad dödlighet till exempel per kvinnor. I teorin kan dödligheten från en sjukdom öka av en verklig incidensökning eller sämre överlevnad till exempel på grund av ogynnsamma individfaktorer eller sen upptäckt i vissa grupper. Samtidigt skulle dödligheten kunna minska av bättre överlevnad på grund av tidig upptäckt till exempel genom screening eller förbättrad behandling.

Den minskning i dödlighet som setts för bröstcancer kan troligen förklaras av både screening och förbättrad tilläggsbehandling 44d70cb6f-4f4c-aef8-b0ceae21cf41 16 36caa3-abefe78bf 17 ca6a-bcbc8fcdef3 18 Utifrån dödlighetstrender är det dock svårt att bestämma hur stor effekt till exempel screeningen haft; för detta fordras individbaserade analyser 25f2a4fcbf2-adc8-f7d2e 19 Det som ytterligare försvårar tolkningen av trenden för bröstcancerdödlighet är att en verklig incidensökning samtidigt motverkar effekten av förbättrad överlevnad. Tolkningen av regionala skillnader i dödlighet försvåras ytterligare av att områdena är relativt små, trots att hela regioner analyseras, vilket gör att dödligheten kan svänga betydligt från år till år. Tidigare ansågs bröstcancer uppkomma i bröstkörtelns gångar duktal cancer , medan en mindre del ansågs utgå från körtellobuli lobulär cancer. Tumörer som utgår från annan vävnad, till exempel sarkom, definieras inte som bröstcancer.

Bröstcancer finns i två former: invasiv och cancer in situ CIS. CIS respekterar basalmembranen i cellskiktet och anses inte ha förmåga att kunna invadera omgivande vävnad. Cancerregistret registrerar både invasiv cancer och CIS, och sedan ett par år rapporteras de separat cf86daba2-dd5e81e0e7ce 13 Bröstcancer är en multifaktoriell sjukdom där arv- och miljöfaktorer såsom hormonnivåer och livsstil samverkar. En DNA-förändring kan uppkomma efter mutagen exponering till exempel efter joniserande strålning , vara nedärvd eller spontan. Karcinogenesen påverkas starkt av balansen mellan onkogener uppreglerade vid cancer och tumörsuppressorgener inaktiverade vid cancer. Bröstcancerprogressionen och tillväxten stimuleras sedan av hormoner främst steroidhormoner och olika tillväxtfaktorer 2bb6ceab36eaaabd4a 21 Kvinnliga könshormon har en tydligt stimulerande effekt på bröstkörteln och störst är effekten när både östrogen- och progesteronnivåerna är höga e7e3fdc-2fc6aea51ea0 22 Detta är fallet sent i menscykeln eller vid hormonersättningsbehandling med kombinationspreparat.

Mycket pekar på att livsstil och miljöfaktorer har stor betydelse för cancerutvecklingen. Man har sett hur japanska kvinnor som emigrerar till USA drabbas av en ökad sjuklighet och deras döttrar får en incidens liknande den hos amerikanska kvinnor ffefadabeb0 10 , se figur 9. Detta talar för att miljöfaktorer har en avgörande roll för utvecklingen av bröstcancer. Figur 9. Förloppet efter en bröstcancerdiagnos varierar kraftigt och utgången är starkt kopplad till flera olika faktorer. Prognostiska faktorer förutsäger risken för återfall och förtida död. De starkaste prognostiska faktorerna är olika egenskaper relaterade till tumören, till exempel stadium vid diagnos. Dessa beskrivs utförligt nedan i kapitel 9 Kategorisering av tumören. Till detta kommer så kallade prediktiva faktorer som avgör hur effektiv en specifik behandling kan förväntas vara. Ett exempel är hormonreceptorstatus där enbart receptorpositiva tumörer svarar på antiöstrogen behandling.

Prediktiva faktorer presenteras också närmare i kapitel 9. Etablerade prognostiska och prediktiva faktorer är till största delen tumörrelaterade, men man har alltmer försökt undersöka hur individrelaterade faktorer såsom reproduktiv historia och livsstil påverkar överlevnaden. Här är inte resultaten entydiga även om till exempel rökning, fysisk aktivitet, övervikt och viss typ av kost har föreslagits kunna påverka överlevnaden 42d4eefa7fcfb9c16e6b 23 ffadc-bbe11ce 24 Strålning är den enda etablerade riskfaktorn som anses ge upphov till mutationer i bröstvävnad. Joniserande strålning ökar tydligt risken, men denna observation grundar sig på japanska kvinnor som exponerades kraftigt vid atombomsexplosionerna ffefadabeb0 10 d7bcad6ce-4bac-8ffe73db63 25 Strålbehandling vid Hodgkins lymfom har i flera studier visats öka risken och detta gäller också efter strålbehandling av barncancerpatienter där strålfältet inkluderat bröstkörtlarna dcb-7eaeed-9bdebbd1b 26 Mammografi har också föreslagits öka risken för bröstcancer, men detta är mycket svårvärderat eftersom de flesta studier baseras på extrapoleringar från betydligt högre röntgenexponeringar 3de6d2bebe71dc34cba53 27 Modern mammografiteknik anses ge relativt låga stråldoser och risken för att utveckla bröstcancer kan betraktas som låg.

Riskfaktorer kan vara markörer för sjukdom till exempel ursprungsland eller utbildningsnivå men de påverkar inte cancerutvecklingen i sig själva. Trots detta är det meningsfullt att studera sådana markörer, eftersom de kan ge information om ännu inte identifierade biologiska mekanismer. Dessutom kan de identifiera högriskgrupper där ökad övervakning kan vara av nytta. Riskfaktorer kan också vara determinanter till exempel ålder eller ålder vid menarche. Detta är faktorer där man antar en direkt påverkan på cancerutvecklingen men de kan inte rimligen ändras. Slutligen finns modifierbara riskfaktorer till exempel hormonersättning och livsstil , vilka är viktiga för att förstå biologiska mekanismer och ge underlag till hälsorekommendationer. Den starkaste riskfaktorn för bröstcancer är uppenbar — kvinnligt kön. En nästan lika uppenbar riskfaktor är ökad ålder. Efter denna platå ökade sedan incidensen upp i de allra högsta åldrarna. Nu är mönstret delvis annorlunda med en puckel i incidensen för åldrarna 50—70 år, vilket troligen betingas av att det är just i dessa åldrar screening bedrivs.

I dag har kvinnor i åldern 60—69 år den högsta incidensen cf86daba2-dd5e81e0e7ce 13 En stark riskfaktor är ursprungsland, där Europa och USA har den högsta incidensen följt av Asien och sist Afrika ffefadabeb0 10 Som diskuterats ovan påverkas risken snabbt vid migration och denna riskfaktor torde därmed vara en markör för livsstil eller reproduktivt mönster. Man har uppfattat att detta skulle kunna vara en markör för andra riskfaktorer, till exempel sent barnafödande eller användning av hormonersättning se nedan , men även efter justering för dessa kvarstår effekten. En ytterligare förklaring kan vara att högutbildade kvinnor deltar i screening i större utsträckning. Risken för bröstcancer ökar när det finns andra i släkten med sjukdomen och detta beskrivs utförligt i kapitel 10 Ärftlig bröstcancer. Två ytterligare grupper av genetiska faktorer har identifierats. En grupp består av tämligen ovanliga genetiska riskfaktorer med intermediär penetrans, till exempel CHEK2 , PALB2 och ATM , och den andra gruppen består av så kallade single nucleotide polymorphisms SNPs som är relativt vanliga faktorer men med låg penetrans a55df4e-4f6caa1b 30 Tidig menarche ökar risken för bröstcancer och på samma sätt ökar risken vid en sen menopaus ffefadabeb0 10 d7bcad6ce-4bac-8ffe73db63 25 En sen första graviditet ökar också risken c9ab15ebd-acc58fdbc93c53 31 Höga endogena nivåer av östrogen ökar risken för bröstcancer c6afcfbbdcfbb 33 Detta återspeglas också i den tydliga riskökning som ses vid användning av menopausal hormonbehandling MHT i klimakteriet cd38c1ebca7d6-fed9 34 Framför allt är det kombinationspreparaten, med både östrogen och gestagener, som ökar risken.

Man har dock samtidigt observerat att kvinnor som tar MHT ofta får relativt godartade tumörer cd38c1ebca7d6-fed9 34 Den ökade risken har lett till att man nu rekommenderar behandling under en begränsad period. Samma studie visade ingen förhöjd risk efter 4 års användning och man såg också att överrisken försvinner relativt snart efter avslutad behandling a8dcaf-af75ef 36 En stor studie med MHT till postmenopausala kvinnor publicerades i slutet av augusti Studien hade en prospektiv design, och individuella patientdata från postmenopausala kvinnor som utvecklade bröstcancer under uppföljningen analyserades med metaanalysdesign. Medelvärdet för insjuknandeålder var 65 år. För östrogen enbart var risken tydligt lägre. Risken att utveckla bröstcancer kvarstod många år efter att man avslutat behandlingen, förutom för dem som behandlats under 1 års tid. Riskökningen var tydligast för HR-positiva cancrar, men man såg också en riskökning hos patienter med ER-negativa cancrar cbb40e7a0f7e6 37 Man beräknade också att ungefär 1 miljon kvinnor har utvecklat bröstcancer sedan beroende på användandet av MHT.

Till skillnad från långtidsuppföljningen av WHI-studien såg man en ökad dödlighet även hos dem som använde östrogen enbart. P-piller introducerades på talet och de första preparaten innehöll höga doser av både östrogen och gestagener. I en stor metaanalys från mitten av talet visades en liten men ökad risk för bröstcancer i samband med p-pillerintag.