Arteriella bensår

Höga nivåer av blodfetter bidrar till åderförkalkning. Andra riskfaktorer är högt blodtryck, rökning, diabetes och övervikt. Diabetes kan även ge nedsatt känsel i nerver i fötterna, vilket gör att sår inte alltid känns. Kombinationen av nedsatt känsel och minskad cirkulation ökar risken för svårläkta sår och komplikationer. Bensår som orsakas av både venös och arteriell insufficiens kallas blandsår eller kombinationssår. Symtom på bensår varierar beroende på vilken typ av bensår det är. Det finns flera saker du kan göra för att förebygga bensår:. Vi kan hjälpa dig att bedöma dina symtom och ge dig rådgivning. Vid bensår behövs ofta såromläggning vid fysisk vårdcentral. Om vi bedömer att det behövs hänvisar vi dig vidare till fysisk vård. Det finns olika orsaker till bensår. Nedsatt funktion i blodkärlen, antingen artärerna, venerna eller både och, är vanligast. Diabetes och vissa inflammatoriska sjukdomar, till exempel reumatism, kan också orsaka bensår.

Arteriella bensår brukar göra ont från sårområdet. Venösa bensår brukar inte göra ont, men de kan orsaka dov smärta och tyngdkänsla i underbenet. Rökning bidrar till nedsatt funktion i kärlen, vilket kan leda till att du utvecklar bensår. Rökning gör också att det kan ta längre tid för sår att läka. Bensår Bensår är sår nedanför knäna som inte läkt på sex veckor. Orsak till bensår. Venösa Bensår Venösa bensår är den vanligaste typen av bensår. Arteriella bensår Arteriella bensår är den näst vanligaste typen av bensår. Symtom på bensår. Symtom på venösa bensår: Sår som sitter nära fotknölarna eller på smalbenen. Sår som sitter ganska ytlig och är oregelbundna i formen. En tyngdkänsla i benen och fötterna. Dov smärta eller tyngd i benen som ökar när du ställer dig upp. Svullna fötter och underben. Symtom på arteriella bensår: Sår som sitter på tårna, hälen, fotryggen eller anklarna. Sår som är väl avgränsade och ganska djupa. Kall och blek hud kring såret, ofta en svart sårskorpa på såret.

Stark smärta, särskilt när du går eller ligger ner. Vad kan jag göra själv? Det finns flera saker du kan göra för att förebygga bensår: Motionera regelbundet.

Bensår stödstrumpor

Rörelse och starkare muskler i benen förbättrar blodflödet. Rök inte. Rökning bidrar till nedsatt blodcirkulation. Om du har diabetes är det viktigt att du får rätt behandling för att nå normala blodsockernivåer. Använd stödstrumpor om du märker att dina ben lätt blir svullna. Ta på dig stödstrumporna så fort du stiger upp på morgonen för att få bäst effekt.

Orsak till bensår

Om du har venösa bensår kan du: undvika att röka, eftersom rökning försämrar sårläkningen försöka gå ner i vikt om du är överviktig. Ju tyngre du är, desto mer belastar du venerna i underbenen. Går du ner i vikt underlättar du arbetet för venerna motionera regelbundet och vicka på fötterna mycket. Rörelserna hjälper blodflödet i venerna använda stödstrumpor hålla benen och fötterna rena och smörj dem med mjukgörande salva. Om du har arteriella bensår kan du: undvika att röka använda rymliga skor som inte skaver mot foten motionera regelbundet och äta hälsosamt för att minska risken för åderförkalkning. Behandling vid bensår. Behandling av venösa bensår: Såromläggning. Såret täcks med förband så att det hålls fuktigt för att förbättra läkningen. Förbandet kan behövas bytas varje dag i början. Såret rengörs i samband med att förbandet byts. Underbenen lindas för att minska svullnaden och förbättra blodflödet i venerna. Då läker såren lättare. Smärtlindrande läkemedel om bensåren gör ont.

Receptfria smärtstillande i första hand, om de inte hjälper kan du få smärtstillande på recept. Operation av åderbråck för att förebygga nya bensår. Åderbråck är blåaktiga, knöliga upphöjningar på benen som beror på nedsatt funktion i venerna. Om annan behandling inte hjälper, kan hud transplanteras över såret. Både strålbehandling och kemoterapi kan ha biverkningar, så det är viktigt att diskutera dem med din läkare innan du bestämmer dig för att gå igenom behandlingen. Cystor på äggstockarna kan ibland orsaka allvarliga problem om de inte behandlas ordentligt. Om du misstänker att du har en cysta på äggstockarna, kontakta din läkare så snart som möjligt för att diskutera behandlingsalternativ. Cystor på äggstockarna är en vanlig gynekologisk sjukdom som kan orsaka obehagliga symptom och ibland allvarliga komplikationer. Cystor uppstår när folliklar, eller små hålrum i äggstockarna, fylls med vätska. De kan vara små eller stora och ibland kan de bli inflammerade eller orsaka smärta.

Lyckligtvis finns det många sätt att förebygga cystor på äggstockarna. Den bästa metoden för att förebygga cystor på äggstockarna är att ha en hälsosam livsstil. Det innebär att man ska äta en balanserad kost, träna regelbundet och undvika tobak och alkohol. Att hålla sig hydrerad och undvika stress är också viktigt. Det är också viktigt att se till att man har regelbundna gynekologiska undersökningar. Detta gör att läkaren kan upptäcka eventuella problem tidigt och ge råd om hur man ska hantera dem. Det kan också vara bra att ta preventivmedel om man har sexuell aktivitet, eftersom detta kan minska risken för cystor på äggstockarna. Om man redan har cystor på äggstockarna kan det vara bra att ta mediciner som minskar inflammationen och lindrar symtomen. Ibland kan det vara nödvändigt att genomgå en operation för att ta bort cystan, men detta bör endast göras av en erfaren läkare. Att följa dessa tips kan hjälpa till att förebygga cystor på äggstockarna och hjälpa till att upprätthålla god hälsa.

Om man misstänker att man har cystor bör man kontakta sin läkare så snart som möjligt för att få råd om hur man ska hantera dem. Cystor på äggstockarna är en vanlig gynekologisk sjukdom som kan orsaka allvarliga komplikationer. Cystor är små, vätskefyllda blåsor som bildas på äggstockarna. De kan vara olika stora och ibland kan de försvinna av sig själva. I andra fall kan de dock leda till allvarliga komplikationer. En av de vanligaste komplikationerna till cystor på äggstockarna är akut buksmärta. Detta beror på att cystorna kan växa och orsaka tryck mot organen i buken, vilket ger upphov till smärta. Smärtan kan vara mild eller svår och kan ofta stråla ut mot ryggen eller benet. Om du upplever akut buksmärta ska du söka läkarvård omedelbart. En annan allvarlig komplikation som kan uppstå vid cystor på äggstockarna är infektion. Cystorna kan bli inflammerade och orsaka feber, illamående och kraftig buksmärta. Om du misstänker att du har drabbats av en infektion ska du söka läkarvård direkt.

Faktorer som ökar risken för bensår

En annan komplikation som kan uppstå vid cystor på äggstockarna är ruptur. Det innebär att cystan brister och vätskan som finns inuti den sprids i buken. Detta kan leda till allvarliga problem såsom blödningar, inflammation eller sepsis blodförgiftning. Om du misstänker att din cysta har brutit sig ska du söka läkarvård omedelbart. Cystor på äggstockarna kan orsaka allvarliga komplikationer om de inte behandlas ordentligt. Om du misstänker att du har drabbats av en cysta ska du söka läkarvård för att få rätt diagnos och behandling. Cystor på äggstockarna är en vanlig gynekologisk sjukdom som kan orsaka obehagliga symptom och komplikationer. Prognosen för cystor på äggstockarna varierar beroende på typen av cysta, storleken och om den har förändrats. Cystor på äggstockarna är ofta godartade och kan behandlas med läkemedel eller kirurgi. Om cystan inte försvinner efter behandling, kan den växa tillbaka. Det finns också risk för att cystan ska bli malign, vilket kan leda till allvarliga komplikationer.

Det finns olika typer av cystor på äggstockarna, inklusive funktionella cystor, endometrioscystor och dermoidcystor. Funktionella cystor är de vanligaste och är oftast godartade. Dessa cystor uppstår när follikeln i äggstocken inte brister som den ska och en vätska ackumuleras istället. Endometrioscystor uppstår när endometriet det inre skiktet av livmoderslemhinnan växer utanför livmodern och bildar en cysta. Dermoidcystor är godartade tumörer som består av olika typer av vävnad, inklusive hud, hår och tandvävnad. Behandlingen av cystor på äggstockarna beror på typen av cysta, storleken och om den har förändrats. Ibland kan läkemedel användas för att minska storleken på cystan eller förhindra att den växer tillbaka. Kirurgi kan ibland vara nödvändigt för att ta bort cystan helt. Om det finns tecken på cancer, kan ytterligare behandlingar krävas. Prognosen för cystor på äggstockarna beror på typen av cysta, storleken och om den har förändrats.

De flesta funktionella cystor går bort utan behandling inom ett par månader. Endometrioscystor kan ibland behöva behandlas med läkemedel eller kirurgi för att undvika komplikationer. Dermoidcystor måste oftast tas bort kirurgiskt eftersom de kan växa stora och orsaka smärta. Om det finns tecken på cancer måste patienten genomgå ytterligare behandlingar för att minska risken för spridning av cancerceller. Generellt sett är prognosen för cystor på äggstockarna god om de upptäcks tidigt och behandlas rätt. Det är dock viktigt att patienten regelbundet undersöks av sin läkare för att identifiera eventuella förändringar i cystan som kan indikera en allvarligare sjukdom. Differentialdiagnoser till cystor på äggstockarna är ett viktigt diagnostiskt verktyg som används för att hjälpa läkare att identifiera orsaken till en patients symtom. Differentialdiagnoserna är specifika för varje patient och kan inkludera både fysiska och laboratorietester.

Cystor på äggstockarna är vanliga och kan ha många olika orsaker, inklusive infektioner, hormonella störningar, tumörer eller skador. För att fastställa den exakta orsaken till cystorna måste läkaren göra en differentialdiagnos. Detta innebär att läkaren undersöker patienten och utför tester för att utesluta andra sjukdomar som kan ha liknande symtom. En vanlig differentialdiagnos för cystor på äggstockarna är en ultraljudsundersökning. Ultraljud används för att skapa en bild av cystorna och hjälpa läkaren att avgöra om det finns någon annan orsak till cystorna. Om läkaren misstänker att cystorna har orsakats av en infektion eller hormonell störning kan ytterligare tester som blodprov eller urinprov ordineras för att bekräfta diagnosen. Om läkaren misstänker att cystorna har orsakats av en tumör kan ytterligare tester som röntgen eller datortomografi CT ordineras för att bekräfta diagnosen. I vissa fall kan läkaren också behöva ta ett vävnadsprov från cystan för att undersöka det noggrant under ett mikroskop.

Genom att utföra dessa olika tester kan läkaren fastställa den exakta orsaken till cystorna och bestämma vilken typ av behandling som är bäst lämpad för patienten. Det är viktigt att komma ihåg att differentialdiagnoser inte alltid ger ett entydigt resultat, så det är viktigt att diskutera alla alternativ med din läkare innan du bestämmer dig för en behandlingsplan. Cytomegalovirus CMV är en vanlig virusinfektion som kan orsaka allvarliga komplikationer hos personer med nedsatt immunförsvar. CMV är en herpesvirus som är mycket vanligt förekommande, och de flesta människor har haft det någon gång i sitt liv. De flesta infektioner är asymtomatiska eller milda, men vissa personer kan utveckla allvarliga symtom. CMV överförs främst via saliv, blod eller andra kroppsvätskor från en infekterad person. Det kan också överföras genom sexuell kontakt eller via moderkakan till ett foster. CMV-infektioner är vanligast hos barn och ungdomar, men de kan också förekomma hos vuxna.

De flesta som blir infekterade med CMV får inga symtom alls, eller bara milda symtom som feber, trötthet och huvudvärk. Dessa symtom brukar försvinna inom några veckor utan behandling. I vissa fall kan dock CMV orsaka allvarliga infektioner som lunginflammation, leversjukdomar och hjärninflammation. Personer med nedsatt immunförsvar, såsom HIV-positiva personer, är extra benägna att utveckla allvarliga infektioner orsakade av CMV. Dessa infektioner kan vara svåra att behandla och kan leda till permanent skada eller död. För att förebygga infektioner med CMV bör man undvika att dela mat, bestick eller glas med andra personer. Man bör också undvika sexuell kontakt med personer som har en aktiv CMV-infektion.