Syftet med biståndet

Wikin var då ett enkelt sätt för att kunna uppdatera och lägga till ny information via en webbläsare. Denna den första wikin, som fick namnet Portland Pattern Repository's Wiki [ 3 ] , är än idag en av Internets största wikier. Ordet wiki åsyftar oftast en wiki med fritt och öppet innehåll som är tillgänglig för allmänheten och där alla besökare kan hjälpas åt att skriva och förbättra sidornas innehåll. Därför finns i regel ingen central redaktion, och materialets tillförlitlighet är därför varierande. Det förekommer även wikier där enbart ett begränsat antal betrodda har möjlighet att redigera, och ibland även läsa. Sådana wikier kan bland annat publiceras på intranät som bara är nåbara inom det egna företaget. I dessa fall är wikitekniken enbart ett sätt att underlätta kollaborativt utvecklande av en webbplats, alternativt ett sätt att samarbeta inom ett mer begränsat projekt. En öppen wiki växer i allmänhet snabbare och lockar fler författare än en webbplats där publiceringen fördröjs av granskning av experter.

En wikisida med stort redigeringsdjup, det vill säga som många författare har bidragit till, är i allmänhet mer trovärdig än en sida med få bidrag. En nyckel till wikikonceptet är versionshantering. Det innebär att när någon sparar en ny version av texten, finns den gamla kvar och kan återställas vid behov. Detta gör att vandalism avsiktligt sabotage , klotter oavsiktligt sabotage , spam och misstag snabbt kan upptäckas och återställas. En wiki har likheter med andra webbpubliceringssystem , där man också kan möjliggöra versionshantering och kollaborativ webbaserad WYSIWYG -redigering, exempelvis av en grupp webbredaktörer inom en organisation.

Två sorters bistånd

Viktiga skillnader är att andra webbpubliceringssystem i regel inte visar sidhistoriken för allmänheten, att dessa kan hantera arbetsflöden för granskning och godkännande av webbsidesversioner innan publicering, att olika användargrupper har ansvar för olika sidor och att sidorna organiseras i en hierarkisk trädstruktur. En wiki har å sin sida diskussionssidor kopplade till varje publik sida och tillåter sammanfattande redigeringskommentarer i historiken. En wiki organiseras i allmänhet i en platt struktur där varje sida har ett unikt namn, vilket gör att en wiki ofta har bättre sökmöjligheter, att den kan vara mer lämpad för information som kan organiseras som sökbara kataloger och ordböcker, och att det är enklare att länka mellan sidor i wikin. Wikier redigeras ofta med wikikod istället för grafiskt användargränssnitt och WYSISYG, vilket ger färre "klick" och går snabbare för den som är rutinerad men kan innebära något högre inlärningströskel. Utvecklingen går emellertid mot minskade tekniska skillnader mellan wikier och andra webbpubliceringssystem.

Den stora skillnaden är kulturell snarare än teknisk. Webbpubliceringssystem används ofta i linjeorganisationer, där det finns en tydlig beslutsordning och ansvarsfördelning som kan förhindra kollaborativt utvecklande av en webbplats även om webbpubliceringssystemen konfigureras så att de tillåter öppenhet.

Utvecklingssamarbete bekämpar fattigdom

Kulturen runt wikitekniken gynnade däremot redan från början en öppen struktur med artikelskapande som ett fritt grupparbete över Internet. I själva verket blir de flesta wikier en blandning av samtliga, eftersom de alla interagerar med varandra. Här nedan följer förklaringar på olika typer av wikier och exempel:. Samtliga wikier kan egentligen kallas för faktadatabaser, eftersom de används till att lagra sökbar information om något eller någon. Det finns dock wikier som mera utpräglat syftar till att vara encyklopedier. Wikipedia är en flerspråkig sådan wiki. Den engelskspråkiga versionen av Wikipedia en. Svenskspråkiga Wikipedia sv. I projektgrupper är wikitekniken utmärkt, eftersom den ger stor till möjlighet projektstyrning och för att utbyta dokument mellan olika parter i ett projekt. Besökare kan följa arbetet på olika sidor i versionshanteraren. De flesta projektwikier är stängda för allmänheten. De förekommer dock både hos företag, universitet och hos grund- och gymnasieskolor.

Seminarier och kurser | Sida

Läromedel kan författas kollaborativt av flera lärare på en egen wiki. Sida leds av en styrelse med fullt ansvar. Chef för myndigheten är generaldirektören som utnämns av regeringen , liksom överdirektören. Sida Partnership Forum i Härnösand är en arena för aktörer att utbyta erfarenheter, utveckla idéer, bygga kapacitet och skapa synergier för samverkan. Riksdagen och regeringen beslutar om de ekonomiska ramarna och bestämmer vilka länder som utvecklingssamarbetet ska omfatta och hur det ska vara inriktat. I december antog riksdagen Sveriges politik för global utveckling PGU , som styr biståndspolitiken. PGU handlar dock inte bara om biståndspolitik — en huvudtanke i den är att målet om en hållbar och rättvis utveckling i världen ska genomsyra samtliga politikområden. PGU talar om två perspektiv, som ska genomsyra utvecklingspolitiken: rättighetsperspektivet och de fattigas perspektiv. Rättighetsperspektivet utgår från FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna , och från varje människas rätt och folkrätt till ett värdigt liv utan fattigdom.

PGU betonar särskilt demokrati , jämställdhet mellan kvinnor och män, och barns rättigheter. De fattigas perspektiv innebär att det är de fattigas behov och intressen som ska styra utvecklingssamarbetet. Svenskt bistånd går till långt över hundra länder runtom i världen. Dels genom att Sverige ger bistånd genom internationella organisationer som FN, Världsbanken och EU, men också genom att Sverige stödjer organisationer som arbetar globalt. En del av biståndet är riktat till specifika länder och det kallas bilateralt bistånd. Det är regeringen som bestämmer vilka länder som ska få sådant stöd. Se Lista över länder som får direkt svenskt statligt bistånd. Tabellen nedan visar de fem länder som fick det största bilaterala biståndet från Sida under [ 5 ]. Till Sveriges mest långsiktiga utvecklingssamarbete hör forskningssamarbetet, som syftar till att stärka forskning i och av låginkomstländer. Den forskning som stöds ska i förlängningen leda till minskad fattigdom och utvecklingen av hållbara samhällen.

Forskningssamarbetet drivs numer av Sidas Enhet för forskningssamarbete inom Avdelningen för partnerskap och innovation [ 6 ]. Arbetet styrs av Sveriges strategi för forskningssamarbete och forskning inom utvecklingssamarbetet [ 7 ]. Budgeten var knappt 1 miljard SEK. Till forskningssamarbetets största framgångar hör bland annat utvecklingen av ett oralt koleravaccin, som nu produceras i miljontals doser per år och skyddar utsatta grupper från den livsfarliga sjukdomen [ 8 ]. Sida förmedlar medel till medborgarorganisationer för bistånds- och utvecklingsarbete. Stödet bygger på principen att organisationerna själva samlar in pengar från privatpersoner och då kan Sida bevilja statliga medel. Fördelningen är 90—10, det vill säga organisationerna ska visa att de har finansiering för 10 procent av det program de vill genomföra och då skjuter staten via Sida till 90 procent av finansieringen. Cirka 15 organisationer har ramavtal med Sida.

Några av dessa kanaliserar i sin tur medel till andra mindre svenska biståndsorganisationer. I juni omfattade detta följande organisationer: [ 10 ]. Aftonbladet skrev om hur Sida-biståndspengar i Georgien använts till otraditionella ändamål som att köpa politiska talkshower och radio- och tv-program om EU- och Natomedlemskap. Sedan har Sida slutit samarbetsavtal med tre amerikanska organisationer knutna till USAID , vars syfte är att främja USA:s utrikespolitiska intressen, om pengar till olika projekt i Georgien.