Hur lever människor i öknen

Öken är ett landområde med mycket sparsam nederbörd och ofta hög avdunstning som därigenom har ingen eller mycket sparsamt med växtlighet. Djur och växter i öknen är ofta starkt specialiserade och måste tåla både höga och låga temperaturer samt klara sig på lite vatten eller ojämn tillgång till vatten. Öknar finns vid jordens vändkretsar , längs kontinenternas västkuster och i områden med regnskugga. Dessutom finns det köldöknar eller polaröknar på Antarktis och de nordligaste delarna av Arktis. Öknar klassificeras på en rad olika sätt som exempelvis vegetation, landskapstyp, temperatur, nederbörd och avdunstning. Vegetation: Öknarna utmärks av sparsam eller ingen växtlighet alls. Områden med sammanhängande växtlighet kan istället kallas halvöken. När en öken övergår till stäpp eller savann är otydligt. Gobiöknen i Asien exempelvis är ur ett ekologiskt hänseende närmast en stäpp och Kalahari i södra Afrika kan betraktas som en torr savann och båda betraktas enligt nyare klassificering som halvöknar.

Norr och söder om Saharaöknen finns bälten av halvöken, det södra kallas Sahel. Landskapstyp: Öknarnas landskap är format av det vatten som flödar under de sällsynta och ofta kraftiga regnen, vinderosion, vittring , solsprängning, saltsprängning och i köldöknar köldsprängning. Öknar kan med en arabisk klassificering indelas i tre typer: klippöken hammadda , sten- och grusöken reg eller serir och sandöken erg. Temperatur: Heta öknar har varmaste månaden medeltemperaturer över 30 °C och kallaste månaden mellan 10 och 30 °C. Varma öknar har varmaste månaden medeltemperaturer mellan 10 och 30 °C och kallaste månaden mellan 10 och 20 °C. Svala öknar har varmaste månaden medeltemperaturer mellan 10 och 20 °C och kallaste månaden mellan 0 och 10 °C. Kalla öknar köldöknar har varmaste månaden medeltemperaturer mellan 10 och 30 °C och kallaste månaden under 0 °C. Vändkretsöknar ligger normalt mellan 15° och 35° sydlig och nordlig bredd. Luftmassornas rörelse runt ekvatorn skapar sjunkande luft runt vändkretsarna som antingen strömmar mot ekvatorn eller mot polerna.

Den sjunkande luften skapar ett klimat som karaktäriseras av permanenta högtryck som i sin tur ger upphov till öknar. Västkustöknar uppstår längs västkusterna i Sydamerika, Afrika och Australien eftersom passadvindarna där är frånlandsvindar. Det får till följd att det varma ytvattnet förs bort vilket skapar ett kallare luftlager vid havet. Luftlagret ser till att nederbörden faller över havet och inte över land. Däremot kan dimbankar driva in över land och då faller dagg i ökenområdet. I Namiböknen som antas vara världens äldsta öken finns arter som specialiserat sig på att ta hand om daggen. Atacamaöknen som är världens mest regnfattiga område, är också en västkustöken. Regnskuggeöknar finns i områden som ligger antingen i skuggan av bergskedjor eller långt inne på en kontinent. Luften som når dessa områden har redan avgett det mesta av sin fuktighet antingen över den blockerande bergskedjan eller över kustlandet för områden långt från kusten.

Exempelvis Gobiöknen och Taklamakan i skuggan av Himalaya och andra kinesiska bergskedjor är regnskuggeöknar. Köldöknar eller polaröknar finns på Antarktis och Arktis och består av permafrost, snöfält och glaciärer som smälter obetydlig under sommaren. Saltöknar är öknar med ett ytskikt av salter bland annat stensalt och soda. Saltet har ofta sugits upp från djupare jordlager eller genom att salthaltigt vatten strömmat in i en sänka utan avlopp som sen avdunstat och lämnat kvar en saltskorpa. Normalt saknas växter i saltöknar. Öknar kännetecknas av låg nederbörd och, med undantag för köldöknarna, hög dagstemperatur och stor temperaturvariation över dygnet på grund av den låga luftfuktigheten. I Mellanöstern och i Death Valley har uppemot 54,0 °C uppmätts. Avdunstningen i öknar överstiger ofta den årliga nederbörden. För de varma öknarna sätts normalt gränsen mellan ökenklimat och stäppklimat vid mm nederbörd per år, medan gränsen ligger betydligt lägre för de kallare öknarna.

Köppens klimatklassificering är den dominerande klimatklassificeringen som baserar sig på både temperatur och nederbörd. I systemet inkluderas också växternas vattenbehov där ett ökenklimat definieras av en medelnederbörd på mindre än hälften av växtlighetens behov. På grund av de stora temperaturvariationerna mellan dag och natt samt vinter och sommar utvidgas ständigt berggrunden och lösmaterialet för att sedan krympa ihop igen vilket gör att materialet utsätts för vittring sol-, salt- och även frostsprängning. Kemisk vittring kan också vara av betydelse, men kemisk vittring kräver vatten vilket gör att den oftast är av underordnad betydelse i ett ökenlandskap. I sandöknen är sanddyner det karaktäristiska inslaget och dynerna kan få olika form och storlek beroende på hur vinden uppför sig. Barkandynen är en vanlig form av sanddyn formad som en hästsko där ändarna pekar mot den dominerande vindriktningen. Med hjälp av en annan vindriktning kan ena änden förlängas och då bildas en längsgående seifdyn.

Andra dynformer är transversaldyner och stjärndyner. I Namiböknen finns världens högsta dyner som kan vara så höga som meter. Isolerade berg, inselberg, utvecklas genom att en floddal eller en spricka utvidgas genom exempelvis ras eller annan erosion. Inselberg är ofta ganska stora, rektangulära och har en plan yta på översidan. När berget utsätts för fortsatt erosion blir det allt mer oregelbundet och mindre. Till slut finns bara en mängd stora stenblock kvar. Den kringblåsande sanden i öknarna slipar block och klippor och kan då skapa polerade ytor med olika mönster exempelvis fasetter på grund av varierande vindriktningar. Även vatten formar ökenlandskapet. På grund av att marken i huvudsak saknar växttäcke bildas snabbt vattenflöden på markytan som kan leda till erosion och att badlands bildas. Vid regn fylls uttorkade flodfåror, wadier , i öknen snabbt med vatten och bildar störtfloder som för med sig grus och sand för att sedan åter torka upp.

Ofta ligger grundvattnet ytligt och träd kan nå grundvattnet längs den torra flodfåran. I flera öknar saknas utflöde av vatten och vattnet hamnar i interna sänkor i landskapet. Salter samlas i dessa sänkor och när vattnet dunstar fälls salter ut och bildar saltslätter där bara salttåliga växter kan klara sig. Vanligen består avlagringarna av koksalt och gips. Med undantag för de kalla öknarna kan öknar ofta ha ett förhållandevis rikt växt- och djurliv. Djur och växter i öknen måste tåla både höga och låga temperaturer samt klara sig på lite vatten eller ojämn tillgång till vatten. Växtlighet kan saknas helt i klippöken, stenöken och sandöken, eller bestå av få och starkt specialiserade arter. Buskar med djupa rötter och hårda blad förekommer ofta, särskilt i klipp-, sten- och grusöknar. Den afrikanska welwitschian är ett exempel på en ökenväxt med lång pålrot. I mer finfördelad jord förekommer kortlivade växter som växer upp och blommar efter regn för att sätta frön som ligger i jorden i väntan på nästa regn.

Suckulenter har ofta små, köttiga blad, eller inga blad alls, med tät kutikula och få och nedsänkta klyvöppningar för att minska avdunstningen. Växterna lagrar ofta vatten i stammar, rötter, jordstammar eller lökar. Fleråriga växter skyddar sig mot betande djur genom taggar eller bitter växtsaft. Kreosotbusken är en nordamerikansk ökenväxt som förgiftar sin omgivning med hjälp av sitt rotsystem för att slippa konkurrens om vatten och näringsämnen. Typiska ökenväxter: [ 1 ]. Renarna kan inte ens känna doften var maten finns under snön vintertid. Under renflytten mellan vinter- och sommarbete är det allt svårare och ibland omöjligt att flytta renhjorden på de istäckta sjöarna utan måste i stället gå genom tät skog vilken medför extra stor arbetsinsats.

Öken djur

Antalet bitande insekter och ökad sommartemperatur medför att renarna måste vandra allt högre upp på fjället till snöfläckar för att undgå renstygn och kyla ned sig. Risken är att vajorna inte får i sig tillräckligt med mat för sin dimjölk och kalvarna minskar i vikt med ökad dödlighet. Om renskötseln går förlorad riskerar vi att tappa kärnan i den samiska kulturen, för alltid. Antalet bränder ökar i världen på grund av extremväder. Människor måste fly sina bostäder och enorma områden ödeläggs som medför att djur svälter ihjäl. Forskare uppskattar att flera miljarder djur dog under de stora bränderna i Australien för några år sedan. Bränderna i Sibirien medförde att stora mängder växthusgaser släpptes ut och sotmolnen drev upp i Arktis som med all sannolikhet medförde större avsmältning av snö och is. Kostnader för extremväder och dess konsekvenser har ökat betydligt sedan slutet på talet. Flera studier, bland annat från Columbia University och Potsdam Institute visar att det är svårt att uppskatta framtida kostnader för direkta och indirekta effekter från klimatförändringarna och att när uppskattningar görs är de ofta en underskattning av de verkliga kostnaderna.

Dels är förståelsen bland beslutsfattare inte tillräcklig och dels är det så att många av de händelser som kommer drabba oss har mänskligheten inte varit med om tidigare. Denna risk för väsentligt ökade och ofantligt stora samhällskostnader bordefå beslutsfattare världen över att påskynda genomförandet av åtgärder för att minska utsläppen i linje med 1,5-graders målet men även att lägga stora resurser på att anpassa samhället för de klimatförändringar som redan är här och kommer att öka. Alla regeringar i världen bör ta ansvar för att skydda sin befolkning och sina ekosystem, men här behöver också de fattigare länderna stöd från de rikare länderna. Det är viktigt att de löften om klimatfinansiering till fattigare länderna som givits inom ramen för FNs klimatförhandlingar infrias. När klimatet förändras påverkas också livsmiljön för många djur. Man kan redan idag se hur olika arter anpassar sina vandringsmönster eller får minskad avkomma till följd av klimatförändringarna.

Ju mer klimatet påverkas, desto svårare kommer det att bli att anpassa sig till förändringarna. Flera WWF-rapporter har visat att den biologiska mångfalden är hotad på grund av klimatförändringarna. Exempel är rapporterna :. WWF arbetar tillsammans med lokalbefolkningar, företagspartners, forskare och organisationer för att bevara vår fantastiska planet. Utan stöd från våra fantastiska supportrar hade det varit omöjligt att nå alla framgångar. Bli fadder du också! Som Planetfadder blir du månadsgivare via autogiro och bidrar regelbundet till arbetet för att bevara den biologiska mångfalden och kämpa mot klimatförändringarna. Mobilnummer valfritt. Kryssa för om du är över 18 år gammal Valfritt. Ja, jag är över 18 år och samtycker till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med villkor. Här fyller du i dina kortuppgifter och efter det kommer du vidarekopplas till tacksidan! Här fyller du i fakturainformation så vidarekopplas du efter det till tacksidan!

I Alaska har antalet valrossar som går iland ökat dramatiskt när havsisen är borta. Vanligtvis ligger de utspridda i små grupper på havsisen. På land riskerar ungar och äldre att trampas ihjäl när tiotusentals valrossar skräms och samtidigt i panik ska ta sig ned i vattnet. Renar i Arktis brukar genomföra årliga förflyttningar där de vandrar över is och frusen mark. När sjöar, älvar och myrar inte längre är frusna på samma sätt som förr måste de ta långa omvägar för att klara samma sträcka. En annan art som påverkas av klimatförändringarna är den nordatlantiska laxen, som riskerar att minska drastiskt. När vattentemperaturen ökar så minskar överlevnaden hos både yngel och vuxna individer. En studie i den vetenskapliga tidskriften Science visar att en av sex arter riskerar att utrotas på grund av klimatförändringen. WWF släppte en global rapport som visar hur klimatförändringen påverkar ett dussin specifika arter och deras livsmiljöer.

Öken synonym

Besök kontakt. Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner. Bli Planetfadder och kämpa regelbundet för djur och natur. Skänk en gåva som kämpar för djur och natur. Konsekvenser av global uppvärmning Vad händer vid olika grader? Effekter vi redan ser Extremt väder. Konsekvenser av global uppvärmning Vi står inför en akut risk för en katastrof om vi inte lyckas begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader. Så beskriver världens alla regeringar tillsammans allvaret i klimatförändringarna i den gemensamma syntesrapport som FNs klimatpanel IPCC som publicerades år Konsekvenser vid 2 och 3 graders uppvärmning Den förstärkta växthuseffekten får allvarliga globala konsekvenser för både människa och natur, även om de lokala effekterna varierar. Klimatkonsekvenser grad för grad Scenarion baserade på mängden koldioxidutsläpp. Sämre livsmedelssäkerhet. Haven blir varmare och surare.

Global glaciärsmältning Nästan alla glaciärer över jorden minskar i storlek och minskningen sedan talet är den kraftigaste som inträffat de senaste åren. Glaciärer smälter i allt snabbare takt, nu flera gånger snabbare än i slutet av talet. Det gör att havsnivåhöjningen riskerar att gå ännu fortare och risken ökar för kraftigt förändrade ekosystem och försämrade försörjningsmöjligheter för människor i glaciärernas avrinningsområden. Hundratals miljoner människor i lågländer runt Himalaya är i fara när de stora floderna riskerar att sina i framtiden. Arktis isar smälter Medeltemperaturen vid Arktis ökar mycket snabbare än för resten av planeten och kommer att öka mer än dubbelt så mycket som det globala genomsnittet. Exploatering av Arktis Havsisen har legat som ett skyddande lock i Arktis. Extremt väder Klimatförändringarna har redan lett till att extremväder som värmeböljor, torka och skyfall har ökat betydligt i frekvens och intensitet sedan mitten av talet, med ökat antal översvämningar och skogsbränder som följd.

Sahara är världens största öken

Ökade kostnader för klimatförändringarna Kostnader för extremväder och dess konsekvenser har ökat betydligt sedan slutet på talet. Välj månadsbelopp Som Planetfadder blir du månadsgivare via autogiro och bidrar regelbundet till arbetet för att bevara den biologiska mångfalden och kämpa mot klimatförändringarna. Bli Planetfadder — hjälp oss kämpa för en levande planet. Genom att använda tjänsten godkänner jag Användarvillkoren och Integritetspolicyn. Mer information om hur vi använder dina ekonomiska uppgifter här. Samt integritetspolicy här. Signera autogiro Mobilt Bank-ID. Hemskickad blankett. You may be charged more than the amount stated above if you fail to do so. Uppdatera summa. Gå vidare. Fyll i dina kortuppgifter Här fyller du i dina kortuppgifter och efter det kommer du vidarekopplas till tacksidan! Fyll i ditt mobilnummer och öppna din Swishapp för att genomföra gåvan. Fyll i uppgifter för faktura Här fyller du i fakturainformation så vidarekopplas du efter det till tacksidan!

Valrossar I Alaska har antalet valrossar som går iland ökat dramatiskt när havsisen är borta. Renar Renar i Arktis brukar genomföra årliga förflyttningar där de vandrar över is och frusen mark. Laxar En annan art som påverkas av klimatförändringarna är den nordatlantiska laxen, som riskerar att minska drastiskt. Lär dig mer om klimatfrågan På följande webbplatser kan du läsa mer om klimatfrågan. Rapport Rapporter om hur djurarter drabbas av klimatet. Dela gärna:. Stäng sök. Har du frågor? För press Besök vårt pressrum där du hittar pressmeddelanden, debattartiklar, rapporter, pressbilder samt WWFs talespersoner. Telefon pressjour: E-mail: press wwf. Stäng Ladda ned. Kämpa med oss mot naturkrisen. Hur ofta vill du ge? En gång. Varje månad.